Stormakt- diktatur och demokrati

Stormakter innehar ofta en internationell särställning, som t.e.x. i FN

En stormakt är en enväldig stat som har möjligheten att utöva sitt inflytande på global nivå och kan manifestera sin makt i stor skala. Men inte i samma skala som en supermakt. Traditionella stormakter har stark militär, ekonomisk och politisk makt och stor folkmängd. Det är inte självklart vilka länder som kan betraktas som stormakter respektive supermakter, och världsutvecklingen gör också att statusen förändras över tid. Utöver USA, som allmänt betraktas som en supermakt, kan man i 2000-talets början se Kina, Ryssland och Storbritannien som stormakter. Gemensamt för dessa stormakter är att de har permanent plats i FN:s säkerhetsråd, har kärnvapen och stora militära krafter även i övrigt och har en del politiskt och ekonomiskt inflytande över vissa andra länder.

Begreppet stormakt användes första gången för att representera de viktigaste makterna i Europa under Napoleontiden. Då var stormakterna det österrikiska imperiet , Frankrike , Preussen , Ryssland och det brittiska imperiet. De utgjorde Concert of Europe och hävdade rätten till gemensamt genomförande av efterkrigsfördragen. Uppdelningen mellan nationer med små befogenheter och stormakter kom med undertecknandet av fördraget om Chaumont 1814. Sedan dess har den internationella maktbalansen förskjutits många gånger , mest dramatiskt under första världskriget och andra världskriget . Medan vissa nationer anses allmänt vara stormakter finns det ingen definitiv lista över dem .

Hur kan ett land bli en stormakt?

Stormakter fanns det gott om för några hundra år sedan, då alla länder som hade en god ekonomi och militär blev kallade stormakt. De flesta stormakterna skapades genom framgångar i krig men det finns även exempel på länder som förblev stormakter trots förluster i krig som 1700-talets och 1800-talets Ottomanska riket/Osmanska riket som senare blev förminskat till dagens Turkiet. Sovjetunionen är en annan stormakt som har försvunnit, men en mindre, arealmässigt sett, stormakt har uppstått ur spillrorna, nämligen dagens moderna Ryssland. Det finns även exempel på stormakter som 1600-talets Nederländerna som var en stormakt som skapades ur en väl förvaltad ekonomi. Ett land som till ytan är världens minsta stat men som många räknar som en stormakt är Vatikanstaten på grund av dess världsomspännande religiösa och politiska inflytande.

USA

USA är en av de länder som de flesta tänker på när de hör begreppet stormakt. Det definieras som detta på grund av dess påverkan på omvärlden, både politik och media.

Hur blev då USA en stormakt? Under 1800-talet invandrade flera miljoner människor till USA och de spridde ut sig över landet. De som invandrade var oftast starka och initiativrika ungdomar, detta gynnade det nya landet. En viktig uppfinning var järnvägen som då knöt samman landet och ökade utvecklingen. Telegrafen, som då också uppfanns, underlättade kommunikationer. USA hade en stora tillgångar på råvaror som till exempel olja, skog, kol och järn. Dessa råvaror möjliggjorde en snabb industrialisering. De hade goda möjligheter att odla vilket resulterade i stora mängder spannmål och andra produkter. I mitten av 1800-talet uppstod en konflikt mellan att det gamla sättet att producera varor och den nya industriella utvecklingen. Ett inbördeskrig bröt ut, nordstaterna segrade sedan och slaveriet avskaffades. Industrialiseringen spred sig till USA från Storbritannien, tack vare dess tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer så lyckades landet att snabbt utveckla sina industrier. Kapitalet tillkom sedan när man kunde sälja sina varor. På grund av landets storlek kunde man man handla inom dess gränser gränser, vilket gav goda inkomster. USA blev så småningom det mäktigaste industrilandet på grund av att de fick fram egna tekniker och uppfinnare. Fler människor fick arbete och levnadsstandarden ökade, dock växte slumområden med extremt fattiga människor fram.

