Svenska/Grammatik/Adjektivens böjning

Från Wikiversity
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Detta är en del av kursen Introduktion till svensk grammatik.

Böjning efter huvudord[redigera]

Ett adjektiv böjs efter sitt huvudord, d. v. s. substantivet som det beskriver. Gäller det ett neutralt substantiv (som slutar på t i bestämd form singular, jämför med förra lektionen) får adjektivet ändelsen -t, står huvudordet i bestämd form och/eller plural får adjektivet ändelsen -a. Adjektiv som beskriver maskulinum bestämd form får ändelsen -e, till exempel den gamle mannen. I övriga fall behåller adjektivet sin grundform, ex. en röd bil, ett rött hus, den röda blomman, de röda husen.

Komparering[redigera]

Adjektiv kan också kompareras. Denna böjning används för att uttrycka olika grader. De olika formerna kallas positiv, komparativ och superlativ. Se tabellen nedan.

Positiv Komparativ Superlativ
god godare godast
vacker vackrare vackrast
omtänksam mer(a) omtänksam mest omtänksam
bra bättre bäst

Om adjektivets huvudord föregås av bestämd artikel läggs ett -e till superlativformen, ex. den vackraste visan.

Komparering med mer och mest[redigera]

Som fallet omtänksam visar i tabellen kan inte alla adjektiv kompareras med -are och -ast. Det gäller ofta längre adjektiv, eller adjektiv som inte är så vanliga. Några är:

  • allmänbildad
  • annorlunda
  • melankolisk

m.fl.

Komparativformen är då mer, medan superlativformen är mest.

  • mer allmänbildad, mest allmänbildad
  • mer annorlunda, mest annorlunda
  • mer melankolisk, mest melankolisk

Övningar[redigera]

1. Komparera följande adjektiv: logisk, snäll, dålig

2 Fyll i rätt form av adjektivet inom parentes:

hennes (svart) ögon

ett (vit) moln

de (brun) hästarna

en (röd) cirkel

den allra (tapper) hjälten