Begrepp datakunskap

Från Wikiversity
Hoppa till navigering Hoppa till sök

På denna sida skriver deltagare i kursen Datakunskap en lista på begrepp/företeelser inom dataområdet med länkar till Wikipediaartiklar och med källhänvisningar/referenser (med länkar till externt material).

Sidan är en övningsuppgift i användning av wikis i allmänhet och wikis byggda på Wikimedia speciellt. Både Wikipedia och Wikiversity är skapade med programvaran Wikimedia, så lär man sig redigera den ena så klarar man även den andra. Ett mål med denna övning är att studenterna efter denna skall kunna gå vidare och lära sig mera och aktivt delta i utvecklingen av t.ex. Wikipedia.

Den sida vi utvecklar är alltså inte en del av uppslagsverket Wikipedia även om den är allmänt läsbar på samma sätt. Tillämpliga delar av grundprinciperna för hur man använder Wikipedia gäller även här. Skillnaden mellan Wikipedia och Wikiversity är att den förstnämnda är ett uppslagsverk (världens utan jämförelse största) och den senare är avsett för utbildning.

Övningsuppgift: Vi gör tillsammans en lista över begrepp på IT-området, begrepp som är relevanta för oss som använder datorer, Internet, smarta mobiler etc. i yrkeslivet, i studierna och/eller på fritiden. Listan skall alltså i första hand vara relevant för "användare", inte för "dataspecialister". Jag har lagt upp några rubriker och några begrepp/företeelser. Ni har stor frihet att välja vilka begrepp ni vill lägga till/skriva om, men observera att källhänvisningar skall finnas till alla uppgifter. Lägg gärna till nya rubriker och underrubriker (finns en drop-down meny i redigeringsläget för detta). Vill ni lägga in bilder, lägg dessa högerjusterade och i anpassad storlek.

Det finns två sätt att redigera Wikisidor; man kan redigera wikitext, för wikitext finns ett speciellt märkspråk (Markup Language). Det är inte speciellt svårt att lära sig men ännu enklare är att använda den Visuella redigeraren som finns som "betafunktion". För att aktivera denna och redigera på ett enkelt sätt, klicka på Beta i menylisten uppe till höger och klicka i Visuell redigering. Klicka sedan på Spara nere till vänster i fönstret. För att du skall få tillgång den Visuella redigeraren som är en "Beta-funktion" måste du registrera ett konto/inloggningsidentitet i Wikiversity. Detta konto/denna inloggning går att använda även på Wikipedia, så gör gärna detta.

Redigera sedan sidan (texten nedan) genom att trycka på fliken "Redigera" ovan. Lägg till minst tre stycken för ämnet relevanta begrepp. Markera de begrepp du skriver om, som du vill ange källa för, och tryck på "Ange källa" samt fyll i formuläret. Om du vill länka till en sida i svenska Wikipedia, skriv W:sv:namnetpåsidan.

IT i skolan/för lärande[redigera]

Webbplatser för utbildningar på nätet[redigera]

Coursera har gratiskurser från ett flertal universitet. Det finns t.ex. många som handlar om ”Business”[1]

iversity.org[2] är en annan online läroplattform som sedan år 2013 har specialiserat sig speciellt på  MOOC-kurser (Massive Open Online Courses)i Europa[3]. Kurserna bedrivs av universitet eller enskilda universitetsprofessorer via iversity. Alla kurserna är öppna och gratis för alla och leder i den formen till ett certifikat på att man gått kursen. Väljer man att uppgradera, dvs. att betala en summa, kan man sedan få mer avancerade bevis på studier. En del av kurserna kan man också få officiella ETCS, dvs. universitetsstudiepoäng för (dessa kostar extra). Största delen av kurserna är gå engelska, andra på tyska.

http://www.utbildning.se/har många utbildningar som man kan ta för att utveckla sina kunskaper och hålla sig ajour med utveckligen i samhället

Programmeringskurser på nätet[redigera]

För att lära sig programmera är det alltid bra med inkrementella steg så man lär sig lite åt gången och bibehåller den kunskapen över en längre tid. Sidan Codeacademy[4] låter användare lära sig programmera i flera stora etablerade språk. Man kan börja med något så lätt som HTML och sedan arbeta sig upp med Java och C++. Än så länge finns Codeacademy inte på svenska utan bara på engelska, franska, spanska och portugisiska. En webbplats som erbjuder programmeringskurser på svenska är Webdesignskolan [5]. Sidan tar upp från grunden om HTML och hur man bygger upp en hemsida på nätet.

Code School[redigera]

Code School är en webbplats för de som vill lära sig att programmera. Man kan bland annat hitta kurser inom databaser, Python, iOS med flera. Däremot siktar denna plattform på de som redan har grundliga kunskap inom programmering. Så även de som har arbetserfarenhet inom systemutveckling kan hitta roliga material. [6]

Code Cademy[redigera]

Code cademy är ännu en webbplats för de som vill lära sig programmera. Här erbjuds en terminal där man kan öva att skriva in koder samtidigt som undervisningen sker och instruktioner följer på sidan av terminalen. Det är en bra startpunkt för nybörjare inom kodning då väldigt grundläggande koder tas upp tidigt och man kan även ladda ned PDF med koder. [7]

SchoolSoft[redigera]

SchoolSoft är en gemensam plattform för elever, lärare och föräldrar. SchoolSoft gör det möjligt att samla pedagogiskt stöd, dokumentation, administartion och dialog med hemmet på en och samma plats. Användarna kan komma åt Schoolsoft genom att logga in på hemsidan eller genom en applikation i tex mobiltelefonen. [8]

W3Schools[redigera]

Om man programmerar och kommer i kontakt med många olika webbutvecklingsspråk såsom HTML, CSS, JavaScript etc. finns W3Schools. Denna hemsida täcker de flesta aspekter gällande webbprogrammering. Sidans namn börjar med W3 pga. World Wide Web men har ingen direkt koppling till W3C. Inom alla dessa språk finns det online handledningar som är enkla att följa och börjar från grunden. [9]

Mattecentrum[redigera]

Mattecentrum erbjuder gratis hjälp till alla som studerar matematik genom så kallade räknestugor där elever får gå till klassrum och få hjälp av volontärer, ofta studenter inom matematik. Man kan även gå in på deras hemsida där det finns genomgångar av matematik kurser, från grundskole- till universitetsnivå. Där finns även tips för högskoleprovet. Idag hjälper Mattecentrum över 300 000 elever med matte varje månad. Mattecentrum grundades 2008 och är en religiöst och politiskt obunden ideell förening.[10]

Khan Academy[redigera]

Khan academy är en interaktiv läroplattform i många olika ämnen. Konceptet är uppbyggt på att man ser en video och sedan gör ett test för att se om man förstod innehållet. Allting man gör på sidan genererar poäng vilket är tänkt att göra lärandet roligare. [11]. Ämnen som behandlas av Khan academy är "Math", "science & engineering", "computing", "art & humanities", "economics & finances" och "test prep". [12]

Stack Overflow[redigera]

Stack Overflow är en sida för programmerare som vill lära sig och dela med sig av sin kunskap. Sidan har över 40 miljoner besökare per månad. [13] Vanligaste diskussionerna rör ämnena Java, Javascript, C#, PHP, Android, jQuery, Python och HTML. [14]

Memrise[redigera]

Memrise är ett globalt läroverktyg där man kan gå hundratusentals kurser inom olika ämnen, främst inom språk men även inom andra akademiska kategorier som exempelvis matematik och naturvetenskap. Man använder sig av så kallade memoreringskort på ett kreativt sätt för att underlätta memorering av begrepp, ord och uttryck. Memrise finns även som applikation för iOS och Android. [15]

Ludu[redigera]

Ludu är en läroplattform där man kan få mängder av kunskap inom ämnen som bland annat matematik, programmering, fysik och ekonomi. Allt kan genomgås från grundnivå till universitetsnivå.[16]

Lynda[redigera]

Lynda är en så kallad Online Learning Platform. Man betalar månatligen (prenumererar således) för att få använda hemsidan och man får titta på så många olika videos man vill. Utbudet är stort och det finns nog något för alla, på Lynda hittar man kurser både för nybörjare och mer avancerat material, i allt ifrån fotografi till SPSS. [17]

Mattecentrum[redigera]

Mattecentrum erbjuder gratis hjälp till alla som pluggar matematik genom. Elever kan gå till deras så kallade räknastugor som finns över hela Sverige. Där får man hjälp av volontärer, oftast högskolestudenter inom matematik. Man kan även gå till hemsidan och läsa igenom matematik genomgångar från grundskolenivå till universitetsnivå. Idag hjälper Mattecentrum över 300 000 elever med matte varje månad. Mattecentrum grundades 2008 och är en religiöst och politiskt obunden ideell förening. [18][19]

TED[redigera]

TED (Technology, Entertainment, Design) är en global serie konferenser som anordnas av Sapling Foundation. TED grundades 1984 i Silicon Valley som en konferens kring teknologi, underhållning och design, men har i dag utvecklats till den globala rörelse som anordnar konferenser angående vetenskapliga, kulturella och akademiska frågor runt om i världen.Karaktäristiskt för tal från TEDs konferenser är att de framställs på ett populärvetenskapligt sätt och är korta.

Sedan juni 2006 kan tal från dessa konferenser ses gratis via TED.com, vilket ökat konferensernas genomslagskraft avsevärt. Redan i juni 2011 hade de då de drygt 1900 tal som var tillgängliga på sidan sets mer än 500 miljoner gånger.[20]

edX[redigera]

Edx är då en webbplats där du kan helt enkelt göra kurser online. Grejen med detta är att man får certifikat och världens bästa universitet som är inblandade, bland annat då Harvard. Som de flesta vet är Harvard nummer ett i världen. Samt att det finns olika nivåer, det finns kurser på gymnasienivå som du kan göra för att få det lite lättare på gymnasiet eller få ännu fler utmaningar. Du kan också göra kurser som ger dig rättighet till universitetspoäng. Det finns sedan också kurser för just professionell utveckling, men de kostar. [21]

Coursera[redigera]

Coursera.org är en websida där olika universitet har lagt upp onlinekurser. Kurserna är gratis men on man vill få ett diplom efter att ha avslutat kursen så får man betala en avgift. Kurskatalogen, medverkande universitet och de tillgängliga språken uppdateras ständigt så även om man inte hittar en kurs inom det berörda området så kan man komma tillbaka någon månad senare och då kanske det finns något. Svårighetsgraden och tidsåtgången för kurserna är väldigt varierande men om man inte är intresserad av avslutningsdiplomet så finns det ingen tidsgräns. [22]

Gratis bildredigeringsprogram[redigera]

GIMP (fr. the GNU Image Manipulation Program) är ett fritt bildbehandlingsprogram som i 20 år[23] varit gratis tillgänglig under GNU General Public License. Programmet kan användas bl.a. till fotoredigering och -manipulering, samt att rita. Den fungerar idag på alla versioner av operativsystemen Linux, Microsoft Windows och OS X. GIMP konkurrerar i första hand med Adobe Photoshop, även om den inte försöker imitera den senare till utseende. GIMP har under åren utvecklats mycket och det är meningen att användaren själv skall expandera på programmet genom självvalda plug-ins och tillägsprogram.[24][25]

Krita är ett annat gratis bildbehandlingsprogram som sedan 2009 uttryckligen specialiserat sig på digital målning[26] och som stödjer uttryckligen skapandet av concept art, illustrationer och tecknade serier. Dess användargränssnitt liknar Adobe Photoshop och programmet försöker vara mer användarvänligt än GIMP.[27]

Ett annat exempel är Pixlr Editor[28]. Fördelen med denna är att den är tillgänglig direkt i webbläsaren, så du behöver inte installera några programvara på datorn. Användargränssnittet påminner om Adobe Photoshop, och är skapat av Autodesk [29]

Wetransfer[redigera]

Wetransfer är en webbsida som man kan använda för att överföra filer som annars är för stora för att skickas via e-mail. Presentationer och många skolarbeten är t.ex. ofta för stora för att skickas via e-post. Tjänsten går till så att man laddar upp sitt material via webbsidan och anger vilken e-mailadress som materialet ska skickas till. Mottagaren kan därefter ladda ned filerna via en länk.[30]

Pluralsight[redigera]

Pluralsight är en betalsida med ett brett utbud av kurser inom Datakunskap. Flest kurser finns inom ämnet mjukvaruutveckling där i stort alla webbaserade språk och många av dess olika verktyg/plugins finns representerade. Läroformen är inspelade videos som användare kan titta på och lära sig av, betalar man lite extra får man också del av uppgifter (med lösningar) till många av kurserna. Vill man veta mer om hur Pluralsight fungerar kan man besöka deras hemsida.[31]

Udemy[redigera]

Udemy[32] är en plattform där man kan lägga upp - eller ta del av kurser. Udemy uppgav sig i Juli 2016 ha 40.000 kurser och 12 miljoner användare. Det finns både kurser som är gratis och kurser man måste betala för. Kurserna kan handla om vad som helst och bestå av olika mediaformat som t.ex. videoinspelningar, PowerPoint presentationer och PDF:er. Udemy finns även som mobilappar till iOS och Android.[33]

Google Classroom[redigera]

Google Classroom är en webbplattform för lärare och elever som släpptes i Augusti 2014. Idén är att underlätta skapande, delning och betygssättning av skoluppgifter. Google Classroom beskrivs som användarvänligt och fungerar på olika devices. Google har dock fått kritik för att använda elevers surfvanor för marknadsföring och att föräldrar inte givits möjlighet att välja bort insamlingen av data.[34]

Google Analytics[redigera]

Google Analytics är ett analysprogram från Google som gör det möjligt att analysera trafik till en webbplats och på detta sätt bland annat komma fram till vilka besökarna är, varifrån de kommer (t.ex. Facebook, annonskampanj eller direkttrafik) samt hur de beter sig på webbsidan. Denna information kan vara intressant för de som arbetar med digital marknadsföring. Grunderna i Google Analytics kan man lära sig via Googles Analytics Academy.[35]

Google scholar[redigera]

Google scholar är en sökmotortjänst från Google. Genom att använda tjänsten specificeras din sökning automatiskt till att endast söka igenom vetenskaplig litteratur såsom publicerade artiklar och vetenskapliga uppsatser.[36] Det är därmed ett bra hjälpmedel för studerande som vill ha mer säkra källor i sitt material. Man får även färre träffar att läsa igenom vilket är tidsbesparande. Man kan även se vilka bibliotek som har sökträffarna tillgängliga att låna.[37]

Wolfram Alpha[redigera]

Wolfram Alpha (även Wolfram|Alpha eller WolframAlpha) är ett "fråga-svarprogram" på internet som utvecklats av Wolfram Research. Konceptet bygger på att ta fram information, inte genom att söka igenom webben, utan genom att genomföra dynamiska beräkningar baserade på en stor kollektion av inbyggd data, algoritmer och metoder. [38] Wolfram Alpha kan bland annat användas till att söka information om historia och särskilda datum, det kan användas för att genomföra avancerade beräkningar inom matematik, fysik och ingenjörskap. Vidare kan det till exempel också användas för statistisk analys, meteorologi och astronomi. Wolfram Alpha används i många utbildningssyften och är ett bra verktyg för att samla mer detaljerade svar i en informationssökning, samtidigt som det å andra sidan kräver en mer precis frågeställning än en typisk webbsökning.

Academic Earth[redigera]

Academic Earth är en läroplattform som erbjuder hundratals gratis onlinekurser från flera högt rankade universitet från USA som Harvard, Stanford och MIT. Kurser ges inom flertal ämnen och några av dessa är matematik, ekonomi, finans, psykologi och marknadsföring.[39]

Duolingo[redigera]

Duolingo är en plattform för språkinlärning. De erbjuder idag 14 språk[40] för engelsktalande, med nya som läggs till löpande.

Codecademy[redigera]

Codecademy är en onlineplattform som erbjuder ett flertal kurser i programmering och mjukvaruhantering.[41] Bl.a.finns gratis introduktionskurser i JavaScript, SQL och HTML/CSS.

Futurelearn[redigera]

Futurelearn är en onlineplattform som erbjuder ett hundratal kurser i blandade ämnen bl.a. programering och språk.[42]d

Microsoft Virtual Acadamy[redigera]

Microsoft Virtual Acadamy är en gratis läroplattform för Microsofts olika teknologier. [43]

Databaser[redigera]

Oracle, MySQL och Microsoft Access är exempel på mjukvara för att hantera databaser. Traditionellt är databaser organiserade i fields, records och tables [44] Den engelska termen för mjukvara som hanterar databaser är database management software. På sidan capterra.com listas fler exempel på vilka databas mjukvara som är populära. Det finns en fri webbkurs av Thomas Padron-McCarthy som lär ut grunderna i databashantering.[45] Till detta finns hans Youtube-kanal som har seminarier baserat på samma kurs.