I takt med att USA:s ekonomi ökade blev den politiska makten större. Tidigare styrdes landet av europeiska stormakter, men nu var USA det land som dominerade världen. Den nya stormakten blev intresserad av länder utanför Nordamerika, detta intresse pågår än idag.

Kina

I mångas ögon är Kina är en av världens största stormakter. Vad beror då detta på? Olika källor lägger fram anledningarna på olika sätt. Om vi skulle fråga kineserna själva varför just Kina är en stormakt skulle de kanske säga att det beror på den goda ekonomin, deras kultur och deras närvaro i världens politik. Om man däremot skulle fråga en svensk är det inte säkert att du får samma svar. Svensken kanske inte ens ser Kinas inflytande i världen lika betydande som USAs. De kanske anser att USA är en större makt. Men om du däremot frågar ett annat asiatiskt land, vi kan ta Japan som exempel. De skulle möjligen se på Kina som en större Stormakt än vad de anser att USA är.Det kan bero på att de har mer liknande kulturer och att de ligger närmre varandra. Även religion skulle kunna ha en stor inverkan på Japans syn på Kina då det har samma "grundreligion", buddismen.

En man vid namn Martin Jacques har skrivit en bok om hur Kina växer fram och deras väg till att bli en stormakt. Han radar där upp en mängd olika orsaker till Kinas framväxt som stormakt. Några av dom är " Kina kommer ha överlägset utvecklade moderniteter och tekniker jämfört med västvärlden vilket leder till att västvärlden kommer vara tvungna att vända sig till Kina för att hänga med i teknikens utveckling. De kommer inom loppet av två decennier ha överlägsen ekonomi och därför utklassa USA. Kinas inverkan på världen kommer inte bara vara ekonomiskt, de kommer även ha en djup politisk och kulturell inverkan på resten av världen". Han räknar med att Kina år 2050 kommer ha dubbelt så god ekonomi som USA och att USA och Indien kommer hamna på samma plats, efter Kina. Kinas goda ekonomi tror han beror på dess täta befolkning. Befolkningen har ökat med 10% varje år de senaste 30 åren. Man skulle kunna tänka att det extremt höga antalet invånare skulle kunna ha en negativ inverkan på ekonomin men Jacques tror att det i detta fall kan ha en positiv inverkan. Västländerna måste först och främst lära sig hur Kina fungerar, vi måste vara mer öppensinnade eftersom att det i framtiden kommer ha större inverkan på västländerna än vad de har i dagens läge. Martin är helt övertygad om att detta land kommer bli den största stormakterna av alla och att resten av världen borde vara glada för det. vi borde tacka och ta emot säger han, då de kommer att ha mycket att ge oss och för att det faktiskt är första landet som blir en stormakt som inte är ett av vänsterhänderna. Om det är på detta vis det kommer bli i framtiden vet man så klart inte men enligt den här journalisten ser Kinas framtid ljus ut. han har som sagt skrivit två böcker om Kinas uppgång. han har en god utbildning då han har studerat på ett flertal universitet så som University of Manchester och University of Cambridge. Jag personligen tror på vissa av hans teorier. Jag tror dock kanske inte att Kina kommer gå om USA på det sättet. tror att Kina kan jobba sig upp till USA:s nivå men att det kanske stannar där. vi har mycket att lära av Kina då de är ett stort utvecklingsland och att de kommer utvecklas ännu mer i framtiden. jag kan inte säga att den täta befolkningen självklart är den största orsaken till den stabila ekonomin och så vidare, men det beror ju enbart på att jag själv inte är professor eller liknande inom ämnet. Det här är Martin Jacques syn på Kina som stormakt och alltså bara en av flera åsikter om både hur landet ska bli en stormakt och vad de har för förutsättningar.

