Skola - makt eller uppror?
Lärarens/Elevens makt[redigera]
Förr[redigera]
Det var mer ordning och reda i klassrummen anser en del medan andra såg det som en mardröm. Det var tillåtet med aga och man använde sig även av redskap för att bestraffa eleverna. Ett vanligt medel var att piska de med pekpinnar, skamvrån där man fick ställa sig var ett annat knep som användes.[1] Förbudet mot agan i skolan infördes 1958. [2] Agan försvann inte helt från skolan, men eftersom denna lag fanns kunde man ingripa om man såg något.[3] Förr var inte skolmat en sådan självklarhet som den är i nutid. 1930 gav staten bidrag för att kunna ge oftast de fattiga barnen skolmat.[4] I andra delar av Sverige fick man springa hem och äta under rasten eller medtag sin egen lunch säck. Om man sprang hem på lunchrasten medförde risken att man kunde komma försent till nästa lektion. [5] Under denna tid var det vanligt med särbehandling mellan tjejerna och killarna(ca 1800-talet). Killarna fick lära sig att skriva och läsa medan tjejerna fick veta mer om hushållet. Detta ändrades runt 1927.[6]
Förr kallade man läraren för ”Fröken” eller ”Magistern” vilket tyder på att läraren hade mer makt förr än idag då man oftast kallar läraren ”Du” eller använder deras förnamn. Kontakten mellan läraren och eleven har även utvecklats. Förr fanns det ingen öppen dialog med varandra. Eleverna fick inte vara med och tycka till om sin undervisning eller säga sina åsikter på samma sätt. Det ledde till att eleverna inte vågade prata i klassrummet, detta förstärkte lärarens maktposition. Sedan mitten av 1900-talet hade man även betyg från första året, om man icke hade godkänt i 2 eller 3 ämnen fick man gå om skolåret. Detta visar också på att skolan var hårdare uppstyrd. [7]
Runt år 1940 fanns det en rädsla att bege sig till skolan, detta intygar en kvinna i en intervju. Skrämseln medföljde sedan med till hemmet och där man kunde känna sig stressad. På den gamla forna skolan var man rädd för sina lärare dels för man skulle svara fel på frågorna. Bristen på kunskap blev helt enkelt en rädsla för att inte räcka till. På denna tid fanns det lärare som var sadister, vilket till skillnad från idag inte skulle anställas. Dialekterna i Sverige skiljde sig ifrån varandra, hade otur kunde man få en lärare med otydlig dialekt. Om detta skedde blev lektionerna och inlärandet av kunskap försämrat. Ett toalettrum var inget som fanns på denna tid. I skolans värld fanns endast utedass för tjejer och killarna fick göra sina behov i en ladugård. Dock kunde detta se olika ut beroende på vart i Sverige man gick i skolan. Vissa städer hade även utedass för killarna. Enligt en intervju med Agnes Lindgren som upplevde detta, var utedassen inte fina. Det fanns ett hål i varje utedass, där killarna ofta tittade in igenom för att kolla på tjejerna. Det var även skitigt vid utedassen vilket ledde till att de flesta fick loppor. Detta är ett tecken på den otrygga skolan, man såg inte till att alla elever skulle vara trygga som det är idag. [8]
Nu[redigera]
"I dag har vi en demokratisk skola där eleverna ska lära sig att tänka självständigt och bestämma om saker i utbildningen. Läraren är ledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är mer jämlik." [9] Målet idag är att ingen ska behandlas illa och att alla behandlas rättvist oavsett t.ex. ålder eller kön. Man utgår mer ifrån vad eleverna har forskat fram, och använder det som en metod för att lära ut till resten av klassen. Ett tydligt exempel på detta är den muntliga redovisningsformen. På detta sätt lär eleverna av varandra. Eleven får vara med och tycka till på en helt ny nivå och även vara med och påverka skolan. För att underlätta detta har idag eleven tillgång till att gå med i olika råd t.ex. elevråd och trivselråd. Beroende på ur vilken synvinkel man ser på saken så är det inte endast positiva tankar kring detta. Vissa individer tycker att skolan har blivit för slapp, det var bra att det fanns tydliga regler förr. Även föräldrarna får mer makt