CodinGame[redigera]

CodinGame är en sida som gör programmering till ett spel. Det går att lära sig 23 olika programmeringsspråk på sidan. [46]

Weld[redigera]

Weld är ett smart sätt på att skapa hemsidor utan att behöva koda. Det är drag-and-drop metod som gör det enkelt att sätta upp en hemsida utan några som helst programmeringskunskaper.[47]

Screenleap[redigera]

Screenleap är ett gratisverktyg som används för att med hjälp av webbläsaren dela skärmen till någon annan. Detta verktyg kan med fördel användas vid lärande via dator då lärare och student inte behöver befinna sig på samma fysiska plats för att lösa datorrelaterade problem.[48]

PubMed[redigera]

PubMed är en databas för alla medicinsk litteratur och vetenskapliga artiklar från diverse tidsskrifter. Hemsidan är på engelska och vissa artiklar kostar pengar men det finns även många gratis artiklar. Man kan oftast få tillgång till dessa artiklar via universitet eller arbetsplatser. [49]

Quizlet[redigera]

Quizlet är en applikation för smarta telefoner som fungerar som ett hjälpmedel vid inlärning. I appen kan man använda redan befintliga, eller skapa egna, uppsättningar kort som alla har två sidor. Genom att studera korten och spela olika spel med korten är tanken att man på ett roligt och enkelt sätt ska lära sig innehållet. [50]

OWASP[redigera]

OWASP is an open-source website that provides the most latest, accurate information on which kind of threats, malware, etc, are the most dangerous and threatening right now. OWASP updates every now and then knowing these are very big “updates”, and proceeds to give information on what each attack consists of, what it does to your PC, and good ways to stay robust against them. [51]

Schneier[redigera]

Schneier is a well known cryptographer that focuses a lot on internet security and wanting to develop a stronger security system. When it comes to Schneier, any person is able to read his updates and get a hunch of what is going on. [52]

Den Digitala Draken[redigera]

På webbplatsen den digitala draken finns det inspelade avsnitt som handlar om den digitala utvecklingen med fokus på vad som händer på den digitala marknaden i Kina. [53]

Digitalakademin[redigera]

Webbplatsen Digitalakademin erbjuder kostnadsfria självstudier online och fysiska utbildningar inom den digitala världen som hjälper privatpersoner och företag att hänga med i den digitala utvecklingen. Tjänsten lanserades i samarbete mellan Almi och Google i syfte att stärka Sveriges digitala konkurrenskraft.[54]

Cinahl[redigera]

Cinahl databasen innehåller över 3,600,000 dokument som berör vårdvetenskapen. Litteraturen behandlar områden som hälsovetenskap, biomedicin, alternativmedicin, kliniska innovationer, forskning och farmakologi m.m. [55]

Google Books[redigera]

Google Books är en söktjänst för litteratur som gör det möjligt att söka efter böcker baserat på genre, författare eller fritextsökningar. Vid en sökning får man upp utdrag ur boken, index för boken samt tips på var man kan köpa eller låna boken. Böckerna som är upplagda kommer antingen från ett partnerprogram där författare och förlag får möjlighet att marknadsföra sina böcker gratis[56] eller från bibliotek som google samarbetar med[57].

IT i affärslivet/e-handel[redigera]

Vad är E-handel?[redigera]

E-handel, Internethandel eller näthandel är handel som, till skillnad från traditionell detaljhandel, sker över nätet. Vanligtvis besöks en webbutik som säljer varor. I butiken har sedan besökaren möjlighet att själv handla och därefter få antingen varorna hemlevererade eller själva hämta dessa. E-handel karaktäriseras alltså inte endast av att varorna levereras till hem utan utgör de fall då affären mellan köpare och säljare sker på nätet.

Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL)[58][redigera]

Lagen reglerar handel och köp på distans och därmed också e-handel. Det är en skyddslag för konsumenter. Lagens viktigaste regel är ångerrätten. Den säger att konsumenten alltid har rätt att ångra sitt köp i 14 dagar. Viktigt att tänka på att lagen gäller inte om man handlar mellan två privatpersoner som tex på Tradera. Då gäller inte någon laglig ångerrätt. Det är endast när man som privatperson handlar med en näringsidkare.[59]

Apple Pay[redigera]

Apple Pay är en relativt ny betalningstjänst. Apple marknadsför Apple pay som ett säkert betalningssätt för onlineköp, appköp samt köp i butik. Man kan betala genom att använda sig av sin Apple watch, iPhone, iPad eller en Mac-dator. Det fungerar som så att man kopplar sitt bankomatkort till den utrustning (nämnd ovan - Apple watch, iPhone, iPad eller Mac) man vill använda sig av för att betala med och sedan använder man sin förhandsinställda PIN-kod eller sitt fingeravtryck för att legitimera köpet. Än så länge fungerar Apple Pay enbart på sidor och i butiker som skrivit kontrakt med Apple, men det kommer nog bli ett allt vanligare köpsätt allt eftersom. [60]

Samsung Pay[redigera]

Samsung Pay erbjuder tjänster för betalningar eller snarare digital plånbok. Det går att använda på vissa enheter som är tillverkade av Samsung, såsom Galaxy A7 eller Note 6. Man kan lägga in många typer av kredit kort i systemet och kan användas till exempel vid kontantutdrag. Samsung Pay släpptes ut för första gången den 20:e augusti 2015 och planerar att breda ut marknaden. [61]

bitcoin[redigera]

Bitcoin är en virtuell valuta som introducerades 2009. [62] Tanken var att erbjuda en säker betalningsform via nätet. Användningen ökade fram till för något år sedan då det till och med fanns bitcoin i några bankautomater i Sverige. Eftersom överföringarna är krypterade har tjänsten tyvärr lockat till sig kriminella element. Detta har lett till att tjänsten har fått ett något skamfilat rykte. Ett annat problem är också att valutan inte är bunden till andra valutor vilket gör att kursen kan svänga mycket. Bitcoin har också fått andra efterföljare men den är fortfarande 2016 den största virtuella valutan.

Payson AB[redigera]

Payson AB är en svensk betalningslösning som lanserades 2004. Tjänstens huvudmål var person-person betalningar på nätet. Payson återfinns på sidor såsom Tradera, Sello och Fyndiq. Payson har mer än 2,5 miljoner användare.[63]

PayPal[redigera]

Paypal är en betalningslösning som ger dig som köpare möjlighet att genomföra transaktioner utan lämna ut dina kontouppgifter till säljaren. Paypal har även en trygghetslösning för både köpare och säljare vilket innebär att de ersätter köpeskillingen om varorna inte överensstämmer med beskrivningen eller ifall köparen påstår sig inte ha fått varorna.[64]

WyWallet[redigera]

WyWallet är en lösning för mobila betalningar där du samlar flera funktioner under en och samma tjänst och handlar utan att lämna ut ditt kortnummer. Med WyWallet kan du, där det är möjligt, betala både online och i fysiska butiker.[65]

Klarna Checkout[redigera]

Klarna Checkout lanserades i Sverige under 2012. Klarna Checkout är en lösning för e-handlare, där kunden erbjuds alla populära betalsätt.[66]

SEQR[redigera]

SEQR gör det möjligt för alla som har en smartphone att betala i butik, restaurang, parkeringen och webben, skicka och ta emot pengar gratis, ansluta kundklubbar, samla alla kvitton digitalt och ta del av erbjudanden direkt i mobilen. Allt kunden behöver göra är att med SEQR-appen skanna en QR-kod vid kassan och godkänna betalningen med sin PIN-kod. SEQR är också anpassad för NFC-teknik. [67]

Trygg E-handel[redigera]

För att man ska kunna känna sig säker vid e-handel finns en kvalitetsmärkning som heter trygg e-handel. Företag med den märkningen har gått en utbildning hos bransch-organisatioenen Svensk Handel för hur man ska behandla känsliga uppgifter på ett säkert sätt, levererar oftast inom avatalad tid och kan ge service om något skulle bli fel med beställningen. [68]

Trustpilot[redigera]

På Trustpilot kan man hitta och dela butiksomdömen. Kunder kan skriva ocensurerade omdömen om företag och hjälper således konsumenter vid beslutet om de ska köpa hos ett visst företag. Företag drar nytta av positiva omdömen för att bygga reputation och negativa omdömen hjälper dem att förbättra sig.[69]

E-Legitimation[redigera]

E-legitimation skaffas idag enklast via BankID, som man ansöker om via sin bank [70]. E-leg används då man behöver legitimera sig på diverse hemsidor eller vid transaktioner och skapar en säkrare inloggning för kunder. Enklast ansöker och skapar man ett BankID via sin internetbank och dessa finns vanligast i tre former[71]:

  • Mobilt BankID

Kunden har sin e-legtimation i en mobil eller surfplatta vilket fungerar oberoende av vilken operatör man har. Giltigt i högst 5 år.

  • BankID på fil

BankID finns lagrad på en fil på kundens dator. För att kunna använda filen krävs en speciell programvara. Giltigt i högst 2 år.

  • BankID på kort

BankID finns lagrat på ett fysiskt kort. För att kunna använda sig av detta sätt så krävs en kortläsare utöver BankIDs säkerhetsprogram. Giltigt i högst 5 år.

Swish[redigera]

Swish är en app för smartphones som möjliggör för användare att snabbt och enkelt skicka pengar mellan registrerade användare via varandras telefonnummer. Överföringarna är direkta och pengar finns på kontot redan efter bara några sekunder. Swish är för både privatpersoner och företag, samt föreningar och andra organisationer. Swish kopplas till ditt mobilnummer samt ditt bankkonto, och ditt mobilnummer tillsammans med Mobilt BankID används för att identifiera dig och för att säkerställa att ingen kan låna din mobil för att sedan stjäla dina pengar via Swish.[72]

E-handelsbarometern[redigera]

Årligen släpper Posten sin E-handelsbarometer där nyckeltal för e-handelns utveckling presenteras[73]. Det är en rapport som redovisar e-handelns tillväxt och omsättning tillsammans med undersökningar kring olika teman. I rapporten presenteras tydligt vilka trender som e-handeln i Sverige visar sig gå mot. Vidare finns siffror på hur stor del av oss svenskar som e-handlar varje månad.

Verfied by Visa[redigera]

Verfied by Visa är en kostnadsfri tjänst för att försäkra säker internet handel. Det tjänsten gör är att den ger användaren ytterligare skydd vid handel på nätet där betalning sker med ett VISA-kort. Detta skydd gäller på över 300 000 webbsidor i Europa. För att vara säker på att webbutiken som man handlar på är ansluten till denna tjänst ska man titta på butikens hemsida efter loggan för Verified by Visa. Förr fungerade tjänsten på så sätt att det i samband med ett kortköp på nätet dök upp ett personligt meddelande som man själv hade registrerat när man gick med på att använda tjänsten Verified by Visa. Detta meddelande var något som endast användaren och dess bank kände till och var därför ett bevis på att säkerhetsrutan där man registrerar sina kortuppgifter är genuin. Sedan blev man ombedd av sin kortutgivare att skriva in det Verified by Visa-lösenord man skapade i samband med det personliga meddelandet för att godkänna kortbetalningen. [74] Den 5 oktober 2016 försvann dock möjligheten att bekräfta köp med ett personligt meddelande och lösenord. Kortköp hos butiker som är anslutna till Verified by Visa bekräftas nu istället med Mobilt BankID. Man ansluter sig alltså till tjänsten via internetbanken genom att endast öppna sitt kort för internetköp. Självklart måste man även ha aktiverat tjänsten Mobilt BankID hos sin bank. Om man dock inte har möjlighet att använda Mobilt BankID så finns det en annan lösning. Man kan då istället bekräfta kortköp på nätet med ett lösenord som man väljer samt ett SMS som skickas till ens mobilnummer. Mobilnumret och lösenordet registreras i internetbanken. Kortfattat innebär alltså tjänsten Verified by Visa att kortköp hos webbutiker som är anslutna till tjänsten bekräftas med antingen Mobilt BankID eller lösenord och SMS. [75]

Klarna[redigera]

Klarna tillhandahåller online-betalningslösningar, där man betalar efter att ha fått varan från en onlineshop.[76]

IT-brottslighet[redigera]

I den svenska lagstiftningen beskrivs två sorters IT-brott[77], dessa är dataintrång[78] (utan lov utplånar, blockerar och för in uppgifter för automatiserad behandling) respektive datorbedrägeri[79] (gärningsmannen lämnar uppgifter som inte är korrekta/fullständiga, genom att ändra i program/upptagningar och därigenom skadar en annan person, exempelvis identitetsstöld samt kortbedrägeri).

Sol-och-vårare på nätdejtingsajter[redigera]

Sol-och-vårare är en form utav lurendrejeri som bygger på en påhittad kärleksrelation. Förövaren startar en relation med offret för att komma över till exempel pengar eller annan egendom. [80] Det här är en typ av bluffmakeri som funnits sedan länge, men som också tagit klivet till internet. Gärningsmännen opererar ibland utanför landets gränser och sluga bedragare kan komma över store belopp utan att ens träffa sitt offer. [81]

Identitetsintrång/stöld[redigera]

Identitetsintrång syftar till att någon köper varor eller tar krediter i ens namn. Man bör ha kontroll på sina ID-handlingar, vara vaksam om någon gör en kreditupplysning på en och polisanmäla så fort man kan. Den som bedrar kan t.ex. använda namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på Internet. Denne kan sedan gå till ett utlämningsställe i närheten av ens bostad, visa upp en ID-handling som kan vara falsk och hämta ut varan.

Nätbedrägerier[redigera]

Man skall undvika att trycka på länkar i mejl och på reklamannonser på nätet som berättar att du vunnit 1 miljon, men idag florerar även andra sorts nätbedrägerier på internet som också är viktiga att man är vaksam över. Mail där avsändaren ber om hjälp att transferera stora summor pengar från utlandet, så kallade ”nigeriabrev”, och bluffmail där avsändaren påstår sig komma från skatteverket, storbankerna, rikspolisstyrelsen, Microsoft supporten eller militären för att få dig att lämna ifrån dig dina kontouppgifter är idag de vanligaste nätbedrägerierna. [82]

Nigeriabrev[redigera]

Är ofta spammejl som skickas till tusentals adresser i hopp om att någon läser meddelandet och svarar, oftast är detta ett mejl där någon påstår sig ha en rik avliden släkting som vill få hjälp att föra pengar och behöver ens hjälp för att genomföra detta, oftast lovas en belöning på flera miljoner dollar. Dock blir det problem för att det ofta krävs att man betalar in några administrationsavgifter för att bevisa att man är seriös med sitt åtagande, och gör man detta får man självfallet aldrig mer se sina spenderade pengar och inga insättningar på flera miljoner dollar heller. Dessa kallas för nigeriabrev för att många av mejlen skickas av kriminella i Nigera även om företelsen har spridit sig till andra världsdelar. [83]

Social manipulation/"Social engineering"[redigera]

Social manipulation, eller "social engineering", är en typ av IT-brottslighet som innebär att, med hjälp av mänsklig interaktion, manipulation och lurendrejeri, förleda människor att avslöja känslig information. Den känsliga informationen kan vara t.ex. bankuppgifter såsom konto- och kreditkortsnummer eller lösenord till olika användarkonton. Två exempel på social manipulation är s.k. nätfiske/"phishing" och "pharming".[84]

Nätfiske/"phishing"[redigera]

Nätfiske, eller "phishing", är en form av social manipulation ("social engineering") där mejl som ser ut att komma från t.ex. en bank skickas till internetanvändare med uppmaning om att t.ex. uppdatera användaruppgifter. Den information som användaren delger avsändaren kan sedan användas för identitetsintrång eller identitetsstöld.[85]

"Pharming"[redigera]

"Pharming" är en form av social manipulation ("social engineering") där skadlig kod planteras i en användares dator, antingen genom ett virus eller genom att användaren besöker skadliga webbplatser. Den skadliga koden påverkar webbläsarens möjlighet att hitta webbadresser. När användaren försöker ansluta till en särskild webbplats, t.ex. sin bank, omdirigeras han/hon till en annan sida som ger sken av att vara den korrekta webbplatsen men i själva verket är en falsk webbplats. Denna falska webbplats samlar sedan in känslig information som kan användas för identitetsintrång eller identitetsstöld.[86]

Hackare[redigera]

En hackare eller "hacker" är en person som försöker arbeta sig igenom en datasystems säkerhetsspärrar med syfte att komma åt, utnyttja, förändra information eller sabotera programvara. [87]

Digital kompetens[redigera]

Digital kompetens[88] (Digital literacy[89]) handlar om kunskapen att hitta och bedöma information på nätet.

Verktyg för att bedöma trovärdighet[redigera]

Vid internetanvändande idag gäller det att förbehålla sig kritisk mot den information man finner innan man beslutar sig för att använda denna. Att hitta korrekt och pålitlig information är fullt möjligt, men även sådan som är direkt felaktig och full av fördomar. För att kunna vara källkritisk och finna relevant information finns en rad punkter att gå igenom innan man beslutar sig för att använda informationen. [90]

  1. Vem är webbplatsens författare? Är denna ansluten till någon erkänd institution, såsom ett universitet, en myndighet eller ett välkänt bolag? Finns det några bevis för att författaren är kunskap i ämnet och är kvalificerad att skriva om detta?
  2. Finns det källor refererade av författaren? Om ja, verkar dessa pålitliga och respekterade?
  3. Vem betalar för webbplatsen, är den ansluten till någon särskild organisation, företag eller myndighet?
  4. Håller webbplatsens innehåll ett sakligt och vårdat språk eller är det argumenterande och högröstat? Passar skrivsättet målgruppen?
  5. Vad är webbplatsens mål? Försöker innehavaren sälja något eller marknadsföra fördomsfulla idéer? Om webbplatsens innehåll accepteras som sanning, vem kommer då att gynnas? Finns det externa källor som webbplatsen refererar till eller refererar denna enbart till sig själv?
  6. Är den information som publiceras av ett sådant slag att den uppfattas som korrekt? Är informationen fri från generaliseringar och andra tecken på okritiskt tänkande? Finns det många felstavningar och grammatiska fel som indikerar att författaren har en sämre utbildad bakgrund?
  7. Är sidan aktuell? Informationen bör inte vara föråldrad utan uppdateras regelbundet.

Digital Divide[redigera]

Digital Divide är ett begrepp som uttrycker skillnader mellan olika gruppers tillgång till dator och internet. Denna skillnad finns på landsnivå likväl som globalt. Det finns olika initiativ som arbetar för att minska gapet i gruppers tillgång till den digitala världen[91].