En annan teori för hur Kina ska bli en stormakt talar en man vid namn Arrighi om. Då landet redan har en stabil ekonomi kommer den bara kunna stärkas. Han väljer att se på Kinas ekonomi på en auktoritär kapitalistiskt sätt då de har en kapitalistisk ekonomi som inte är fri. Då ekonomin inte är fri styrs den i högsta grad av staten, det är en anledning som Arrighi påstår är mycket bidragande till den goda framgången. Även statens inställning till företag och industrier kan vara en orsak. De har en positiv och en stödjande del i företagande. Detta framgår på flera olika sätt och man kan se på det på olika sätt, den här mannen anser det vara positivt. Staten sätter exempelvis tydliga regler för företag men vill ändå låta dom växa och utöka sina möjligheter till större produktion och liknande. De strikta lagarna är till för att det ska finnas en stabil grund för företaget. Han tycker också att de gör rätt i att välja att behålla vissa delar av produktionen "handgjord". alltså att de ska använda människor som arbetar istället för maskiner. Detta på grund av att det ska finnas jobb till fler och minska arbetslösheten. Jag förstår hur han tänker då det aldrig är bra för ett lands ekonomi med stor arbetslöshet, men är det värt att offra människans hälsa? Här har vi några av de flera teorier som finns kring Kinas uppgång. Varför det är ett starkt land och hur det kommer kunna stärkas ännu mer. De här två männen har lite olika syn på hur landet ska utvecklas optimalt. Jacques pratar inget om statens insats och inverkan på företag och industrin, han pratar mer om den stora befolkningens påverkan av ekonomin. Arraghi lägger fram flera argument som är grundade i de strikta lagar som landet har och hur de hjälper till att balansera samhället.

Diktatur eller demokrati

Vad är det som gör att det stora landet Kina har diktatur medan den mäktiga stormakten USA har demokrati? Vad av landets bakgrund har påverkat dess styrelseskick?

Kina har under lång tid varit styrt av en gemensam ledare. Runt 3000 f.kr hade Kina en kultur som kallades Longshan-kulturen, dessa kulturer var hövding styrda stamsamhällen. Runt 2200 f.Kr. upprättades det första kungadömet i form av Xiadynastin, en omstridd och mystisk klan, men som av kineser accepterades som verklig. Den efterföljande klanen hette Shangdynastin och var under cirka 1600–1000 f.Kr. Sangdynastins härskare var på många sätt lik de egyptiska faraonerna då han sågs som en levande gud som härskade över både världsliga och andliga frågor. Efter att denna klan föll skapades Zhoudynastin, det första och enda fullt utvecklade feodalsystemet i Kinas historia. Feodalsystemet gick ut på att länsherren hade makten bland folket. Konceptet om att Kina skulle vara ett enat rike uppstod inte förrän 221 f.Kr, då kejsaren av Qin tog makten genom att med militära medel krossa allt motstånd och ena Kina under en kejsare. Arvet kejsaren av Qin lämnade efter sig,idén om ett enat Kina i form av ett kejsardöme, hade slagit rot i det kinesiska medvetandet. Under de näst följande 2000 åren upprättades och föll flera kejsardynastier. Då den moderna Republiken Kina grundades upphörde den sista kejsardynastins formella makt över Kina. Man ser då att Kinas styre alltid utnyttjas av sittande härskare so som hövdingar och kejsare. De har bestått av olika dynastier med en person som hade makten över alla. Så diktaturen ha alltså sin rot i Kinas hövding styrda bakgrund.