i skolan genom bl.a. utvecklingssamtal och föräldramöten. De har även rätt till att följa med barnen till skolan en dag och se hur allt går till i klassrummet. [10] Eftersom föräldrarna står på elevens sida får eleven mer makt. Det förekommer ganska ofta att föräldrar försökt påverka betygsättningen. De har även försökt påverka undervisningsmetoder läroböcker och läxor. Eftersom skolan får pengar för varje elev påverkar det skolans ekonomi om en elev byter skola och på grund av att konkurrensen om elever är hård på flera ställen i landet gör detta att eleven och föräldern kan ha mer makt än läraren. [11] Man tänker ofta att lärarna inte har någon makt i vårt samhälle. Eftersom de inte har möjligheten till att döma t.ex. straff eller sanktioner, som har med befogenheter att göra. Istället för att tänka på det de inte kan så tar de vara på de befogenheter de har tillgång till. Att förbjuda mobiltelefoner är ett exempel. Läraren har en makt position i klassrummet som innebär att de kan bestämma hur reglerna ska vara. [12]
Slutsats[redigera]
Trots att skolan har förändrats mycket dessa år så finns det få samband. Vi tycker att läraren fortfarande har en maktposition, även fast den förändrats. Något som tyder på detta är att eleven sitter ner medan läraren står upp. Vi anser att det både finns nackdelar och fördelar med denna situation. Å ena sidan kan eleven fokusera på sitt inlärande och slipper anstränga sig att stå upp under en längre tid. Å andra sidan så finns det tendens till att eleven blir mindre aktiv under lektionstid. Anledningen till detta kan bero på lärarens maktposition som situationen sänder ut och de känner sig du i underläge.
De största förändringarna som skett under detta händelseförlopp är att eleverna har blivit ett större fokus och lärarens maktposition omvandlats. Orsaken till förändring om man ser på detta historieidealistiskt tror vi bl.a. är hur man ser på barn och uppfostring. Förr var det med som en ägodel man skulle visa upp. Vi får känslan av att man nu ser mer värde i barn och gör allt för att få dom en bra uppfostras och därmed skolgång. Därför är det viktigt att eleven inte kränks utan trivs i miljön. Om man kollar på orsaken i ett historiemateralistiskt perspektiv ser vi skatten som en orsak. Skolan får statligt bidrag för att ge eleven material och har även till uppgift att göra att eleven trivs. Detta gör att även synen ändras och jämlikhet mellan elever stärks. Alla elever ska ha samma rättigheter till läran, alla elever ska ha samma rättigheter till höga betyg, alla ska ha samma rätt till hjälp. Fokus övergår allt mer på eleven som ska lära sig och må bra, därav får läraren mindre maktposition.
Källkritik[redigera]
Första handskällor som intervjuer är oftast vinklade ur endast ett historieperspektiv. Genom denna källa kan man endast få reda på hur en liten del av samhället var och upplevdes. För att skaffa sig en helt korrekt bild över hur skolan var förr hade vi behövt fler intervjuer från olika synvinklar. Å andra sidan så får man ett konkret exempel på hur man upplevde skolåren förr. Jämfört med forskning så kan det i vissa fall vara bättre att kolla med dem som verkligen levde under denna tid. I intervjun på minabibliotek.se har första handskällan en tendens till att vinkla synen på samhället. Dels så kan minnet svaja då det var länge sedan kvinnan upplevde detta. Detaljer och annat kan glömmas bort med tiden. Tidsambandet mellan källan och händelsen är en viktig del. Det var lättare att hitta sådana källor om den nutida skolan. Svenskadagbladet är en av dessa, där framgår det tydligt hur föräldrar i nutid tänker kring skolan. Nackdelar med dagstidningar och etc, kan delvis vara dess tendens till osäkerhet. Vi som läsare vet inte om reportern av artikeln förvridit historien för att skapa en mer intressant artikel. I detta fallet har vi hittat flera källor som stödjer denna fakta, vilket gör den mer trovärdig.
Uppgift[redigera]
Till den här artikeln finns det fördjupningsuppgifter. Du hittar dem här