Utbud och efterfrågan

Detta är en del av kursen mikroekonomi.

Marknad

En marknad definieras som det ställe där en konsument och en producent möts. I begreppet ingår produktionsmarknader, där varor och tjänster köps och säljs, faktormarknader, där produktionsfaktorer köps och säljs, finansmarknader, där valutor köps och säljs, samt aktiemarknader, där aktier köps och säljs.

Efterfrågan

En efterfrågekurva pekar nästan alltid neråt.

Efterfrågan definieras som den mängd varor som konsumenter vill och kan köpa för ett visst pris vid en viss tidsperiod. Om du exempelvis skulle köpa 20 glassar för 20 kronor en varm sommardag skulle efterfrågan på glassar vid 20 kronor vara 20, under en varm dag. Om konsumenterna inte kan köpa produkten finns det ingen efterfrågan. Om de kan köpa den, har varan en effektiv efterfrågan. Den effektiva efterfrågan visas som en efterfrågekurva i ett diagram. Lagen om efterfrågan säger att när priset på en produkt faller kommer produktens efterfrågan öka, ceteris paribus. Det innebär i praktiken att en efterfrågekurva nästan alltid lutar neråt. Bilden till höger visar att när priset ligger på 15, kommer efterfrågan ligga på 40, men att när priset ökar till 35, kommer efterfrågan enbart ligga på 15.

Om priset på en produkt ändras kommer det ske en förflyttning längs efterfrågekurvan, såsom bilden visar. Om en av de andra determinanterna av efterfrågan ändras kommer kurvan istället flyttas till höger eller vänster. Det finns flera anledningar till att efterfrågan ändras:

• inkomsterna förändras. Om priset på en produkt faller kommer folk ha en ökad reell inkomst, vilket kommer göra att folk kan köpa mer av produkten. Här får man skilja mellan normala varor och inferiora varor. Normala varor får en ökad efterfrågan när inkomsten ökar. Hur mycket kurvan förflyttar sig beror på varan. Inferiora varor kommer istället se en minskad efterfrågan när inkomsterna ökar, då folk köper dyrare substitut istället för den inferiora varor. Nudlar och lågkvalitetschoklad är bra exempel på detta: folk kommer efterfråga finare varor när inkomsten ökar.
• substitutvaror ändras. Om priset på en vara sjunker kommer efterfrågan på den vara större än på andra produkter, vilket kan göra att de andra varorna upplever en minskad efterfrågan. Om priset på vetemjöl minskar dramatiskt, är det troligt att efterfrågan på rågmjöl kommer sjunka.
• komplementvaror ändras. Komplementvaror är varor som köps tillsammans, och om priset på en ändras kommer det påverka efterfrågan på komplementvaran. Om priset på mjöl sjunker drastiskt, kommer jäst förmodligen se en ökad efterfrågan.
• smak och preferens ändras. Marknadsföring kan få folk att ändra uppfattning, då företag försöker påverka smaker så att efterfrågan ökar.
• Det finns även orsaker som inte räknas till mikroekonomin, som att befolkningen ökar, åldersstrukturen förändras, inkomstklyftor minskar, regeringsbeslut, årstidsväxlingar, och så vidare.

Linjära efterfrågefunktioner

En efterfrågefunktion visar relationen mellan en produkts efterfrågan och individuella determinanter av efterfrågan. Följande ekvation visar relationen mellan marknadsefterfrågan för en produkt och dess pris:

Q_D = a - bP

där Q_D är den efterfrågade mängden, P är pris, 'a' är den mängd som skulle efterfrågas om priset vore noll, och 'b' anger kurvans lutning. Den följer den matematiska formeln y = kx + m, som anger en kurvas lutning och skärningspunkt. Ekvationen skulle kunna vara:

Q_D = 500 - 10P.

Vore priset (P) noll, skulle 500 enheter efterfrågas. Om 'a' ändras flyttas efterfrågekurvan - ett större nummer flyttar kurvan till höger, och ett mindre till vänster. Om 'b' ändras ändras istället lutningen på kurvan.

Utbud

Utbudskurva.

Utbud definieras som den mängd varor som producenter vill och kan producera för ett visst pris vid en viss period. Om ett företag producerar 50 bröd per vecka för 50 kronor var är utbudet på bröd vid priset 50 kronor 50 per vecka.

Förmågan är viktig i definitionen; man säger att om förmågan finns har varan ett effektivt utbud, vilket visas som kurvan i ett diagram. Lagen om utbud säger att när priset på en produkt stiger kommer utbudet öka, ceteris paribus, eller helt enkelt, utbudskurvan pekar uppåt.

När priset förändras kommer det ske en förflyttning längs utbudskurvan. När någon av de andra sakerna som styr utbud ändras kommer kurvan att flyttas. Det finns flera andra saker som styr utbudet:

1. Produktionsfaktorernas kostnad: om en produktionsfaktor blir dyrare - exempelvis höjda löner - kommer företagets kostnader att öka, vilket minskar utbudet. Företaget producerar färre produkter vid alla priser om lönerna ökar. Å andra sidan kan utbudet öka om produktionsfaktorernas kostnad minskar.
2. Priset på andra produkter: Om priset på en vara ökar, på grund av högre efterfrågan, kommer utbudet av dess substitutvara förmodligen minska. Om priset på nötkött ökar på grund av högre efterfrågan kommer förmodligen utbudet av fläskkött att minska.
3. Tekniken: Om tekniken förbättras kan mer produceras till samma kostnad, vilket kommer att öka utbudet.
4. Förväntningar: Förväntningar inför framtiden kan avgöra hur utbudet förändras.
5. Inblandning från regeringen: Momsskatter och subventioner är de vanligaste sätten som en regering kan påverka utbudet på. Moms är skatter som läggs på priset på varor och tjänster, och utbudskurvan skiftar uppåt. Subventioner är betalningar från en regering till företag, och utbudskurvan skiftar nedåt.

En prisförändring av en vara leder till en rörelse längs den existerande utbudskurvan, medan en förändring i någon av de andra leder till en förflyttning av utbudskurvan.

Linjära utbudsfunktioner

En utbudsfunktion visar sambandet mellan en utbudet av en produkt och individuella determinanter av efterfrågan. Följande ekvation visar relationen mellan marknadsutbudet av en produkt och dess pris:

Q_s = c - dP

där Q_s är utbudet, P är priset, c är det utbud som skulle produceras om priset var 0, och d bestämmer kurvans lutning. Den följer den matematiska kurvan y = kx + m, som anger en kurvas lutning och skärningspunkt. En ekvation skulle kunna vara:

Q_s = 200 + 400P.

200 enheter skulle köpas om priset vore 0. Om c ändras skiftar utbudskurvan. En ökning skiftar kurvan åt höger, en minskning åt vänster. En förändring av d kommer också påverka utbudskurvan, men istället för en skiftning sker en annorlunda lutning. När d ökar blir lutningen mindre brant.

Utilitarism

Utilitarismen definieras som att en person borde försöka framställa bästa möjliga konsekvenser ur sina ageranden. Utilitarister rättfärdigar en handling om nyttan som skapats är större än onyttan. Om detta efterföljdes skulle resultatet vara den största möjliga lyckan åt största möjliga antal.

Ideologin grundades av Jeremy Bentham (1748-1832) och John Stuart Mill (1806-1873).