Jämfört med Kina har USA varit tvungna att samarbeta. Detta på grund av all invandring och emigration som förekommit i landet under flera århundraden och fortfarande pågår. Folk har alltid kommit till USA i hopp om en bättre framtid. Det har gjort att det inte längre finns någon riktig urbefolkning kvar. Man tänker ofta på indianerna som landets urbefolkning. På grund av all invandring och emigration har indianerna inte längre speciellt mycket att säga till om. Tidigare hade indianerna säkerligen mer utav en diktatur, alltså att de hade olika stammar med en hövding som bestämde det mesta. När emigranterna kom till landet föstes indianerna undan och det nya folket tog över styret. De kunde då inte längre ha en diktatur. De var tvungna att samarbeta för att kunna bygga upp den nya kulturen. Emigranterna kom från alla möjliga länder ute i världen och förde med sig deras kulturer. det kan vara en anledning. det blev ett samhälle där de var tvungna att komma överens trots det mångkulturella samhället. Kolonialismen är också en anledning till landets demokrati. Britterna är ett av de länder som hade kolonier i Amerika, de förde då med sig sin brittiska kultur precis som andra länder som haft kolonier i Amerika fört med sig sina. På grund av det mångkulturella samhället har de hela tiden varit tvungna att hålla ihop. det har stärkt landets demokrati.

Sveriges stormaktstid

Även Sverige har en gång i tiden varit en stormakt. Det finns olika teorier om mellan vilka tidsperioder och under vems ledning det hela började. En del historiker tycker att det självfallet var under ledningen av kung Erik XIV redan år 1561 då han sände sin armé till Estland i hopp om att utöka den svenska delen av Östersjön. Men de allra flesta källor anser att det stora genomslaget för Sverige som stormakt var i början av 1600-talet, närmare bestämt 1611. Det var närmare bestämt under ledning av Gustav II Adolf. Sveriges stormaktstid varade i nästan hundra år (1611-1718). Sverige var under den här tiden en av Europas största stormakter. Vad var det som gjorde att Sverige blev en stormakt just nu? -jo, det var nämligen så att tidsperioden som var innan stormaktstiden, Vasa-tiden lade en mycket bra grund för ett stabilt samhälle. Kungen hade fått mer och större makt än vad han tidigare hade haft vilket ledde till att riket blev mer enat. Under den här perioden var det en mycket lönsam handel på Östersjön som intresserade Sverige. Att Sverige hade blivit ett mer enat samhälle där kungen hade mer makt än tidigare var något av det bästa som kunde hända Sverige just då. det gjorde nämligen att Sverige fick en bra inblick i den svenska utrikespolitiken. När svenskarna hade fått en bättre inblick i utrikespolitiken underlättade det en hel del. De kunde bland annat greppa Östersjöns handel på ett helt annat sätt jämfört med vad de kunnat förut. I handeln kunde de både importera nya spännande varor samtidigt som de kunde exportera deras råvaror och dra in större summor pengar på det. Sverige och Danmark krigade mot varandra två gånger under 1600-talet. det var under dessa krig som Sverige erövrade de danska landskapen Blekinge, Halland, Bohuslän och Gotland. Detta var så klart en av de mest bidragande orsakerna till att Sverige blev en stormakt, att Sveriges befolkning ökade.

Eftersom att kungens makt stärktes blev det också en tydligare byråkratisk organisation och centrala ämbetsverk. det gjorde att det blev som jag sagt tidigare e n bättre struktur i samhället. De här tankarna har vi kvar än i dag. Detta började formas i början av 1600-talet. Dessa organisationer bestämde bland annat hur mycket varje person eller klass skulle betala i skatt. Hur mycket bönderna skulle betala och hur mycket och hur mycket adeln skulle betala i skatt. Där av grundades även ett postverk. det gjorde att det blev mycket lättare att sprida information. Här ur kom även gymnasieskolorna och universiteten så småningom. Detta för att kunna ge samhället dugliga ämbetsmän. Byråkratin utvecklades snabbt när man delade upp landet i län. Länen tilldelades en landshövding, en länsstyrelse och en residensstad. Detta gjorde att det blev en bra och tydlig struktur i landet. det är ungefär samma system som vi har idag förutom att adeln inte har något att säga till om. Adeln hade ett stort inflytande i politiken på den här tiden även prästerna hade en stor roll i samhället. De fungerade som ett språkrör mellan staten och folket. De spred det som staten ville ha sagt till folket.