Anti-Phishing Phil[redigera]

För dem som inte är så bra på att avgöra om tex en websida är säker så finns det ett ganska så roligt spel som tränar upp denna förmåga. Spelet heter Anti-Phishing Phil [92] och finns på sidan http://www.ucl.ac.uk/cert/antiphishing/ . Ju fler som spelar, ju bättre information om folks kunskaper om phishing får universitetet som har utvecklat spelet, och de kan då utveckla spelet ännu mer och göra det bättre och roligare.


Upphovsrätt på nätet[redigera]

Upphovsrätten skyddar litterära eller konstnärliga skapanden och innebär att verket måste ha någon sorts originalitet och inte vem som helst ska kunna skapa detta. Upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk uppkommer, utan formaliteter, i samma ögonblick som skapandet av verket sker.[93]

Ekonomiska och ideella rättigheter[redigera]

Upphovsrätten kommer med två typer av rättigheter. De ideella rättigheterna består dels av rätten att bli namngiven när verket används och dels rätten att sätta sig emot ändringar eller tillgängliggörande av verket som görs på ett sätt som upphovsmannen upplever är kränkande mot verket. De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen har full rätt att ensam bestämma om eller hur verket ska göras tillgängligt eller kopieras. Det ger också rätt till all ekonomisk ersättning det kan utge. Endast de ekonomiska rättigheterna kan överlåtas.[94]

Creative Commons[redigera]

Creative Commons uppmuntrar människor att dela sina kreativa arbeten med andra. Det finns sex typer av Creative Common licenser som baseras på fyra villkor: Erkännande, Icke Kommersiell, Inga Bearbetningar och Dela Lika (med samma villkor).[95]

CC0 Public domain-dedikation[redigera]

Det finns även en märkning där skaparen av ett verk helt avsäger sig sina rättigheter till det och ger det till public domain. Verket får då kopieras, modifieras, distribueras och framföras, även i kommersiellt syfte, utan att fråga om lov.[96]

Verkshöjd[redigera]

Verkshöjd innebär att upphovsmannen har en definierbar originalitet i sitt verk. För att ett verk ska skyddas av upphovsrätt krävs att verket har "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet". Vid bedömningen om huruvida ett verk uppnår en verkshöjd tas ingen hänsyn till huruvida verket har hög kvalitet. Det viktiga är att verket är unikt och att det speglar originalitet och visar på uttryck för skaparens individualitet. Något som skapas av en slump (t.ex. om en dator slumpar fram ett verk) når således inte en verkshöjd. Om något når en verkshöjd eller inte avgörs i fall till fall. Kraven för vad som ska nå en verkshöjd är dock inte så stora. Även ett vanligt brev anses uppnå en verkshöjd i Sverige. 1927 fastslog dock HD, högsta domstolen, att ett matrecept inte uppfyller de kriterier som ställs för att det ska uppnå en verkshöjd. [97]

Tidsbegränsning[redigera]

Ett verk är skyddat i och med att det skapas. Upphovsrätten försvinner normalt 70 år efter gerupphovsmannens död. Man behöver inte göra en ansökan för att verket ska skyddas av upphovsrätten utan det sker automatiskt. [98]

Integritet/"privacy" på nätet[redigera]

Dataskyddsförordningen (GDPR)[redigera]

Den 25 maj 2018 infördes en ny Dataskyddsförordning. Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. [99]

Personuppgiftslagen (PuL)[redigera]

Personuppgiftslagen är en lag som infördes 1998 för att skydda människors personuppgifter och se till att dessa inte listas eller behandlas utan samtycke.[100] Personuppgiftslagen är underställd andra lagar vilket innebär att bestämmelserna i den andra lagen skall gälla över bestämmelserna i personuppgiftslagen. [101]


Känsliga personuppgifter[redigera]

Vissa typer av personuppgifter är förbjudet att behandla. Särskilt känsliga personuppgifter är sådana som beskriver etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.[102] Känsliga personuppgifter kan i vissa fall behandlas utan att det bryter mot lagen. Några fall är om den registrerade lämnar samtycke, inom hälso- och sjukvård samt forskning och statistik[103]

Personuppgiftslagen och yttrandefrihetsgrundlagen[redigera]

Personuppgiftslagen gäller inte då personuppgifter publiceras på webbplatser som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Detta genom att webbplatsen har ett utgivningsbevis eller efter en så kallad databasanmälan.[104] Även utan ett utgivningsbevis kan webbplatser som har ett journalistiskt ändamål vara undantagna från personuppgiftslagen. Att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor som är av betydelse för allmänheten går i vissa fall före den personliga integriteten.[105]

Personuppgiftslagen och tryckfrihetsförordningen[redigera]

Med hänvisning till journalistiska ändamål gäller undantagsregler för personuppgiftslagen PUL, detta med stöd i den svenska grundlagen Tryckfrihetsförordningen. Med stöd av stadgande i tryckfrihetsförordningen omfattas således inte personuppgifter, som publiceras av webbsidor som besitter giltigt utgivningsbevis, av personuppgiftslagen.[106]

Allmän dataskyddsförordning[redigera]

Eu beslutade i april 2016 om införandet av 2016/679, på svenska allmän dataskyddsförordning. Syftet är en harmonisering av regelverket för dataskydd i medlemsstaterna, vidare syftar förordningen till en stärkt kontroll över sina personuppgifter för enskilda och att förenkla för företag verksamma i flera medlemsstater. Det harmoniserade regelverket kommer kompletteras med en nationell svensk reglering som för tillfället utreds på uppdrag av regeringen. [107] Förordningen ersätter direktiv 95/46/EG, dataskyddsdirektivet och kommer att ersätta nuvarande Personuppgiftslagen senast 25 maj 2018. [108]

Offentlighets och sekretesslagen[redigera]

Data som samlats in om personer (både juridiska och fysiska) av en myndighet med "särskild statistikverksamhet" är extra skyddade enligt offentlighets och sekretesslagen.[109] Enligt denna får material där enskilda individer kan röjas inte publiceras. Det är därför vanligt att till exempel Statistiska Centralbyrån publicerar resultat från sina undersökningar i tabellform där en eller flera kategorier har slagits samman för att undvika att utomstående ska ha möjlighet att identifiera någon.[110]

Kursiv text== Sociala media == Sociala medier är olika webbplatser och tjänster på internet, som kan användas för att komma i kontakt med andra. Sociala medier kan användas som mötesplatser för att interagera, dela med sig av information och bilder, och skapa sociala nätverk. Ofta behöver man registrera sig som användare på webbplatsen och skapa en profil för att kunna använda den.[111]

Linkedin[redigera]

LinkedIn är ett socialt nätverk där yrkesverksamma kan hålla och knyta kontakt med varandra. Syftet är att skapa en plattform där användare kan bygga sitt professionella nätverk. I augusti 2010 hade LinkedIn 75 miljoner registrerade användare i över 200 länder. [91]

På LinkedIn kan användare bland annat publicera information om sig själva som yrkesverksamma, hitta och komma i kontakt med potentiella kunder, arbeta på projekt med andra användare, hitta affärspartners, ta del av och diskutera information relaterad till yrkeslivet, hitta och utlysa platsannonser med mera.[91]

Monster

Monster linkar LinkedIn och är ett yrkesnätverk på webben. I december 2016 uppgavs mer än 1500 rekryterare leta aktivt efter kandidater i Monsters databas, de öppnar ca. 2000 CV:n dagligen och tjänsten används av över 10 000 kandidater varje månad. [112]

Academic Work

Precis som de två ovanstående nätverken är Academic Work förmedlare av jobb. Skillnaden är att Academic Work inte enbart agerar förmedlare av jobbannonser utan även ingår i rekryteringsprocesser samt anställer konsulter. Det som gör företaget relevant i denna bemärkelse är att användare kan registrera sitt CV i företagets databas, och vara säkra på att företaget följer personuppgiftslagen (PuL). [113]

Facebook[redigera]

Facebook är det mest populära sociala medium i världen med 900 miljoner unika besökare i månaden[114]. I facebook kan man göra en egen personlig profil och lägga till vänner som man sen kan skicka meddelanden till, skapa events för eller gå med i olika grupper. I facebook har man också flöden där man kan se inlägg från sina vänner, sina grupper eller de events man är med i. På så sätt kan man följa vad som händer i sina vänners liv. [115]

Twitter[redigera]

Twitter är en mikroblogg med 320 miljoner aktiva konton (twittrar minst 1 gång per månad). Till skillnad från facebook el. liknande så ryms endast 140 tecken per inlägg och kallas för tweets, https://en.wikipedia.org/wiki/Twitter [116]. Twitter är ett socialt media där privatpersoner, offentliga personer, organisationer och myndigheter ögonblickligen kan dela med sig av sina tankar, åsikter eller nyheter till antingen allmänheten genom ett öppet konto eller till utvalda accepterade followers. Man kan själv prenumerera, eller följa, intressanta twittrare. Vill man återberätta vad någon annan twittrat så gör man detta genom att lägga upp inlägget i sitt eget flöde som en "retweet". [117]

Internet Relay Chat (IRC)[redigera]

IRC är ett chatt protokoll utvecklat 1988 av Jarkko Oikarinen[118] och används än idag. systemet bygger på att man ansluter sig till en IRC-server som t.ex. Quakenet[119] för att sedan ansluta sig till en av de många kanaler som finns på Quaknet, eller skapa en egen kanal.

I IRC så chattar användarna i realtid med varandra och är man inte ansluten så missar man vad som sägs i en chatt det går heller inte att skicka s.k "offline" meddelande över IRC som modernare protokoll använder sig utav.

Många communitys (framför allt tekniska) använder sig än idag utav irc kanaler, och många projekt sker mellan utvecklare.

Tumblr[redigera]

Tumblr är en så kallad mikroblogg-plattform med hem för över 270 miljoner bloggar [120]. Tumblr fungerar som socialt nätverk där användarna kan publicera olika typer av multimediainnehåll, så som text, bilder eller videos. Förutom att en användare har tillgång till en egen blogg som denna kan publicera innehåll på, så syns och samlas även alla inlägg från andra bloggar som en användare följer på en så kallad "dashboard".

Imgur[redigera]

Imgur bygger på att användare delar bilder, statiska så väl som rörliga (GIF), och kan innehålla allt ifrån djurbilder och internet memes till nyheter för att uppmärksamma och sprida information. Bilder kan synas på Imgurs "front page" - startsidan - och är de poster som får tillgång till mest uppmärksamhet. Användare bestämmer vilket innehåll de tycker mest om genom en enkel röstning där man trycker på valfri pil - upp eller ner.

Förutom socialt media så kan även Imgur användas för att gratis lagra och hosta bilder, och används idag av flera miljoner användare[121].

Snapchat[redigera]

Snapchat lanserades 2011 och är en applikation där användarna kan skicka bilder, medelanden eller kortare videoklipp till varandra, så kallade "Snaps". Skillnaden mot andra sociala medier är att dessa "Snaps" raderas efter att de blivit lästa. I december 2014 hade Snapchat 30 miljoner aktiva användare[122]. I samma wikipedia reference kan man nu läsa att från juli 2016 kan nu dessa digitala medeleanden sparas "In July 2016, Snapchat introduced a new, optional feature known as "Memories". Memories allows snaps and story posts to be saved into a private storage area, where they can be viewed alongside other photos stored on the device, as well as edited and published as snaps, story posts, or messages."

Instagram[redigera]

Instagram är en social media med fokus på bilder och korta videoklipp. Inläggen som görs av användare kan sedan delas ut till andra sociala medier så som Facebook, Twitter och Tumblr. En av de funktioner som kan ha bidragit till Instagrams framgång är att man lätt kan lägga på filter på sina bilder för att förmedla speciella teman eller känslor.[123]

Den 2 augusti 2016 lades en ny funktion till i Instagram kallad stories. Detta innebär att användare kunna lägga upp bilder som per automatik försvinner 24h efter publikation. Publiceras flera bilder och filmer i rad visas de i form av ett bild/filmspel i kronologisk ordning[124]

Vine[redigera]

Vine är en mobilapplikation för att spela in, titta på och dela sina egna och andra användares videoklipp. Klippen är max sex sekunder långa och spelas återupprepat upp i en loop.[125]

Pinterest[redigera]

Pinterest är en sajt och app för fotodelning som startades av Ben Silbermann, Paul Sciarra och Evan Sharp och styrs av Cold Brew Labs.[126]

Pinterests VD Ben Silbermann säger att de vill vara en "katalog av idéer" och inspirera användare att "gå ut och göra den där saken".[127]

83% av medlemmarna på Pinterest är kvinnor.[128]

Skype[redigera]

Skype är ett program som specialiserat sig på att tillhandahålla videochatt och röstsamtal till andra Skype-användare och/eller direkt till telefoner. Skype kan även användas till konferenssamtal samt för användarna att utbyta text- och videomeddelanden, filer och bilder. 2015 fanns ca 300 miljoner användare[129]. Skype kan användas på datorer (Windows, Mac OS eller Linux) eller på smartphones/surfplattor (Android, Blackberry, iOS eller Windows). [130] Så att dina vänner vet att det är du som ringer kan du lägga in ditt vanliga mobilnummer så att det visas när du ringer någon. [131]

Lync[redigera]

Företagsversionen av Skype kallas för Lync och möjliggör kontakt mellan anställda inom samma företag, som är uppkopplade mot samma nätverk. På samma sätt som i Skype kan man chatta och ringa samtal till varandra och kontot man har är kopplat till företgsmailen, vanligtvis Outlook. [132]

Discord[redigera]

Discord är ett program precis om skype som används för chatter via röst. Det som skiljer Discord från Skype är att det är anpassat just för gaming, alltså Discord kräver inte lika mycket av processorn om skype gör. Det som skiljer det ännu mer är att man kan ge olika användare i chatten olika rättigheter. Man kan anpassa volymen på enskilda användare. Discord finns också som mobilapp. Discord erbjuder också ddos-skydd och en in-game overlay. [133]

Slack[redigera]

Slack är ett verktyg för kommunikation inom olika former av team/arbetsgrupper. Det är ur ett användarperspektiv baserat på klassisk IRC, men integrerar flertalet andra tjänster, bland annat GitHub och Google Drive, för att i slutändan effektivisera för användarna genom att de inte behöver använda e-post. [134]

Ello[redigera]

Ello är en social media som grundades av Paul Budnitz och Todd Berger i mars 2014. Olikt många andra sociala medier är plattformen reklamfri och utgår inte från att samla data och information från användarna till tredjepart.[135]

Jodel[redigera]

Ett socialt nätverk där du kan dela med dig av information och tankar till de som är i närheten. Man kan på ett snabbt sätt dela med sig av händelser, nyheter eller annat till de som finns i ens närhet. Du kan samla bl.a. karma-poäng eller bli en "Master in jodeling". [136]

QQ[redigera]

QQ eller Tencent QQ som det egentligen heter är det tredje största sociala nätverket baserat på antalet användare[137]. Ungefär 860 miljoner, framförallt i Kina[138] använder direktmeddelandeprogrammet.[139]

Youtube[redigera]

Youtube är en samlingssida för videoklipp i olika former. Här kan man hitta roliga klipp, gamla tv-program, sporthändelser, inhämta kunskaper och titta på musikvideos samt lägga upp egna klipp. Man kan både följa enskilda kanaler och användare, eller följa rekommendationer som bygger på ens personliga historik och intressen. Youtube är en jätte bland sociala nätverk med mer än 1 miljard användare[140]. I februari 2015 lanserade Youtube en app så kallad Youtube Kids för barn som använder sajten. Appen finns tillgängligt på både Android och iOS. Anledningen till den nya appen är att föräldrar ska kunna ha större kontroll över barnens sökande och därmed förhindra spridningen av dåligt innehåll[141]. Senare 2015, närmare bestämt augusti, lanserades Youtube Gaming en plattform för spelälskare i Storbritannien och USA. Lanseringen av Youtube Gaming kan ses som ett försök att utmana Twitch i kampen om live-streaming av spel online. Youtube Gaming kommer finns tillgängligt via webbsida samt genom app i Android och iOS[142].

Yelp[redigera]

Yelp är en stadsguide som man hittar på nätet. Denna stadsguide grundades år 2004 för att föra samman människor med lokala företag. Med hjälp av Yelp kan man finna råd om vart man kan hitta de bästa ställena för exempelvis mat, shopping och dricka. Dessa tips kommer från upplevelser som hemsidans användare själva har varit med om. På Yelp kan man alltså hitta rekommendationer om olika ställen som andra användare har skrivit samt själv skriva om både bra och mindre bra upplevelser man haft i sin omgivning. Utöver dess recensioner kan man även använda Yelp för att kommunicera med andra användare, läsa listor som användare har skapat samt hitta event i sin omgivning. Det enda sättet som Yelp erhåller pengar på är genom att lokala företag annonserar på hemsidan i utbyte mot en avgift. Dessa annonser är märkta som just ”Yelp-annonser” för att det väldigt tydligt ska framgå vad som är en annons på Yelp. Utöver detta är det inte heller möjligt för betalande annonsörer att redigera de recensioner som användarna har skrivit. Med undantag för att annonsera på Yelp är det alltså helt gratis att använda hemsidan. [143]

Foursquare[redigera]

Foursquare är en plattform där man kan hitta rekommendationer på bra platser att gå till, oberoende vart i världen du befinner dig. Dessa rekommendationer görs av andra användare. Foursquare grundades 2009 i New York. [144]

Flickr[redigera]

Flickr är en socialnätverk där du som användare kan ladda upp foton och video. Dessa kan du välja att ha öppet så att alla kan ta del av eller välja ut personer som kan se dessa. Man kan följa andra och andra användare kan följa dig, här kan man även kommentera varandras bilder och video.

[145]

Vkontakte[redigera]

Är ett socialt nätverk som främst är populärt i den ryskspråkiga världen, det är extremt likt facebook och man kan skapa en egen profil och hålla kontakt vänner etc.

AMEBLO[redigera]

Ameba_(website) is a big and well known blogging social network in Japan, and overseas in some countries. Ameblo is the choice most people go for because it is most known and easy to use in Japan, and non-savvy people that are not familiar with the internet tend to go for Ameblo due to how easy it is. [146]

Twitch[redigera]

Twitch är ett community för e-sport och datorspel där man kan titta på och prata om spel. Sidan har över 100 miljoner besökare varje månad och över 1.7 miljoner sändare som livestreamar när de spelar olika datorspel. [147]

CouchSurfing [redigera]

CouchSurfing är ett socialt nätverk för folk som reser och för folk som vill interagera med resande. Det kopplar samman resande som önskar övernatta hos en lokalinvånare och människor som tar emot resande för övernattning i deras hem.[148]

WhatsApp[redigera]

WhatsApp Messenger är en applikation som möjliggör kommunikation med enskilda personer och/eller grupper av människor i gruppchattar. Appen kan laddas ner på iPhone-telefoner, Android-telefoner samt Windows-telefoner. Appen använder sig av det internetnätverk som användarens mobiltelefon har för att skicka och ta emot meddelanden för att undvika kostnader för SMS. Alltså möjliggör appen att meddelanden kan skickas gratis. Självklart kan kostnader för data tillkomma. Man kan även skicka foton och videor via WhatApp Messenger ögonblickligen med hjälp av appens inbyggda kamera eller direkt från mobilens galleri oavsett om man har en snabb eller långsam internetuppkoppling. Utöver detta är det möjligt att sända ordbehandlingsdokument, presentationer, kalkylark och liknande filer som är maximalt 100 MB stora direkt i appen. WhatsApp Messenger gör det även möjligt att skicka röstmeddelanden och samtala med personer gratis oavsett vart de befinner sig i världen då appen använder sig av telefonens internetanslutning för att undvika samtalsavgifter. Även här kan det självklart tillkomma avgifter för mobildata. WhatsApp Messenger går även att använda via en dator då det är utförbart att synka alla chattar man har till sin dator. [149]

Periscope[redigera]

Periscope är en app för live-sändnig för iOS och Android. Användarna kan twittra deras länk till live-sändning och välja att ha den helt offentligt eller begränsad till vissa personer.[150]

Avatar[redigera]

Figur som representerar en person i virtuella världar, till exempel i datorspel på internet. En avatar är en figur som kan röra sig i miljön, styrd av användaren, ofta tredimensionell, och den kan se ut hur som helst. Även enklare representationer av en människa, som vanliga foton, kallas ibland för avatarer, se gravatar. – Ordet avatar kommer från indisk religion, där det står för en andlig eller gudomlig varelse som har tagit kroppslig form. [151]

Telegram[redigera]

Telegram är en applikation för smarta telefoner som man använder för att kommunicera via meddelanden. Telegram går även att använda via sin läsplatta eller dator. Fördelen med telegram är att all trafik är krypterad och därför väldigt säker. [152]

Wordpress[redigera]

Wordpress är en websida där användare får möjliget att skapa egna webbsidor och/eller bloggar med hjälp av verktyg som tillhandahålls. Wordpress tillhandahåller även helt gratis en subdomän till användarens websida under domännamnet wordpress.com. Genom att betala kan användaren upgradera sitt användarkonto för att bland annat få mer utrymme, få tillgång till ett eget domännamn, e-post och mycket annat. [153][154]

Forum[redigera]

Flashback.org[redigera]

Flashback.org är ett av Sveriges största nätforum med över 1 miljon registrerade användare. På detta forum kan användare diskutera en mängd olika ämnen, såsom Data, Ekonomi, Fordon, Kultur, Livsstil, Resor och Sport. [155]

TechWorld[redigera]

TechWorld är Sveriges forum för it-avdelningar, it-chefer, it-proffs där vi genom tester, reportage och trender för ut information till de som har tekniken som yrke och passion.[156]

Fragbite.com[redigera]

Fragbite har de sedan starten 2002 varit det största forumet för datorspelande i Sverige[157]. Forumet har sedan starten blivit mer ett nyhetsmagasin kombinerat med forum. Fokus har främst varit på datorspelet Counter-Strike men rapporterar nu om samtliga spel kring e-sport (tävling i datorspelande). För tillfället ägs Fragbite av Nyheter24 AB men grundades av bröderna Tomas och Filip Hansson. Fragbite var också först med att introducera SM i Counter-Strike. Det gjorde man så tidigt som 2010. I dag är e-sport en marknad som följs av miljontals människor och där miljontals dollar delas ut i prispengar.

Macworld[redigera]

Macworld är ett av Sveriges största nätforum fokuserat på Apples produkter. På detta forum kan användare diskutera en mängd olika ämnen, såsom tekniska specifikationer, prisvärdhet och de senaste ryktena[158].

Hamsterpaj.net[redigera]

Ett svenskt forum för ungdomar i åldrarna 13 och uppåt [159]

Reddit.com[redigera]

Reddit är ett forum/länkdelarsajt med nyheter, underhållning och community. På sajten röstar medlemmarna på stories och kommentarer som bidrar till diskussionen, och bidrag med höga poäng blir mer synliga.

Sajten startades av University of Virginia-studenterna Steve Huffman och Alexis Ohanian 2005 och ägs sedan 2011 till större delen av Conde Nasts moderbolag Advance Publishing.[160]

Reddit är en av världens största sajter: Med 234 miljoner unika besökare i månaden ligger Reddit på plats 36 i världen, 14 i USA och 7 inom kategorin Internet / Social Networking. [161]

Minhembio - "Mötesplatsen för hembio och hifi-entusiaterr". MinHembio.com är idag en av Sveriges mest aktiva mötesplatser för hemunderhållning och dess 359 000 medlemmar har hittills skrivit 4 141 500 inlägg. Förutom ett diskussionsforum så kan våra medlemmar läsa branschnära nyheter och artiklar, skapa gallerier/fotoalbum, lägga upp sin egen filmsamling, etc [162]

Sweclockers.com[redigera]

På webbplatsen finns ett av Sveriges största forum inom dator och IT. På forumet kan man även komma i kontakt med diverse representanter från företag i datorbranschen (bland annat Dustin, Komplett, Panda Security, Asus mf.). De har runt 200 000 registrerade användare som bidragit med ca 7 miljoner inlägg.[163]

Minhembio[redigera]

Minhembio är ett av de större nätforum som handlar om ljud- och bildsystem precis som namnet säger sig självt. På detta forum kan användare diskutera en mängd olika ämnen, såsom ljudkvalitet, rekommenderade produkter och det senaste nytt i produktfronten. [164].

webForum.nu[redigera]

webForum är generellt forum som är helt oberoende av kommersiella syften och drivs av frivilla på ideell basis. Forumet startades 25:e Nov. 1999 av intresserade webbutvecklare via epost. Den togs sedan i bruk 6:e Dec. 1999. Ägaren till forumet drivs och ägs av Patrik Corneliusson.[165]

Filmsamling.se/forum[redigera]

Filmforum är ett forum som är specialinriktat på filmsamlande. Framförallt är det VHS-filmer som behandlas i de olika trådarna, men även format som DVD och Bluray. Forumet startade 2004 och har idag över 1500 medlemmar. [166]

Familjeliv.se[redigera]

Familjeliv har ett välbesökt forum där allt mellan himmel och jord diskuteras. Huvudfokus i forumet är dock just familjeliv där trådarna rörande barn, relationer och skolgång är de allra vanligaste.[167]

Kolozzeum.se[redigera]

Kolozzeum är ett internetforum helt inritktat på träning. Här diskuteras allt som har med kroppsbyggande och fysisk aktivering att göra. Forumet har över 73 000 medlemmar och över 7 000 000 inlägg.[168]

Swedroid.se/forum[redigera]

Swedroid är ett internetforum som inriktar sig på mobiler som använder android som operativsystem, det går även att diskutera andra ämnen även om detta inte har någon högre fokus. [169]

Klocksnack.se[redigera]

Klocksnack.se är ett internetforum för klockentusiaster i Sverige. Här diskuterar medlemmarna nyheter inom klockvärlden och annat klockrelaterat. Det finns även ett köp/sälj-forum där medlemmar kan lägga ut annonser och sälja/köpa klockor av varandra. </ref>http://www.klocksnack.se</ref>

Jesper[redigera]

Jesper är ett internetforum för spelentusiaster i Sverige. Här diskuterar medlemmarna spelen som finns på webbsidan och vilka fusk och roligheter man stött på. </ref>http://jesper.nu/forum/</ref>

AlltOmTv.se[redigera]

AlltOmTv är ett forum som startade år 2000, då under namnet Dokusåpa.nu. Forumet riktar sig till alla som är intresserade av Tv och film och har idag över 50 000 registrerade användare. På forumet finns över 6 000 000 inlägg som behandlar allt från Tv-nyheter till recensioner och andra åsikter. [170]

SweClockers.com/forum[redigera]

SweClockers är en webbsida med inriktning på datorer och IT som startade 1999. Deras forum är en av Sveriges största och där diskuteras det mesta som har med datorer och IT att göra. Forumet har över 200 000 registrerade användare och över 7 000 000 inlägg. Även ämnen som spel och konsumenträtt diskuteras flitigt. [171]

FZ.se/forum[redigera]

FZ (tidigare FragZone) är en av Sveriges äldsta sidor och forum som grundades 1996 och är fortfarande en av de större i Sverige med omkring 90 000 registrerade användare och 2 000 000 inlägg. Här diskuteras det mesta som har med spel/gaming att göra för alla spel-plattformar, från PC till de flesta tv-spelskonsoller. [172]

Utsidan.se[redigera]

Utsidan är ett forum vars målsättning är att vara den naturliga samlingspunkten för alla som är intresserade av icke-motoriserade, naturnära friluftsaktiviteter, resor och äventyr. [173]

Dykarna.nu[redigera]

Dykarna.nu är en community för sportdykare som delar intresset för undervattensvärlden. Sidan startades hösten 1999. [174]

Mediaspelare[redigera]

Apple TV[redigera]

Apple TV är en mediaspelare från Apple som gör det möjligt att kunna streama digitala mediafiler från t.ex. Youtube, Netflix, iTunes och Flickr till en HDTV. Apple TV gör det möjligt att streama digitala mediefiler från en dator med Mac OS X eller Windows. Man kan även trådlöst spela upp videor, visa bilder, lyssna på musik från iOS-enheter såsom en iPad eller en iPhone som då visas på HDTVn. Där går även att köpa och hyra filmer från iTunes på Apple TV.[175]

Apple TV 1st Generation[redigera]

Första generationens Apple TV lanserades under MacWorld Expo den 9 januari 2007. Mediaspelaren var först tänkt att kallas "iTV" i linje med Apples övriga produkter, men eftersom brittiska TV-nätverket iTV ägde rättigheterna till varumärket kom namnet att ändras till Apple TV då bolaget hotat med att vidta rättsliga åtgärder. [176] Den första generationens Apple TV började skeppas den 21 mars 2007, med 40 GB internt lagringsutrymme. Modellen kom senare att ersättas med en ny variant med 160 GB lagringsutrymme. I januari 2008 släpptes en större uppdatering till Apple TV som nu gjorde det möjligt att handla film och musik direkt från iTunes Store, samt ladda ned podcasts och streama bilder från dåvarande .Mac (iCloud idag).[177].

Apple TV 2nd and 3rd Generation[redigera]

Den 1 september 2010 släpptes den andra generationens Apple TV. Den nya mediaspelaren var ungefär 1/4 så stor som föregångaren och den första att använda en variant av operativsystemet iOS. [178] Den nya modellen saknade helt inbyggt hårddiskutrymme för lagring av media, utan hade istället ersatts av 8 GB flashlagring. Tanken var inte längre att media skulle lagras i mediaspelaren, utan istället strömmas från iTunes Store, YouTube, och övriga källor som t.ex. Netflix. Apple TV 2 fick också stöd för något som kallas AirPlay, något som gjort det möjligt att strömma film, bilder och musik från datorer och iOS enheter (iPad, iPhone och iPod Touch) i samma nätverk. Vidare fanns också en funktion för skärmdubblering.

Den 7 mars 2012 släppte Apple tredje generationens Apple TV. Mediaspelaren såg identisk ut, men tack vare den uppdaterade hårdvaran kunde Apple TV 3 strömma innehåll i Full HD, s.k. 1080p, till skillnad från Apple TV 1 & 2 som enbart haft stöd för vanlig HD-upplösning. [179]

Apple TV gen. 2 var även efter introduktionen av Apple TV 3 mycket eftertraktad, och såldes över sitt inköpspris som begagnad. [180] Anledningen var möjligheten att jailbreaka version 2, något som inte var fallet med version 3. Med jailbreak kunde Apple TV 2 bland annat köra XBMC eller Plex och visa lagrade filer; exempelvis film från det lokala nätverket. Med nya möjligheter att strömma media, som Chromecast, Android TV och smart TV har intresset för jailbreak till Apple TV avtagit i samma takt som Apple gjort det svårare rent tekniskt. [181] [182]

Apple TV 4th Generation[redigera]

Den 9 september 2015 annonserade Apple den fjärde generationens Apple TV. Detta är den mest omfattande uppdateringen till plattormen sedan den andra generationens Apple TV släpptes 2010. Apples VD Tim Cook äntrade scenen vid lanseringen och uttryckte att "framtiden för TV är appar".[183] Apple TV 4 är Apples första mediaspelare med en dedikerad "App Store", vilket tillåter nedladdning av tredjepartsprogram för film, musik, spel och övrigt innehåll. Apple hoppas nu att dessa appar ska revolutionera TV-industrin, på samma sätt som de revolutionerat vårt mobiltelefonanvändande. Apple TV 4 har också en helt ny touch-baserad fjärrkontroll med inbyggd mikorofon för support för assistenten Siri. Apple TV 4 finns med 32 eller 64 GB lagringsutrymme och kostar från 1695 kr. [184]

Chromecast[redigera]

Chromecast är ett alternativ bland flera olika mediaspelare som är utvecklat av Google. Chromecast strömmar diverse appar bland annat Youtube och Netflix men kan även spegla din webbläsare om du använder Google Chrome och har installerat tillägget "Chrome Cast". Fördelen gentemot Apple TV är att Chromecast inte är låst till visst antal produkter utan kan styras från det mesta.[185]

VLC media player[redigera]

VlC media player är en mediaspelare som har stöd för mycket många ljud och videoformat. Den är också gratis och stöds av många olika plattformar. VLC finns just nu på 68 språk. [186]

Media Player Classic[redigera]

Media Player Classic är en mediaspelare (ljud- och videoformat) för Microsoft Windows. Programmet har öppen källkod och är utvecklad med C++. I skrivande läge har Media Player Classic stöd för 41 olika språk.[187]

Oculus[redigera]

Oculus, eller fullnamnet Oculus Rift är ett "virtual reality" headset. Denna produkt har funktioner som visar skärmen eller bilderna i 3D med high-tech ljudeffekt. Man kan bland annat spela spel eller titta på filmer med Oculus. Oculus släpptes ut den 28:e mars 2016. [188]

Potplayer[redigera]

Potplayer är en mediaspelare för Windows, den är skapad i Korea. Potplayer har många funktioner som tillåter användare att anpassa sin upplevelse på många sätt och vis. Huvudsakliga

konkurrenter till Potplayer är VLC mediaspelare, Windows mediaspelare och media player classic. De många funktionerna kan också ses som en nackdel eftersom det kan vara frustrerande att navigera de många funktionerna. [189]  VLC mediaspelare, Windows mediaspelare och media player classic är alla enklare i deras utformning vilket har gjort dem till mer populära alternativ.[190]

Kodi[redigera]

Kodi är en mediaspelare som tidigare hette XBMC media center. Den är gratis och använder öppen källkod, och kan användas på många olika plattformar. Den utvecklades ursprungligen för Xbox men kan idag även användas på till exempel Android, iOS, Linus, Windows och MacOS.[191]

WinAmp[redigera]

WinAmp skapades skapades 1997 och blev snabbt omåttligt populär bland MP3 fantaster. WinAmp finns fortfarande kvar som freemium och har på senare år ryckt upp sig rejält. Programvaran är finjusteringsbar både visuellt och funktionsmässigt. Mediaspelaren har även ett stort stöd för diverse audio och videoformat: MPG, MPEG (ES, MP3, MP4, PS, PVA, TS), MP1, MP2, MP3, MP4, MTM, M2V, M3U, M4A, NSA, NST, NSV and OGG.[192]

Playstation 4[redigera]

Playstation har utvecklats från att vara en renodlad enhet för spel till att vara en relativt kraftfull mediaspelare. Playstation 4 kan spela upp musik, rörligt media samt visa foton och stödjer format så som MKV, AVI , MP4 och MP3. Man har även stöd för att spela upp Blu-ray material. [193]

Streaming-tjänster[redigera]

SvtPlay[redigera]

SvtPlay är Svensk Televisions streamingtjänst. Det är en gratistjänst där man kan titta på program som sänds på svt 1 och 2, några program är tidsbegränsade på grund av upphovsrättsliga skäl medan andra finns uppe i deras fria arkiv länge. [194]

Readly[redigera]

Readly är en streaming-tjänst för dagstidningar och magasin. Det är ett månadsabonnemang som kostar från 99 kr. Då får man fri tillgång till ett antal dagstidningar eller flertalet magasin. Utbudet av dagstidningar är inte så stort. Men det finns desto mer magasin. Magasinutbudet täcker allt från sport och fritid till mode och skönhet. Vill man kunna läsa både dagstidningar och magasin blir månadskostnaden något högre än 99 kr. [195]

Spotify[redigera]

Spotify är ett svenskt företag som erbjuder möjlighet att lyssna på strömmad musik, podcasts och att se på videos via nätet. Tjänsten är den största i världen av sitt slag.[196] Spotify rapporterade i maj 2016 att tjänsten totalt hade 30 miljoner betalande kunder. Motsvarande siffra för huvudkonkurrenten Apple Music uppgick vid samma tidpunkt till knappt hälften med 13 miljoner betalande kunder. Enligt Spotify har lanseringen av Apple Music lett till en ökad tillväxttakt för bolaget då intresset för streamingtjänster ökat. [197]

Soundcloud[redigera]

Soundcloud är en tjänst där du kan lyssna eller ladda upp din musik. Du kan lyssna på olika musik stilar, gilla folks låtar och följa deras "profiler". Du kan även kommentera deras låtar på en exakt tidpunkt av låten/ljudet och skriva något. Du kan skapa ditt egna konto på Soundcloudappen i mobilen eller i din tablet och på Sondclouds egna hemsida. Företaget startades 2007 och huvudkontoret låg tidigare i Stockholm men är nu flyttat till Berlin. Tjänsten används av flera miljoner personer. Soundcloud kan användas på flera platformer som PC, Mac, IOS med mera[198].