Sverige var ett land med stora naturtillgångar vilket hade en stor bidragande roll till den Svenska stormakten. Vi hade mycket skog och malm. detta behövdes för att framställa järn och andra metaller. För att kunna driva dessa fabriker och få idéer tog man hjälp av folk i länder runt omkring. Nederländerna är ett av de länderna som hjälpte oss att komma igång med våra fabriker. Industrierna växte snabbt och där igenom uppkom det fler städer i landet. det hade tidigare varit mycket jordbruk, nu bosatte sig folk nära fabrikerna och bildade nya städer. Städerna var nödvändiga för handeln och drog in stora skattepengar. Det var stora förmåner för Sveriges ekonomi. Vi kunde exportera det vi framställt, järn och de andra metallerna. På så sätt stabiliserades Sveriges ekonomi och Sverige fick en plats på kartan.

Alla dessa faktorer är bidrag till att Sverige blev en stormakt, men vad gjorde att Sverige tappade rollen som stormakt? varför är landet inte en stormakt än idag? Landet expanderade mycket under stormaktstiden. Till slut blev det så stort att resurserna inte räckte till landets storlek och befolkning. Det blev svårt att få ekonomin att gå runt i ett såpass stort land. den stora ytan bidrog även till att det var svårt att försvara landet i strider. Det gjorde att det blev omöjligt för Sverige att behålla sin roll som stormakt.

Romerska riket

Stormakter har funnits sedan länge och en utav de största stormakterna förr i tiden var det romerska riket som också kan kallas Romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom. Det grundades år 753 f.Kr. var en kulturell och politisk enhet som utgick från staden Rom. Det anses vara den kultur som spelat den största rollen i världshistorien. Från att ha varit en stad under etruskiskt styre(länk) förklarade romarna sig självständiga omkring 509 f.Kr. och grundade den romerska republiken. Staden växte sig allt starkare och starkare med tiden, de ingick i allianser med närliggande stadsstater och utmanade det etruskiska riket(länk) i norr. Romarna erövrade en av etruskernas viktigaste städer Veii. Expansionen fortsatte och år 264 f.Kr. kontrollerade Rom hela det italienska fastlandet söder om Poslätten.

Julius Caesar systers barnbarn, Gaius Octavius, styrde framgångsrikt Romerska riket i femtiosex år. Han stabiliserade gränserna, omstrukturerade den statliga administrationen, förbättrade infrastrukturen, underlättade handeln och genomförde betydelsefulla kulturella projekt. År 27 f.Kr. gick Rom från att vara en republik till att bli ett kejsardöme.Rom blev ett enat imperium med makten i händerna på kejsaren.

År 324 blev kristendomen officiellt erkänd och en rikskyrka grundades. Vid denna tid pågick det oroligheter kring gränserna. Efter ett stort antal krig och invasioner avsattes slutligen den sista västromerska kejsaren år 476 av germanen Odovakar. Östromerska riket bestod ända till 1453.

Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som var en faktor till deras bedrifter. Den ekonomiska tillväxten hörde samman med deras geografiska övningar och militär styrka.

Romarrikets delning

Under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få både stora yttre och inre problem. Den inhemska ekonomin fungerade inte längre och situationen fortsattes att förvärras. Efter att Rom befunnit sig i kris under en lång tid beslöt de, i slutet av 300-talet, att dela det stora romarriket riket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Den östra delen av imperiet var starkare och hade en tätare befolkning med en bättre ekonomi. Medan saknade Västrom kraft att försvara sig. Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och gav snart upp. Vid slutet av 400-talet upphörde den västra delen att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.

Det östromerska riket, bestod i ytterligare tusen år fram till att Konstantinopel erövrade 1453.

Uppgift

Som du ser behöver den här artikeln fler illustrationer. Välj och lägg in lämpliga illustrationer, som du med hjälp av bildtexter förankrar i materialet, och påvisar relevans.