Google Play Music[redigera]

Google Play Music är en musikströmningstjänst och ett musikbibliotek som introducerades av Google år 2011. Användarna kan kostnadsfritt ladda upp och lyssna på upp till 50000 låtar i sitt personliga bibliotek. För 9,99 USD/månad kan användaren strömma vilken låt som helst ur Google Play Musics bibliotek i likhet med till exempel Spotify. År 2016 hade Google Play Music hunnit sprida sig över 63 länder och hade ett bibliotek som uppgick till över 35 miljoner låtar.[199]

Storytel[redigera]

Storytel är ett företag som erbjuder en digital abonnemangstjänst. Som registrerad och betalande abonnent erbjuds du möjlighet att strömma ljudböcker till telefonen. Detta genom att använda Storytels app som finns till både Android- och Iphoneanvändare. Storytel erbjuder i princip alla böcker som ges ut i form av ljudbok tack vare avtal med i stort sett alla förlag i Sverige. Företaget startades 2005, men namnet Storytel antogs inte förrän 2007. [200]

Netflix[redigera]

Netflix är namnet på en streamingtjänst som existerar på internet. På netflix.com kan man som registrerad och betalande användare se och uppleva hundratals av olika filmer och serier. Utbudet uppdateras löpande och nya serier och filmer dyker upp titt som tätt. Filmer och serier på annat talat språk än svenska kommer alltid med undertexter och det finns möjligheter att ställa in användarkontot så att det endast kan se barnprogram, ifall man har barn och vill att de endast skall se barnprogram. Netflix går att se var som helst, så länge som det finns en ineternet-uppkoppling, på ett flertal olika typer av enheter. Bland dessa enheter ingår bl.a smart-tv, smart-telefon, surfplatta samt dator. Det finns olika kostnadsgrupper för ett netflix-konto beroende på om man vill ha tillgång till HD & ULTRA-HD kvalité eller inte. Man kan även avsluta sitt konto när som helst, helt utan uppsägningstid.[201]

HBO Nordic[redigera]

HBO Nordic är en streamingtjänst på internet som erbjuder en stor mängd filmer och tv-serier. De HBO-producerade serierna och filmerna har premiär samtidigt i Sverige och USA, medan de som produceras av exempelvis Showtime eller Starz får premiär inom 24 timmar efter att de visats i USA. HBO Nordic finns tillgängligt på många olika plattformar som t. ex. Apple TV, Xbox 360 och Playstation 3 och 4. Några av de egenproducerade succéserierna är Fargo, Game of Thrones och True Detective.

Tidal[redigera]

Tidal är en streamingtjänst för musik som startade år 2014 och ägs av den amerikanske rapparen Jay-Z och dennes bolag Project Panther Bidco. Tjänsten har sedan den släpptes seglat upp som en huvudkonkurrent till svenska Spotify och hävdar att deras tjänst ersätter artisterna på ett mer rättvist sätt.[202]

Pandora[redigera]

Pandora är en streamingtjänst för musik som grundades i januari år 2000. Tjänsten erbjuder internetradio, och rekommenderad musik utifrån lyssnarens tidigare låtval.[203] Pandora har över 250 miljoner registrerade användare (2014)[204], att jämföra med Spotify's lite dryga 75 miljoner användare.[205] Pandora finns ännu endast tillgängligt för användare i USA, Storbrittanien, Nya Zeeland och Australien. Användare kan lyssna på Pandora via webben, alternativt Pandoras app som finns tillgänglig till iOS, Android, Windows Mobile och Windows 10.

Telia Play+[redigera]

Telia Play+ är en streamingtjänst. Streaming av serier, filmer och sporter och TV-kanaler via internet. Tjänsten erbjuds och är tillgänglig genom en mängd diverse plattformar, mobiler, datorer och surfplattor. Tjänsten driftas och ägs av Telia.[206]

SAIP[redigera]

SAIP, som är en förkortning för ” Système d’alerte et d’information des populations” - publikt larm och informations system är en mobilapp utgiven av franska staten med syfte att ge användarna information vid krissituationer. Tjänsten introducerades efter terrorattacker i Paris 2015-2016 och bygger på en geografisk identifikation via GPS av användarna och riktad information zonvis. Saip använder inte ljud eller vibratorfunktioner för meddelanden, detta för att inte röja användarna för eventuella terrorister i närheten. Tjänsten finns till Android och iOS på franska och engelska och är kostnadsfri för användarna. Ingen Det initiala användningsområdet var begränsat till terrorattacker, men på sikt är syftet att Saip ska användas även för andra typer av viktig samhällsinformation. Exempel på detta kan omfatta exempelvis naturkatastrofer och trafikolyckor. [207]

Twitch[redigera]

Twitch är ett streamingplattform som låter användaren streama mer eller mindre vad de vill så länge det inte bryter mot tjänstens användarvillkor, detta innebär att man inte har tillåtelse att visa upphovskyddat material såsom filmer, men tranformativa verk såsom spel, covers eller egen musik är tillåtet. Twitch är för närvarande den största steamingplattformen för spel[208]. Tjänsten startades 2011 efter att tidigare varit en del av Justin.tv och är för närvarande ägt av Amazon[209]

Viaplay[redigera]

Viaplay är en streamingtjänst som tillhandahållet filmer, serier och sport. Kunder kan använda viaplay på datorer, mobiler, läsplattor, apple tv och chromecast.[210] Användare betalar en bestämd summa per månad beroende på vilket abonnemang kunden väljer. Abonnemangets omfattning avgör om kunden har tillgång till filmer, serier och sport eller enbart serier och filmer. Viaplay erbjuder också en tjänst där kunder kan hyra filmer, vilket är en kostnad som läggs på månadskostnaden.[211]

Apple Music[redigera]

Apple Music är en strömningstjänst som erbjuder strömmad musik, podcasts likt andra tjänster som Spotify. Utvecklarna är Apple. Tjänsten erbjuder bl.a. smarta spellistor och en radiokanal, Beats 1, som gästas av stjärn-DJs. [212]

Nextory.se[redigera]

Nextory erbjuder obegränsad tillgång till e-böcker och ljudböcker via en abonnemangstjänst. Böckerna går att läsa och lyssnas på både på mobiltelefoner och surfplattor och tjänsten är kompatibel med såväl Android som iOS. Företaget startade år 2013 och är ett dotterbolag till Frescano Group AB. Enligt dem själva erbjuder de marknadens största utbud. [213]

Popcorn Time[redigera]

En streamingtjänst som är olaglig. Myndigheter har jobbat hårt för att få ner hemsidan men det har inte gått så bra och hemsidan är åter igen uppe. [214]

Plex[redigera]

Plex är en plattform som på ett enkelt sätt hjälper en streama sin egen mediasamling från exempelvis en NAS till sina enheter. Till skillnad från exempelvis netflix där man kopplar upp sig mot deras servrar kopplar man här istället upp sig till sin egna server via plex gränssnitt.[215]

Deezer[redigera]

Deezer är en fransk strömningstjänst för musik med över 6 miljoner betalande användare. Tjänsten tillåter sina användare att obegränsat strömma musik från ett bibliotek på över 40 miljoner låtar. Tjänsten finns idag tillgänglig i över 180 länder. [216]

YouTube Gaming[redigera]

Youtube Gaming är en streamingsatsning från Google där strömmande video och direktsända spelsessioner kan visas av sidans användare. Efter stort hemlighetsmakeri presenterades slutligen den nya satsnngen på spelmässan E3 i juni 2015.[217]

BookBeat[redigera]

BookBeat är Bonniers tjänst för ljud- och e-böcker. Med BookBeat ges en obegränsad tillgång till en stor mängd böcker direkt i företagets app på mobil och surfplatta. Genom inspirerande boktips hjälper BookBeat användaren att hitta rätt böcker. Användaren väljer själv mellan att lyssna eller läsa.[218]

Mixcloud[redigera]

Mixcloud startades år 2008 av Nikhil Shah och Nico Perez i London, England. År 2012 hade sajten vuxit till 3 miljoner aktiva användare. Mixcloud är en musikströmningstjänst som låter sina användare att lyssna på och distribuera bland annat radioprogram och podcasts. [219]

C more[redigera]

C more är en streamingtjänst producerad av C more Entertainment AB som tillhör TV4 AB [220]. Man tillhandahåller förutom filmer och serier även livestreams av idrott. I dagsläget innehar man rättigheterna i Sverige för både fotbollsallsvenskan och SHL. Tekniken man använder för sina streams är SilverLight och HTML 5 [221].

IT och hälsa[redigera]

Försvarsmaktens träningsklubb- FMTK[redigera]

En träningsapp som är utvecklad av försvarsmakten med olika övningar där det finns videor med beskrivningar av hur man ska genomföra övningen. Det finns även olika typer av utmaningar man kan delta i samt utmana vänner genom att bjuda med dem på utmaningarna. Det finns möjlighet att göra egna träningsprogram eller följa ett redan ihopsatt program. Allt är filmat och fotograferat ute i naturen vilket gör det till en väldigt vacker träningsapp. [222]

yberkondriker – (cyberchondriac)[redigera]

Skämtsam beteckning på personer som letar efter hälsoinformation på webben. Kommer av cyber och hypokondriker, alltså en som ständigt oroar sig för sjukdomar. [223]

RunKeeper[redigera]

Runkeeper är en app som man kan ladda ner på appstore elller google play och som används för löpning. Runkeeper använder telefonens GPS för att hålla koll på hur långt du springer, och den räknar ut hur lång tid det tar, din genomsnittshastighet och du kan även dela dina löpturer med andra på social media såsom Facebook och Twitter. Det finns dels en gratisversion, men även en betalversion där man får ta del av mer funktioner som rör träning. [224]

Rökfri[redigera]

Rökfri är en applikation som man kan ladda ner till mobiltelefoner och surfplattor. Applikationen innehåller information och redskap som ska kunna hjälpa användaren att sluta röka. I applikationen finns även en virtuell coach som kommer med konkreta tips och råd. Rökfri utvecklas och förvaltas av 1177 Vårdguiden och texten i applikationen granskas av Sluta-Röka-Linjen [225]

S Health[redigera]

S Health är en applikation som finns för installerat på Samsung smartphones, som är tänkt att fungera som en personlig tränare i ens telefon. Programmet är en stegräknare, samt räknar ut hur mycket tid du lagt den dagen på att promenera eller springa och du kan också använda den för att mäta din stress. Allt detta sparas så att man kan jämföra med andra dagar etc. Du kan också lägga in vad du äter, hur mycket vatten du dricker eller hur mycket du sover för att kunna hålla reda på det själv. Det är ett ganska stort verktyg om du vill förändra, förbättra eller vidhålla din livsstil med hjälp av din smartphone. Man kan också använda deras partnerprogram om man vill gå ännu längre med att kunna jämföra med sig själv. [226]

Lifesum[redigera]

Lifesum är en applikation som coachar dig att tracka allt du äter och dina träningspass varje dag. Appen hjälper dig göra bättre matval och förbättra dina vanor. Den är perfekt för dig som vill gå ner i vikt, få kontroll på vad du äter eller för dig som tränar mycket och vill hålla kolla på dina näringsämnen.[227]

Ergonomi[redigera]

Ergonomi handlar om hur människor och deras verktyg samverkar. Detta är något som är extra viktigt att tänka på när det gäller hur man sitter vid datorn. Det blir lätt att man sitter länge och tänker man sig inte för, även väldigt statiskt. Tips är att ha toppen av monitorn i ögonhöjd, använda handledsstöd ifall händernas vinklar på tangetborder inte är helt raka och sitta i en stol med 90 gradig vinkel. [228] Belysning ska inte ge reflex eller skapa stora kontraster mellan arbetsyta och omgivning.Dagsljus är också viktigt både för att spara energi och för att biologiska funktioner i kroppen fungerar bättre och människor kan koncentrera sig på sina arbetsuppgifter.[229]

Pausit (Paus-program för kontor)[redigera]

Pausit är ett program som riktar sig till företag. Programmet är ett mikropausprogram som påminner datoranvändaren om att ställa sig upp ibland och dessutom genomföra några enkla övningar. Varje användare kan själv ställa in hur ofta programmet ska visa en notis om att det är dags att träna samt vilka övningar användaren vill göra.[230]

Casall T.O.D.[redigera]

Casall T.O.D. - är en applikation med 70 övningar och 50 olika träningsprogram, indelade efter hur mycket tid man vill lägga på sitt pass – 15, 30 eller 45 minuter eller typ av träning –cardio, shape och styrka. Det finns även tre olika svårighetsgrader; beginner, intermediate och advanced. Övningarna och programmen är framtagna av den personlige tränaren Matthew Griffiths. Övningarna illustreras med bilder i flera steg.[231]

Jawbone UP[redigera]

Jawbone UP är en applikation som kopplas samman med ett aktivitetsband från Jawbone. Appen mäter dina steg, räknar dina kalorier och väcker dig när du befinner dig i bäst sömnfas.[232]

Variation vid datorn[redigera]

Då arbetsställningen vid datorn blir alltför låst uppstår risken för smärta i muskulaturen. Om arbetet vid datorn överstiger 3-4 timmar per dag, bör kortare pauser göras varje timme för att undvika belastningsbesvär.[233]

Pausprogram[redigera]

Det finns flertalet pausprogram att ladda ned till sin dator för att bli påmind om att variera sin position vid datorn. Exempelvis har Friskvården ett pausprogram, vilket tillåter användaren själv att ställa in tidsintervall mellan pauserna.[234]

Zombies, RUN![redigera]

En träningsapp som ger dig extra motivation finns tillgängligt till Android. Här kan man bli jagad av zombies så att man håller upp farten. [235]


Pokémon GO[redigera]

Nytt spel från Nintendo som gör att människor behöver gå ut och fånga pokémon. De uppmuntrar till motion och enligt vissa användare finns det en gräns på hur fort man får röra på sig, i alla fall för att kläcka äggen man får. Spelet har gjort att människor går runt hela nätter för att fånga pokémon. [236] [237] Spelet har dock bidragit till många skador och är inte enbart hälsosamt [238]


PAUSE - Relaxation at your fingertip[redigera]

PAUSE är en smartphone-app med fokus på avslappning och hälsa. PAUSE väcker kroppens respons för vila genom att långsamt och oavbrutet röra fingret på skärmen. Den audiovisuella feedbacken är optimerad för att hjälpa användaren hålla fokus och vara närvarande i nuet. Med hjälp av EKG har det bevisats att PAUSE gör användaren lugnare och minskar arbetsbelastningen. [239]

Ljudredigeringsprogram[redigera]

Ableton Live[redigera]

Ableton live är ett DAW för OSX och Windows. Till skillnad från många andra ljudhanteringsprogram så är Ableton Live skapat för att vara ett instrument för liveframträdanden likväl som för vanlig komponering, inspelning, arrangemang och mastring. Många DJs använder även programmet då det erbjuder taktmixning och ljudeffekter.[240]

Audacity[redigera]

Audacity är ett fritt ljudredigeringsprogram som kan användas på operativsystemen Linux/Unix, Mac OS 9/Mac Os X och Microsoft Windows. Programmet kan importera och exportera ljud i WAV- och Ogg Vorbis-format samt även i MP3-format om LAME installeras.[241]

FL Studio[redigera]

FL Studio hette tidigare Fruity Loops. Det är en så kallad DAW (digital audio workstation) med vilken man kan arbeta med digitala ljud.[242]

Logic Pro[redigera]

Logic Pro[243] är en DAW utformad för Mac OS X där man kan spela in och redigera digitala ljudfiler. Programmet skapades i början av 90-talet under namnet Notator Logic. Notator var en föregångare till Logic som fanns till 80-tals datorn Atari ST, därav namnet. Logic Notator blev sedan Logic som sedermera blev Logic Pro. Förr fanns även en version för Windows men sedan 2002 finns programmet enbart för Mac.[244]

Online-Convert[redigera]

Online-convert är en sida på nätet där det är enkelt och snabbt att omvandla ljud- och videofiler till ett format som passar för ändamålet. Till exempel omvandla olika ljudfiler till MP3 som de flesta kan använda och lyssna på musik med.[245]

Reason[redigera]

Reason är ett musikredigeringsprogram skapat av det svenska företaget Propellerhead Software.[246]

Wavepad[redigera]

Wavepad är ett ljudredigeringsprogram från NCH Software och som finns i versioner för Windows och Mac men även som Android- och iPhone-app. Programmet finns i en gratisversion som får användas i icke-kommersiellt syfte och en betalversion som innehåller något fler funktioner.[247]

Ljusdesignprogram[redigera]

Wysiwyg design[redigera]

Wysiwyg design ger möjlighet till en fullständig 3D-miljö med otaliga och rätta verktygen man behöver för att utforma en perfekt belysning.[248]

Wysiwyg report[redigera]

Wysiwyg report, som är speciellt utformad för produktionspersonal, erbjuder en anpassad CAD-program med en bibliotek av relevant utrustning inklusiv fixturer, fackverk, geler, gobos, etc. och en integrerad pappersarbete databas.[249]

Hårdvara/maskinvara/teknikprylar[redigera]

Primärminnen[redigera]

RAM, ROM och Cache är alla tre exempel på primärminnen i datorn. Både RAM och Cache är flyktiga minnen - vilket betyder att all data i dessa minnen går förlorad när strömtillförseln försvinner. ROM är däremot icke-flyktigt och all data finns kvar även när datorn stängs av.

Interna och externa hårddiskar[redigera]

De används för lagring av data, dvs. allt information som t.ex. bilder, dokumenten eller spel etc. så sparar man dem på hårddisken. De flesta hårddiskarna består av flera roterande skivor med läsarmar som LP-skivor. Hårddiskar är känsliga ifall man tappar ner så kan sparade informationen förstöras. Det finns även SSD-hårddiskar (Solid State Disk) som inte innehåller några roterande skivor, och de är som ett vanligt minneskort i t.ex. en kamera, samt de inte innehåller några delar som rör sig då är de inte känsliga för stötar och de är mycket snabbare också.[250]

SSHD[redigera]

SSHD (solid state hybrid drive) kombinerar både vanlig HDD-teknologi med roterande skivor och SSD-teknologi med flashminne. Det gör att SSHD är snabb samt har stor kapacitet.[251]

RAID[redigera]

RAID (Redundant Array of Independent/Inexpensive Disks) är ett virtualiseringssystem som gör att flera hårddiskar kan kombineras till en logisk enhet.[252] Två eller fler hårddiskar arbetar tillsammans för antingen en större lagringskapacitet eller ökad redundans, eller båda.[253] Det finns flera nivåer för RAID, där av nivåerna tål diskfel (systemet fortsätter att fungera även om en hårddisk i RAID:en kraschar). De vanligaste RAID-nivåerna är RAID-0, RAID-1 och RAID-5.[254] Ett RAID-system kan skapas med både hårdvara och mjukvara.

Ljudkort[redigera]

Det används för att bearbeta ljudet i en dator när man t.ex. lyssnar på film eller musik m.m. Man kan även köpa ett extra ifall man behöver mycket noggrannhet, samt de skiljer på en hel del antal kanaler som heter t.ex. 2, 2.1, 5.1, 7 och 1 osv. beroende på hur många högtalare som man kan ha inkopplad, 2.1 betyder att man har två stycken högtalare och en bas högtalare och 5.1 betyder att man har fem stycken högtalare och en bas högtalare och då har man oftast två fram, två bak, en i mitten, och en bas högtalare etc.[255]

Externt ljudkort[redigera]

Ett externt ljudkort ger dig möjligheter till fler ut och ingångar. Har man instrument eller mikrofoner som är analoga så kan man koppla upp dem till datorn genomljudkortet. Ett extern ljudkort minskar även CPU användandet på datorn då det är en extern komponent, då blir det interna ljudkortet inaktivt under tiden. En ytterligare fördel är att ljudkortet generar oftast ett bättre signaler än vad ett vanligt internt ljudkort gör. Detta leder till en bättre musikupplevelse.[256]

Moderkort[redigera]

Moderkortet är en central komponent i datorn. Det är en platta med tusentals elektriska kretsar på ytan. Till moderkortet kopplas alla viktiga komponenter i datorn som processor, grafikkort och RAM-minne. Moderkortets uppgift är att se över kommunikationen mellan de olika komponenterna. Kommunikationen sker i form av data med instruktioner som färdas mellan de olika komponenterna. Data kommer från mjukvara och moderkortet ser till så att data färdas till rätt komponenter och gör det möjligt för komponenterna att interagera med varandra. [257]

Nätaggregat[redigera]

Nätaggregatet förvandlar växelström från vägguttaget till likström som datorn behöver för att fungera. Nätaggregatets kraft mäts i watt och 350 watts nätaggregat brukar räcka för de flesta system. Planerar man däremot att ha ett system med många komponenter krävs det kraftigare nätaggregat, åt 500 watt hållet. Bärbara datorer har oftast inte ett inbyggt nätaggregat, utan detta består av ett externt nätaggregat som ofta är monterat på sladden mellan vägguttaget och datorn. Denna fungerar också i de allra flesta fall som batteriladdare till datorns batteri. (Om sådant är installerat.) Dessa har för det mesta inga fläktar utan kyls passivt, därför kan dessa bli varma och bör också därför ligga öppet så de kan hålla en så låg temperatur som möjligt. [258]

Grafikkort[redigera]

Grafikkortet är den delen av datorn som låter dig se en bild på datorskärmen. Grafikkortet avgör direkt hur bra kvalitet och upplösning bilden på skärmen har. En högre upplösning kräver mer minne. För att öka prestandan skickas data från grafikkortet direkt till moderkortet. De flesta grafikkort tillverkas av antingen NVIDIA eller ATI.[259] Grafikkortet är den viktigaste komponenten för att kunna spela datorspel då, som nämns ovan, det avgör hur bra bildkvaliten blir. Det går även att ha fler grafikkort i en dator för att kunna få ut mer prestanda, nvidias version av detta kallas för SLI och ATI kallas för crossfire.[260]

Processorer[redigera]

Processorer är elektroniska kretsar (Chip) som består av transistorer och är själva "hjärnan" i en dator. De jobbar med 1:or och 0:or dessa kallas "bitar" eller "databitar". Processorer kan hantera olika antal bitar dvs. olika mängd data. Vanligt förekommande är 8/16/32/64 bitar beroende på användningsområde. När det gäller persondatorer idag så är 64 bitar det vanligaste. Hastigheten hos en dator bestäms av mängden data (operationer/instruktioner) som en processor kan hantera per klockcykel/frekvens. Dessa klockcykler mäts i KHz/MHz/GHz vilket innebär tusen/miljoner/miljarder operationer per sekund.[261]. Processorns arbetar enligt följande steg i styrenhetens (control unit) instruktionsfas hämtas en instruktion från minnet och avkodas sedan (i processorn). I utförande fasen utför styrenheten instruktioner för att genom den aritmetiska enheten (arithmetic logic unit, ALU) lagra resultatet tillfälligt i register eller vidare till internminnet (Random Access Memory=RAM). [262]. Processorn har två viktiga enheter, styrenheten (control unit) och den aritmetiska enheten (arithmetic-logic unit). Det finns även ett så kallat cacheminne inbyggd (cache L1) samt register. Processorn använder fyra operationer; den hämtar en instruktion, den avkodar instruktionen, den utför instruktionen och lagrar resultatet. Instruktionerna som utförs är enkla maskininstruktioner. [263].


Systemklocka[redigera]

Moderkortet använder sig av en systemklockan. Det är en inbyggd klocka som med jämna slag kontrollerar när processorn går från en instruktion till en annan. Klockfrekvensen mäts i hertz (Hz) och beskriver hur många operationer som händer per sekund. [264]

Minnen[redigera]

Minne delas in i två olika kategorier, primärminne och sekundärminne. Primärminnet är en integrerad krets som användas när program körs i en dator. Sekundärminnet kan vara av olika typer t.ex integrerad krets (SSD / USB Minne) eller en hårddisk. På sekundärminnet lagrar man sin data som sedan läsas in i primärminnet när den skall användas. [265]

Google Drive[redigera]

Google Drive är en så kallad molnlagringstjänst. Detta innebär att man på Google Drive kan lagra foton, dokument, videoklipp och annat online, på "molnet". De filer man sparar sparas inte på ens egna dator utan på servrar som tillhandahålls av Google, vilket gör att man kan nå filerna överallt, från vilken dator som helst i världen och det enda som krävs är användarnamn och lösenord. Man kan även dela dokument och mappar med andra - på så sätt kan det vara till en väldig hjälp om man arbetar i projekt och vill att alla som är med i projektet ska ha samma tillgång till all information som en själv.[266]

SSD Solid State Drive[redigera]

SSD är en form av sekundärminne som består av integrerade kretsar. SSD sekundärminnen är väldigt snabba men ganska dyra och har begränsad kapacitet än så länge jämfört med den vanligaste typen av sekundärminne som är hårddisken. [267]

Externminnen[redigera]

CD-ROM (Compact Disc Read-Only) Är en optisk lagringsdisk som endast har en läsfunktion. Det innebär att det inte går att skriva över den data som finns på sidan. Den kan dock läsas flera gånger. En CD-Rom kan lagra upp till 700 MB data och har en överföringshastighet upp till 150 Kbps.[91]

DVD-Rom (Digital Video [or Versitale] Disc-Read only Memory) är en optisk lagringsenhet som endast har en läsfunktion. Det innebär att det inte får att skriva över den data som finns på disken. Den kan dock läsas flera gånger. En DVD-Rom kan lagra upp till 17 GB data och har en överföringshastighet upp till 12 Mbps.[91]

USB-minne (Universial Serial Bus-minne) är ofta mindre till storleken (ungefär som en vuxen persons tumme) och är därför lätt att bära med sig. USB-minnen fungerar både till PC och MAC.[91]

USB-kontakter
Exempel på typer av USB-kontakter


Portabla lagringsenheter[redigera]

Om man har behov av att kunna ta med sig sin data finns det portabla lagringsmöjligheter. Det finns portabla hårddiskar som är större än 4 TB [268]. Flash drive eller jump drive, USB drive eller thumb drive som det även kan kallas är portabla lagringsenheter som ansluts till datorns USB port [269]. Dessa kan lagra upp till 1 TB och innehåller inga mekaniska delar och är därför ganska hållbara. Utvecklingen av flash drives är pågående och tillverkare tar fram lösningar som exempelvis låter användaren använda wifi för att flytta data från flash driven till något annat ställe. Ett annat lagrings medium är flash memory cards. Dessa är exempelvis SD kort som finns i kameror. Förutom ovan nämnda lagringsmöjligheter finns även CD skivan, DVD skivan och blueray skivan som tillåter lagring av upp till 50 GB (blueray)[270].


Kommunikation[redigera]

USB, Universal Serial Bus, Standard för seriell buss. [271] USB finns i flera versioner. USB 2.0 har funnits sedan 2000 och ger hastigheter upp till 480 MBit/s. USB 3.0 (Numera benämnt USB 3.1 Generation 1), som ger hastigheter upp till 5 Gbit/s, introducerades 2008, USB 3.1 (Numera benämnt USB 3.1 Generation 2) som ger hastigheter upp till 10 Gbit/s introducerades 2013. De senare standarderna har haft kontakter som liknat de tidigare, och de har varit bakåtkompatibla. Kontakterna förekommer i olika storlekar, exempelvis "mini" och "micro" och i en A och B-version beroende på vilken av de anslutna enheterna som skulle agera "värd". [272]Den nya standarded USB Type-C ersätter samtliga tidigare kontakter. USB Type-C kom ungefär samtidigt som USB 3.1. USB Type-C sägs vara en framtidssäker standard med stöd för höga hastigheter och strömförsörjning i samma kabel. [273]


HDMI (High Definition Multimedia Interface) är ett gränssnitt(eng interface) för överföring av okomprimerade ljud- och bildsignaler i en enstaka kabel.[274]

Thunderbolt är en teknik för överföring data framtaget av företaget Intel. Tekniken kombinerar överföring av exempelvis video, ljud och ström i en anslutning.[275]

VGA Video Graphics Array är en grafik adapter för persondatorer. Det är ett sätt att koppla grafikkortet i äldre datorer till displayen.[276]

DVI Digital Visual Interface är en digital koppling för överföring av video. Med hjälp av en port och en sladd kan äldre LCD monitorer och TV-apparater kopplas till en dator.[277]

Chassi[redigera]

Ett Chassi kan beskrivas som ett skal runt en stationär dators interna delar. Det brukar finnas speciella platser i Chassit för modderkort, minnen, nätaggregat och DVD/CD-komponenter. De flesta chassis har även plats för lite större grafikkort och fler än en hårddisk.[278]

Inmatningsenheter[redigera]

Inmatningsenheter, eller indataenheter, är hårdvarukomponenter som gör det möjligt för användaren att mata in data för bearbetning i datorn. De vanligaste inmatningsenheterna är tangentbord och datormöss. Tangentbord omvandlar knapptryckningar till signaler som datorn kan tolka. Med hjälp av tangentbord kan användaren bl.a. skriva texter och använda kortkommandon. Genom att använda en datormus kan användaren styra muspekaren, klicka och scrolla. Alternativa inmatningsenheter innefattar mikrofoner, digitalkameror, musplattor, pekpennor m.m.[279]

Datorskärmar[redigera]

En dator behöver output devices. Det är enheter som är sammankopplade till datorn och som visualiserar/uttrycker text, bild, ljud eller video så att en mänsklig användare kan uppfatta dessa signaler. En datorskärm (monitor) är en utdataenhet (outputdevice) som visar data och bearbetad information, vanligtvis i form av text och bilder. Datorskärmens storlek mäts diagonalt och anges i tum. En monitor kan även kallas för en display screen. Den vanligaste typen av monitor är LCD. Tidigare användes analoga CRT-skärmar i stor utsträckning, men idag är digitala plattskärmar vanligare.  LCD (Liquid Crystal Display) skärmar är en typ av plattskärm som genom ett lysande lager på baksidan genererar ljusvågor. Ljusvågorna passerar genom ett lager av flytande kristaller som antingen blockerar eller släpper fram ljusvågor för att generera bilder och färger.[280] Det finns även LED monitorer. Dessa använder en annan teknologi som är mer energi effektiv. Det finns även något som kallas för OLED. Det står för organic light-emitting diode. Dessa är under utveckling och är mer energieffektiva och kan göras tunnare än de idag befintliga monitorer som finns på marknaden [281]

3D-Scanner[redigera]

En 3D-scanner är en typ av extern enhet som används för att scanna 3-dimensionella objekt. Objektet som skall scannas placeras inom arbetsområdet för scannern och roteras runt för att scannerna skall kunna scanna alla sidor, alternativt kan ibland scannerenheten röras istället. Det finns flera olika typer av 3D-scanners med de har alla gemensamt att de skapar ett Point cloud beståendes av mängder av punkter i den 3-dimensionella rymden. Dessa point clouds kan sedan användas för att återskapa objekten digitalt i datorn.

Nätverkskort[redigera]

Ett nätverkskort är den delen av en dator som låter datorn kommunicera med andra datorer.[282] Varje nätverkskort har en unik MAC-address som gör att varje dator får ett unikt kännetecken.[283]

Fläktkontroll[redigera]

En fläktkontroll är en typ av hårdvara som används för att manuellt styra hastigheten på datorns fläktar då alla moderkort inte stödjer den funktionaliteten. En del fläktkontroller monteras i en 5,25 tums plats i datorns chassi för att styras med fysiska knappar på enheten, medan andra fläktkontroller ansluts till en intern USB-kontakt och istället styrs via mjukvara i datorn.[284]

Webbkamera[redigera]

En webbkamera är en kamera som med digital datorteknik återger stillbilder och rörliga bilder som tillsammans med ljud kan användas för videoinspelning eller videokommunikationvia World Wide Web/Internet. Kameran sänder kontinuerligt bild- och ljudpaket med snabba, jämna mellanrum, vilka kan betraktas via en datorskärm.[285]

NAS[redigera]

NAS står för Network Attached Storage, och är en lagringsenhet med en eller fler hårddiskar kopplad till ett nätverk. Det är en dator, med alla vanliga komponenter, t.ex. processor, primärminne, nätverkskort etc. En NAS kopplas vanligen till en bredbandsrouter vilket möjliggör åtkomst via nätverket till det som är lagrat på enheten. [286]

Säkerhet[redigera]

Brandvägg[redigera]

Brandväggen filtrerar informationen som en dator skickar och tar emot. En dator som är uppkopplad mot Internet är ansluten mot ett flertal andra datorer. Brandväggen kontrollerar och filtrerar den information som skickas till och från sin egen dator. Brandväggen ser till att ingen annan dator kan komma åt filer på sin dator som man inte vill. I och med dessa funktioner bidrar brandväggen till att säkerheten höjs samt att virus blockeras från att komma in i datorn.[287]

Antivirusprogram[redigera]

Till skillnad från brandväggen övervakar antivirusprogrammet innehållet på datorn. Programmet innehåller en databas över kända skadliga koder som används för att jämföra filerna på datorn med för att identifiera om det finns skadligt innehåll på datorn. Finns virus eller annan skadlig data larmar antivirusprogrammet och sätter sedan den skadliga koden i karantän för att sedan radera den.[288]

Systemåterställning[redigera]

Systemåterställning återskapar datorns systemfiler till en tidigare tidpunkt. Man kan därmed ångra systemändringar man gjort. Systemåterställningen påverkar inte personliga filer man har sparade på datorn. En anledning till att man behöver göra en systemåterställning är om man installerat ett program som gett oväntade förändringar på datorn och där det inte räcker med att man avinstallerar programmet.

Har man en dator med Windows som operativsystem hittar man systemåterställningen via startmenyn. Man klickar på start-knappen och söker på systemåterställning. Där klickar man på systemåterställning och anger administratörslösenordet om man blir uppmanad till det och följer sedan anvisningarna. [289]

Säkerhetskopiering[redigera]

Risken att förlora viktig data och filer är ganska stor. Du kan till exempel bli bestulen på din dator, tappa den så den går sönder eller till och med råka ta bort något oavsiktligt. Det är därför viktigt att säkerhetskopiera sin data och sina filer för att på så sätt ha en kopia om något skulle hända med originalet. Man kan göra en fullständig säkerhetskopiering av hela datorn eller bra på de saker som blivit ändrade sedan senaste säkerhetskopieringen. Det finns även flera olika alternativ var man väljer att spara säkerhetskopieringen, men det är bra om det är någonstans som inte är i anslutning till datorn för att försäkra sig om att inte säkerhetskopieringen försvinner/går sönder om originalfilen gör det. [264]

Autentisering – (authentication)[redigera]

Kontroll av äkthet, ordet kan också stavas med c: autenticering. Kontroll (verifiering) av uppgiven identitet. I enklaste formen sker autentisering genom att den som identifierar sig, förutom sitt namn, uppger ett personligt lösenord eller använder ett igenkänningstecken (“token”). Autentisering över internet brukar också, men behöver inte, omfatta användning av så kallade elektroniska certifikat för att kontrollera att identiteten och identitetshandlingarna (kort, certifikat) är äkta och giltiga. [290]

Biometrisk autenticering[redigera]

Biometrisk autenticering är en metod som används för att skydda data. Den baseras på avläsning av fysiologiska drag, t.ex. ett fingeravtryck, ansikte eller röst. Mönstret som avläses måste matcha en mall på en statistiskt signifikant nivå för att ge tillgång till data. Fingeravtrycksläsning är den billigaste och i dagsläget populäraste metoden för biometrisk autenticering.[291]

Tvåfaktorsautentisering[redigera]

En typ av metod för identitetskontroll med ökad säkert. Med hjälp av två medel eller komponenter med olika typer av inloggningsuppgifter så kan användaren nå ändamålet på ett säkrare sätt.[292]

Fulldiskkryptering[redigera]

En metod för att skydda hårddiskens innehåll om datorn till exempel blir stulen. Genom att göra en fulldiskkryptering med hjälp av ett program som till exempel Veracrypt[293] är hårddiskens innehåll skyddat mot alla som inte har lösenordet för att låsa upp krypteringen[294]. Eftersom Veracrypt är s.k. open source så kan koden bakom krypteringen granskas och säkerhetsluckor kan upptäckas. Hittills finns det inga bevis på att varken privatpersoner eller myndigheter har lyckats knäcka Veracrypts kryptering.

Virus och andra skadeprogram[redigera]

Trojaner[redigera]

Trojaner är uppkallade efter den Grekiska legenden då de grekiska trupperna gömde sig i en stor trähäst för att inta staden Troja. Dessa Trojaner används ofta för att stjäla personlig information eller kontouppgifter men har även används för att ta kontroll över användarens dator[295].

Maskar[redigera]

Internetmaskar är en typ av virus som själv kan infektera en dator, utan att användaren ladder ner infekterad data. ILOVEYOU-viruset som infekterade ett stort antal datorer år 2000 var en mask[296].

Kryptiska virus[redigera]

Kryptiska virus söker efter dataprogram med liknande kodning, exempelvis Word-filer, och krypterar dessa. Detta gör dem omöjliga att öppna för användaren. För att återigen kunna få tillgång till dokumenten, måste pengar betalas in till förövarens bankkonto. [297]

Tidsinställd bomb[redigera]

En "tidsinställd bomb" är ett virus som utlöses ett speciellt datum eller en viss tid.[298]

Makrovirus[redigera]

Ett makro är en kort serie kommandon som vanligtvis används för att automatisera repetitiva uppgifter. Ett makrovirus kan ändra eller ersätta ett makro och viruset kan ligga inbäddat i dokument som använder makron. 1999 blev Melissa-viruset det första stora makrovirus som orsakade problem världen över.[299]

Polymorfa virus[redigera]

Polymorfa virus är virus som gömmer sig från antivirusskydd genom att dekryptera den skadliga delen av sitt program till ny kod varje gång. Denna typ av virus kan till exempel infoga kodsegment som inte gör något mellan kod som är vital för viruset, kasta om ordningen på vissa kodsegment och exempelvis byta ut 7+1 till 9-1 för att undvika upptäckt av antivirus som skannar efter signaturer. Antivirus kan i vissa fall upptäcka denna typ av virus genom att skanna efter bitar av dekrypteringsalgoritmen.[300]

Metamorfa virus[redigera]

Metamorfa virus är lika polymorfa virus, men innebär att viruset inte ens använder kryptering; viruset skriver istället om sin kod fullständigt varje gång det sprider sig till en ny fil eller dator. Samma obfuskerande metoder som appliceras på den dekrypterade koden för polymorfa virus appliceras här istället på hela programmet.[301]

Oligomorfa virus[redigera]

Oligomorfa virus är enklare än både metamorfa och polymorfa virus då de gömmer sig genom att enbart exempelvis byta ut ett register mot ett annat i assembly-koden. Varje bit av programmet väljs slumpmässigt från ett antal förinställda alternativ.[302]

Spam mail[redigera]

Spam mail även känd som skräppost är en delmängd av elektronisk spam varigenom en enda oönskad meddelande skickas via e-post.[303]

Dirty COW[redigera]

Dirty COW (eller smutsiga kossan) är en sårbarhet som finns i Linux-kärnan. Även om den har funnits där i nio år är det bara nyligen den identifierades. Sårbarheten , vilket påverkar "copy-on-write" (COW) mekanism, kan hittas i de flesta Linux distributioner, och eftersom Raspberry Pi kör Linux, är också den i riskzonen.[304]

Grayware[redigera]

Grayware (eller greyware) avser program eller filer som inte klassificeras som virus eller trojaner, men kan ändå påverka prestandan av datorerna i nätverket negativt och leda till betydande säkerhetsrisker för din organisation. Grayware utför ofta en mängd oönskade åtgärder som bland annat att irritera användare med pop-up fönster, spåra användarvanor och onödigt utsätta datorns sårbarheter till attack.[305]

Reklamprogram[redigera]

Reklamprogram eller adware är program som visar reklam, antingen på en webbsida eller i ett pop-upfönster. Detta kan anses vara legitims för en sajt som inte tar betalt för sina webbtjänster. Flera webbläsare har en pop-upblockeringsfunktion som kan hindra den typen av reklam från att visas. [306]

Spionprogram[redigera]

Spionprogram eller spyware är program som smyger in sig på en dator, ofta i anslutning till ett annat program man laddar ner, och som samlar och rapporterar in data till programmets ägare, utan att datorns ägare/användare är medveten om det. Många spionprogram installerar kakor som används i syfte att samla in information, som sedan kan användas t.ex. i reklamsyfte. Det finns en typ av spionprogram som registrerar knapptrykningar, som även kan användas i begrägerisyfte. Därför är det viktigt att skydda sin dator genom att ha ett spionprogram som uppdateras ofta. Ett sånt är ofta inkluderat i säkerhetspaket, eller i operativsystemet, t.ex. Windows Defender. [306]

Systemprogram[redigera]

Det vanligaste operativsystemet är Windows, som har kommit ut i flera olika versioner och uppgraderingar. Andra operativsystem är MAC OS, UNIX, och Linux.[91]

Det finns både så kallade 'stand-alone' operativsystem och server samt embedded (inbäddade) operativsystem. Stand-alone-operativsystemet körs på en enskild dator och är vanligt att man använder hemma. Server-operativsystem används för större nätverk där flera datorer är sammankopplade. Inbäddade operativsystem finns i en rad olika apparater och maskiner såsom smartphones, tvättmaskiner och brödrostar.[91]

Firefox OS[redigera]

Firefox OS är ett operativsystem med öppen källkod skapat av Mozilla. Operativsystemet är ämnat att smartphones, tablets och smart-tv. [307] Firefox OS är idag i version 2.5 och kan även köras i operativsystemet Android via en app [308]. Lanseringen av operativsystemet har dock sedan start gått trögt och konkurrensen från IOS och Android har varit hård. Mot bakgrund av detta meddelade Mozilla att man nu lägger ned utvecklingen av operativsystemet för smartphone bruk [309].

Linux[redigera]

Linux presenterades som gratis operativsystem 1991 av en finsk universitetsstudent Linus Torvalds. Sedan dess har Linux utvecklats av tusentals programmerare, som har hjälpt till helt gratis. Linux är en mjukvara med öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan se, använda och förbättra koden. Förutsättningar är att källkoden hölls tillgänglig och programmen fortfarande lyder GPL (General Public License). Skaparen, Linus Torvalds, har i en intervju sagt att valet att distribuera Linuxkärnan fritt under GPL var "det bästa han någonsin gjort". Linux operativsystem har många likartade funktioner med andra kommersiella operativsystem: multikörning, virtuell minne, Internet support och grafiskt användargränssnitt. De flesta moderna superdatorer, mainframes och servrar använder Linux.[310] De största fördelar med Linux är att den är gratis och kan användas på alla datorer. En av nackdelarna är att stödet för ny hårdvara kan vara ganska bristfällig när hårdvarutillverkarna själva inte erbjuder drivrutiner till Linux. Då är Linux utvecklarna själv tvungna att arbeta fram fungerande drivrutiner och det tar tid. Operativsystemet kallas oftast kortfattat till Linux, men både Richard Stallman (amerikansk programmerare och förespråkare till fri programvara) och Free Software Foundation hävdar bestämt att man bör använda namnet GNU/Linux, för att ge rättvist erkännande till GNU-projektet. [311]

DistroWatch[redigera]

DistroWatch är en webbsida som publicerar nyheter och statistik om Linuxdistributioner, BSD och andra Unix-liknande operativsystem. Sidan grundades 31 maj 2001 och täckte i början bara information gällande 5 Linuxdistributioner, men har idag växt och täcker nu en mängd olika distributioner.[312]

Windows[redigera]

Windows är ett operativsystem som är skapat av företaget Microsoft. Företaget grundades år 1975 av Bill Gates och Paul Allen och den första versionen av Windows operativsystemet, Windows 1.0, lanserades 20 november 1985. Många Windows versioner har varit mycket populära, exempelvis Microsoft XP som släpptes 25 oktober 2001 har levererats till ungefär en miljard persondatorer över hela världen. Den senaste versionen av mjukvaran släpptes i början av 2015 och heter Windows 10. Detta var första gången som användare kunde uppgradera Windows utan kostnad och efter bara en månad hade operativsystemet installerats på 75 miljoner enheter. [313]

Unix[redigera]

Unix, eller UNIX, är en samling av operativsystem som härstammar ur det ursprungliga Unix som började utvecklas av det amerikanska företaget AT&T under sent 1960-tal. Linux är inte Unix, men det är ett så kallat Unix-liknande system. Det vanligaste UNIX-systemet idag är Apples OS X. [314]

Mac OS[redigera]

Mac OS är en serie operativsystem utvecklade av Apple för sina Mac-datorer. Det första kom med deras första persondator 1984 och de flesta är överens om att det var Apple som gjorde GUI (Graphical User Interface) populärt.[315]

Sedan 2001 heter Apple-datorernas operativsystem OS X och till skillnad från tidigare OS bygger detta på UNIX.[316]

Fram till OS X 10.8 (Mountain Lion) hette de nya releaserna som stora kattdjur men med 10.9 (Mavericks) bytte man till Kalifornien-orter som Yosemite (10.10) och El Capitan (10.11).[317]

iOS[redigera]

iOS är Apples operativsystem för mobiltelefoner och läsplattor (iPhone och iPad). Den senaste versionen är iOS 9.[318] Med uppdateringen från iOS 8 kom nya multitaskingfunktioner till iPad, förbättrad funktionalitet för Siri och ökad prestanda och batteritid.

Android[redigera]

Android är ett operativsystem för mobiltelefoner och läsplattor som utvecklas av Google och baseras på Linux. Operativsystemet används också i andra apparater såsom smart-klockor, digitalkameror, TV och bilar. Den senaste versionen är Android 6.0 Marshmallow[319], där namngivningen bygger på sötsaker i bokstavsordning (de tidigare versionerna har hetat Lollipop, KitKat och Jellybean).

Chromium OS[redigera]

Chromium OS är utvecklingsversionen av Google Chrome OS med öppen källkod. Chromium OS är ett projekt som syftar till att bygga ett operativsystem som ger en snabb, enkel och säkrare datorupplevelse för människor som tillbringar merparten av sin tid på webben.[320]

OS/2[redigera]

OS/2 är en serie operativsystem utvecklade av IBM. Den ursprungliga versionen släpptes 1987 och var tänkt som ett alternativ till Microsofts MS-DOS. OS/2 hade dock influerats mer av UNIX och innehöll flera funktioner som MS-DOS saknade[321]. 1994 släpptes OS/2 Warp, ett grafiskt användargränssnitt som hade stora likheter med Windows 95. IBM lyckades dock inte riktigt konkurrera med Microsofts dominans på området, och OS/2 slutade säljas år 2005. Det existerar dock fortfarande i någon mån, bl.a. i operativsystemet eComStation, en ännu kommersiellt tillgänglig produkt som i grunden bygger på OS/2.

BeOS[redigera]

BeOS är ett grafiskt operativsystem för PC utvecklat av företaget BeInc. Det var intriktat på digitalt mediaarbete, och hade bl.a. stöd för Symmetric Multiprocessing (SMP), samt ett egenutvecklat 64-bitars filsystem (BFS). Man försökte konkurrera med Apples rådande dominans på det grafiska området, men lyckades aldrig riktigt ta sig in på marknaden i den mån som krävdes. Operativsystemet blev en ekonomisk förlust och företaget köptes upp av Palm Inc. Sedan några år tillbaka finns det öppna operativsystemet Haiku[322], som är en vidareutveckling av det ursprungliga BeOS.

Internet och WWW[redigera]

Historia[redigera]

1989 kom den första versionen av det som sedermera skulle kallas World Wide Web (WWW). Tim Berners-Lee vid CERN gjorde det första utkastet och under 1990 förfinade han det tillsammans med Robert Cailliau.[323]

Tor Browser[redigera]

För att surfa anonymt, utan att varken cookies, IP-adress eller plats loggas, kan man använda Tor Browser. Den fungerar genom att den skickar din anslutning genom ett relä av olika nätverk, som drivs av volontärer från olika platser på jorden.[324]

Tor har tillgång hemsidor som vanliga webläsare inte låter dig gå in på (denna del av internet brukar kallas för Deep-Web och brukar anses vara runt 4000-5000 gånger större en vad den normalt åtkomliga webben tillåter[325]

Cookies[redigera]

Cookies är speciella mini-filer som sparas ner på din dator när man går in på en viss webbplats och består av en datamängd som samlar information om vad du gör när du besöker sidan och kan därför analysera dina preferenser för framtida besök, vanligtvis för att förbättra användarupplevelsen. Det finns två sorters cookies. Den fösta varianten lagras på din dator och uppdaterar dig om vad som förändrats på hemsidan när du väl besöker den igen. Den andra typen av cookies kallas sessionscookies och lagras temporärt och försvinner när man stänger av webbläsaren. [326]

Firefox[redigera]

Firefox är en gratis webbläsare som bygger på öppen källkod. Den första versionen släpptes 2003.[327] Idag i Sverige använder mellan 3 -4 % Firefox som webbläsare. [328]

Opera[redigera]

Opera är en webbläsare som startades 1994 som ett forskningsprojekt. Webbläsaren har utvecklats av Opera Software ASA som är ett norskt företag. Opera finns idag översatt till 61 olika språk.[329]

Safari[redigera]

Webbläsaren Safari släpptes 2003 och är utvecklad av Apple för Mac OS X och iOS, på grund av att MAC-versionen av internet explorer inte var tillräckligt funktionsdugligt.[330]

Google Chrome[redigera]

Google Chrome är en webbläsare från Google. Den släpptes den 2 september 2008.[331] En märkbar skillnad gentemot etablerade webbläsare är att Google Chrome kör varje enskild öppen webbsida som en separat process i operativsystemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan (andra öppna webbsidor påverkas inte). Detta gör det också svårare att sprida sabotageprogram från webbsidor.[332] I augusti 2016 var Google Chrome världens mest populära webbläsare bland användarna av persondatorer - 61,76% av dem använde just den här webbläsaren.[333]

Internet Explorer[redigera]

Internet Explorer är en webbläsare från Microsoft. Den byggde från början på källkod från Spyglass Mosaic. Programmet släpptes 1995, och var från 1999 i många år den mest spridda webbläsaren.[334] Den följde med i Windows men har även funnits i versioner för HP-UX, Mac OS, Mac OS X och Solaris. Fortsatt utveckling är dock planerad endast för Windows-plattformen. 2015 meddelade Microsoft att man kommer att ersätta Internet Explorer som huvudsaklig webbläsare. Den nya webbläsaren heter Microsoft Edge (först hade den arbetsnamnet Project Spartan).[335] I augusti 2016 var Internet Explorer, med marknadsandelen på 10,68%, världens tredje populäraste webbläsare bland användarna av persondatorer.[336]

Microsoft Edge[redigera]

Microsoft Edge är en webbläsare utvecklad av Microsoft. Edge är standardwebbläsare i Windows 10 och ersätter således Internet Explorer som tidigare följt med som standard. Microsoft har designat webbläsaren för att vara snabb och inte ta upp så mycket plats på datorn, och använder webbstandarder. Andra nyheter i Edge jämfört med Internet Explorer är inbbygt stöd för Microsofts personliga assistent Cortana, och ett läsläge för att lättare tillgodogöra sig text.[337]

Torch[redigera]

Torch webbläsare är specifikt utformat för att tilltala mediafantaster. Webbläsaren har unika funktioner för just musik och gaming. Det finns en inbyggd streamingtjänst för YouTube samt enkel tillgång till s.k. webbläsarspel. Ytterligare en funktion tillåter dig att ladda ner YouTube och Vimeo klipp till datorn.[338]

DuckduckGo[redigera]

DuckduckGO är en webbläsare som är specifikt utformad för att värna om användarnas personliga integritet och är en sökmotor som inte spårar dig på nätet.[339]

Sökmotor[redigera]

Sökmotor är en webbtjänst som hjälper sina besökare att hitta webbsidor med önskad information. Det finns två huvudtyper av sökmotorer: webbindex (t.ex. Google) som utgår från de ord som finns på webbsidorna samt webbkataloger som kategoriserar webbsidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar.[340] I augusti 2016 var Google (med en marknadsandel på 89,41%), Bing (4,23%) och Yahoo! (3,37%) världens mest populära sökmotorer bland användarna av persondatorer.[341]

Web 1.0[redigera]

En uppsättning av tekniker som användes i början av World Wide Web’s utveckling i syfte att utveckla statiska webbsidor som inte inkluderade mer interaktivitet förutom hyperlänkar. [342]

Web 2.0[redigera]

En uppsättning av tekniker som används just nu som kollektivt genererar en uppgraderad presentation och användarvänlighet för World Wide Web. Det erbjuder ännu fler möjligheter för individer att samarbeta, interagera med varandra samt att skapa nytt innehåll genom att använda applikationer så som bloggar, wikis och podcasts.[343]

Web 3.0[redigera]

Den framtida generationen av webben. Många experter tror att webbläsaren då kommer att agera likt en personlig assistent, den lär sig vad du är intresserad av genom vad dina sökningar på webben.[344]

Webbläsare[redigera]

För att kunna se innehållet som finns på internet behöver man en webbläsare. Det finns många olika sådana på marknaden idag för både datorer, mobiltelefoner och suftplattor. Den absolut största webbläsaren på den globala marknaden är Google Chrome med 57,5 % av marknaden i november 2015. Den andra och tredje största webbläsaren på den globala marknaden är Internet Explorer och Mozilla Firefox med 16,8 respektive 16,1 procent av marknaden i november 2015. [345]

Uniform Resource Locator[redigera]

En Uniform Resource Locator (URL), även kallad webbadress, är en rad tecken som identifierar och lokaliserar en specifik resurs på internet. En URL består av fyra delar. Den första delen specificerar vilket protokoll som ska användas; http och https är vanligt förekommande protokoll. Den andra delen specificerar domännamnet till en IP-adress. Domännamnet består i sin tur av två eller flera delar, innefattande värdnamn (hostname) och toppdomän (top-level domain). Ett exempel på ett domännamn är www.su.se. Toppdomäner indikerar vilken typ av grupp eller institution webbsidan tillhör, och vanliga exempel är .se, .com och .gov. Den tredje delen av en URL talar om var resursen som eftersöks finns lokaliserad.  Den fjärde och sista delen preciserar vilken resurs det är som eftersöks.[279]

DNS[redigera]

DNS står för Domain Name System och är system för att förenkla adressering av datorer i ett IP-nätverk[346]. Det är en databas som är strukturerad som ett träd och gör att det går lätt att hitta snabbt till den information på nätet som man är intresserad av. Den är uppbyggd att det ska gå snabbt att få fram vilken IP-adress som är kopplad till ett visst domännamn, som kallas namnservrar.[347]

IP-Adress[redigera]

Internet Protocol address är ett nummer, en adress för enskilda datapaket i IP-standarden och grundläggande för trafik på nätet. I paketet omfattas både avsändare och mottagare samt att varje apparat som är ansluten måste ha en IP-adress[348]. Den tilldelas från din bredbandsleverantör och identifierar din router/dator.

Wi-Fi[redigera]

Wi Fi är ett trådlöst nätverk som är lanserat av branschorganisationen Wi-Fi Alliance. Denna standard är baserad i familjen IEEE 802. 11. för WLAN d.v.s. Wireless Ethernet som är framtagen av standardiseringsorganisationen IEEE.[349] Fördelen att man kan styra olika enheter trådlöst med denna teknik. Nackdelen är intrång och störningar från andra Wi-Fi nätverk.

Li-Fi[redigera]

Li Fi är likt Wi-Fi ett trådlöst nätverk men som använder LED-ljus istället för radiofrekvensvågor för att skicka och ta emot data.[350] Ur ett säkerhetsperspektiv kan Li-Fi anses vara säkrare än Wi-Fi då man dess användning går att begränsas med hjälp av fysiska objekt så som väggar och tak.

RSS[redigera]

RSS är en teknik som tillåter användaren att hålla sig uppdaterad om vad som sker på en webbplats genom att prenumerera på nya uppdateringar, så kallade webbflöden. Funktionen används exempelvis av personer som vill följa en eller flera bloggar, nyhetsflöden eller andra webbsidor. Tekniken fungerar genom att webbplatserna lagrar RSS-filer i XML-baserade filformat. RSS indikeras med en symbol föreställande en orange kvadrat med en vit punkt och två vita bågar, likt en sändare som skickar ut signaler. [351]

Popuppfönster/extrafönster[redigera]

Ett fönster med begränsad antal funktioner när den öppnas ovanpå eller under ett fönster som redan öppnats av användaren. De brukar vanligtvis ligga kvar tills att användaren stänger ner den manuellt. De är oftast mindre än det fönster man själv öppnat upp och innehåller oftast reklam. [352]

Hyperlänk[redigera]

Hyperlänkar är det bästa sättet att snabbt manövrera sig runt på internet. En hyperlänk är en kodad genväg som låter dig hoppa från en webb-sida till en annan genom ett enkelt knapptryck. Generellt sett så har hyperlänkar en annorlunda färg (oftast blå) samt ofta understrukna, men ibland kan även bilder vara hyperlänkar.[353]

Data som information[redigera]

Big Data[redigera]

Begreppet Big Data beskriver en stort volym data, datan man vara både strukturerad och ostrukturerad. Datan kan beså av allt från tweets, Facebookinlägg, blogginlägg till transaktioner, sökningar och recensioner. Den mängd data som skapas och lagras dagligen är nästan obegriplig, och det bara fortsätter att växa. Idagsläget finns det metoder för att analysera och strukturera stora mängder data och för de företag som gör det kan det finnas värdefull information att hämta. Termen "Big Data" är relativt ny och myntades tidigt 2000-tal av analytikern Doug Laney som då definierade Big Data som tre V; Volume, Velocity, Variety.[354]

Metadata[redigera]

Metadata är information om data och är en viktig aspekt i datahantering då det beskriver datas struktur. Metadata kan delas upp i beskrivande, administrativa och strukturella metadata. Beskrivande metadata används för att identifiera en resurs. Administrativa metadata används istället för att lagra hur informationen skapats. Strukturella metadata används för att beskriva relationer mellan olika resurser. [355]

Internet of Things[redigera]

Internet of things (IoT), är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och varelser (även människor), förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta innebär att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. IoT kan ses som en viktig del av digitaliseringen av vårt samhälle och vår ekonomi där både saker människor är ihopkopplade och kan kommunicera och rapportera om sin status och omgivning. [356]

Affärssystem[redigera]

Ett affärssystem är ett system med flera olika moduler, som syftar till att hantera och stödja information, ekonomistyrning och administration åt ett företag.Ett affärssystem har ofta flera moduler som innehåller stöd för order- och lagerbehandling, bokföring, kund- och leverantörsreskontra, resursplanering, produktionsplanering, inköp, personal- och kundadministration och tidsredovisning. Dessa moduler är vanligtvis kopplade till en databas där all data lagras. Ett affärssystem innehåller även ofta flera olika funktioner och ger att integrera med andra IT-system organisationen har. Någon typ av affärssystem används på de flesta företag då ett affärssystem kan hjälpa ett företag att öka produktiviteten, måluppfyllelsen och kvaliteten i sina processer. [357] [358]

Projektstyrning[redigera]

Ett affärssystem kan även kopplas samman med projektstyrning, vars system är att underlätta en organisations planering, koordination, organisering, initiering, avslutning, uppföljning, etc, i ett affärssystem som vanligtvis är anpassat efter organisationens unika arbetssätt. Målet och resultatet är en sammanförd arbetsprocess där alla parter som bidrar till projektets resultat länkas samman och effektiviseras. Andra vanliga ord för projektstyrning är även projektmodell och tidrapporteringssystem, vars den senare fokuserar mer på tidrapportering och automatiserade löneverktyg. [359] [360] [361]

Kontorsprogram[redigera]

Tillämpningsprogram[redigera]

Tillämpningsprogram, eller applikationsprogram som det också kallas, är program på datorn som hjälper till med specifika uppgifter. Det kan till exempel vara ordbehandlingsprogram, kalkylprogram och bildbehandling.[264]

SolidWorks (CAD-programvara)[redigera]

Är en programvara avsett för att hantera 2- och 3D CAD, främst mekanikkonstruktion. Utvecklas av företaget Dassault Systemes. [362]

Microsoft Office[redigera]

Microsoft Office kallas för kontorsprogram då det är framtaget och lämpligt för att användas inom kontorsarbete. Första Office utkom 1990 och hette då Office 1.0. Sedan dess har det utkommit 22 olika versioner av programmet och den nyaste heter Office 2016.[363]

Microsoft Word (Ordbehandling)[redigera]

Med ett ordbehandlingsprogram kan olika former av text skrivas. Programmet rättar stavfel och kontrollerar att grammatiken är korrekt. Men det går också att översätta ord och meningar till andra språk, göra punktlistor, lägga till fotnoter för referering, infoga bilder och ge dokumentet ett snyggt utseende med hjälp av egna eller färdiga layout-alternativ.[364]

Confluence[redigera]

Confluence är ett verktyg i vilket man kan samla och dela information med tex sina kollegor. I Confluence kan man bland annat skapa sidor, lägga in mötesanteckningar och dela filer. Det går även att kommentera och gilla vad andra har skrivit. Vill man så går det att koppla Confluence till andra system. [365]

Microsoft Powerpoint (Presentationsprogram)[redigera]

Microsoft Powerpoint är ett presentationsprogram som man kan skapa visningspresentationer av bildspel med. Man kan skapa presentationer med snygg design och med hög standard. Ett mycket effektivt kontorsprogram som kombinerar ihop bildspel av bild och text. [366]

Microsoft Excel (kalkylprogram)[redigera]

Microsoft Excel är ett program för beräkning av matematiska tabeller. Man kan med programmets hjälp automatiskt formatera och ordna om data. Programmet kan både känna igen mönster, analysera och sammanställa data.[367] Det går även att programmera makron i Excel. Det görs i språket VBA (Visual Basic for Applications).[368]

Microsoft Outlook[redigera]

Microsofts Outlook är främst en e-postklient som ingår i många varianter av Microsoft Office. Outlook kan användas i hemmet, men vanligast är att det används på företag där man måste ansluta mot en server för att komma åt sin e-post, te.x. via en Microsoft Exchange Server. Det går även att koppla en e-postadress som man har online, bland annat Googles Gmail och Microsofts Hotmail. Outlook har även en inbyggd kalender, journal och andra liknande funktioner. [369]

Microsoft OneNote[redigera]

Microsofts OneNote är ett program som låter dig skapa anteckningsböcker på ett organiserat sätt i olika kategoristrukturer samt dela dessa med andra personer via nätverk. Programmet lägger till anteckningar i s.k. "Free-form"-format men kan även förstå formatet från exempelvis Microsoft Word och Microsoft Excel.[370]

Microsoft One Note[redigera]

One Note är ett anteckningsprogram från microsoft. Det har flertalet funktioner för att göra det enklare och roligare att spara och kategorisera allt från studieanteckningar till enkla listor. Man kan lägga till både ljud och bild till anteckningarna. Det går att länka till olika hemsidor. Anteckningarna går att synka mellan enheter. Även andra användare av One Note och Evernote kan se anteckningarna om man delar dem med andra.[371]

Libre Office[redigera]

Tycker man illa om Microsofts produkter, gillar gratis saker eller stödjer öppen-källkod-projekt av andra skäl kan man till exempel använda Libre Office. Enligt deras egen utsaga är det "LibreOffice är ett omfattande kontorspaket av professionell kvalitet som du gratis kan in­stallera och använd."[372]

Libre Writer (Ordbehandling)[redigera]

Detta är Libre Office's ordbehandlare. Den är kompatibel med Microsoft Word. Funktioner så som rättstavning och formatmallar är inkluderade. Även referenshantering och andra avancerade funktioner är inkluderade. [373]

Libre Impress (Presentationsprogram)[redigera]

Det är presentationsprogrammet i Libre-serien. Man man med i Immpress producera bildspel med animationer. [373] Impress motsvarar Microsoft PowerPoint.

Libre Calc (kalkylprogram)[redigera]

Det tredje stora programmet i Libre-sviten är Calc. Det motsvarar Excel och används framförallt för att hantera tabulära data. Typexemplet är att först läsa ut data från en databas eller mata in data manuell, sedan filtrera och bearbeta datat och slutligen presentera datat med diagram. Till sin hjälp finns ett stort antal avancerade formler.[373]

Apache OpenOffice[redigera]

Detta är en gratis kontorsvit med öppen källkod.[374]

Apache OpenOffice Writer[redigera]

Detta är Apaches ordbehandlingsprogram.[375]

Apache OpenOffice Calc[redigera]

Detta är Apaches kalkylprogram.[376]

Apache OpenOffice Impress[redigera]

Detta är Apacehes presentationsprogram [377]

Google dokument[redigera]

Google dokument är ett webbaserat ordbehandlingsprogram som dessutom är helt kostnadsfritt. Lagringen och synkronisering av dokument sker på molnet, vilket möjliggör åtkomst när och var som helst. Allt som skrivs i dokumentet sparas automatiskt och är kompatibelt med exempelvis Microsoft Word. Google dokument gör det möjligt för flera personer att arbetade ett dokument samtidigt och det går enkelt och smidigt att lägga kommentarer och chatta under tiden, direkt i dokumentet. Redigeringar sker vidare i realtid, vilket gör att användarnas markörer förflyttar sig vid ändringar och dylikt. Om så önskar går det även att köpta tilläggsprogram.[378]

Adobe-produkter[redigera]

Adobe Illustrator[379][redigera]

Med Adobe Illustrator kan man skapa logotypes, ikoner, skisser, typografi och komplexa illustrationer för tryck, webb, interaktivt bruk, video och mobiler.[380]

Adobe Connect[redigera]

Adobe Connect är ett program gjort för möten med ljud och bild mellan flera parter över Internet. I ett Adobe Connec-möte kan du visa presentationer, dela dokument och du kan även spela in ditt möte för senare användning. [381]

Adobe Photoshop[redigera]

Adobe Photoshop CC kan användas både på datorer och i mobila enheter. Här kan du som användare förbättra foton, skapa webbplats- och appdesign, 3D-grafik och mycket annat.

Du kan köpa Photoshop CC som ett fristående program för 107,50 kr/månad inklusive moms eller i ett paket med alla Adobes program i CreativeCloud för 525 kr/månaden inklusive moms. Studenter och lärare har 65 % rabatt och får därför hela paketet för 176,25 kr/månad inklusive moms.

När InDesign ingår i CreativeCloud och allt material synkroniseras då så du kan komma åt den när och varifrån du vill. CreativeCloud ger dig också tillgång till en mängd mobilappar som komplement till den installerade programvaran på din dator. Genom CreativeCloud får du också tillgång till Adobe Stock med royaltyfria foton, bilder och filmer. [382]

Adobe InDesign[redigera]

Adobe InDesign CC kan användas både på datorer och i mobila enheter. Här kan du som användare skapa trycka böcker, broschyrer, digitala tidskrifter, interaktiva onliedokument samt mycket annat. [383]

Du kan köpa InDesign CC som ett fristående program för 216,25 kr/månad inklusive moms eller i ett paket med alla Adobes program i CreativeCloud för 525 kr/månaden inklusive moms. Studenter och lärare har 65 % rabatt och får därför hela paketet för 176,25 kr/månad inklusive moms. [384]

När InDesign ingår i CreativeCloud och allt material synkroniseras då så du kan komma åt den när och varifrån du vill. CreativeCloud ger dig också tillgång till en mängd mobilappar som komplement till den installerade programvaran på din dator. Genom CreativeCloud får du också tillgång till Adobe Stock med royaltyfria foton, bilder och filmer. [385]

Adobe Dreamweaver[redigera]

Adobe Dreamweaver är ett redigeringsprogram för webbsidor som kan presentera sidor i kodformat. Adobe Dreamweaver finns till både OSX och Windows. Senare versioner stödjer nyare web-baserade standarder och språk som CSS och Java.[386]

Adobe Premiere Pro[redigera]

Premiere Pro är ett videoredigeringsprogram som till skillnad från Final Cut Pro X finns både till Windows och Mac. Programmet är kompatibelt ihop med Adobe After Effects.[387]

Adobe Lightroom[redigera]

Adobe Lightroom är ett fotoredigeringsprogram skapat av Adobe. Det kan också underlätta att organisera och visa dina bilder. Det tillåter att man på ett enkelt och intuitivt sätt ändrar vitbalans, kontrast, färgmättnad, skärpa etc. Ändringarna sparas i en separat fil, vilket innebär att originalfilen lämnas orörd.[388]

Prezi (Presentationsprogram)[redigera]

Som ett alternativ till t.ex. PowerPoint finns Prezi, en webbaserad tjänst med runt 60 miljoner användare. Här används inte slides, utan en obegränsat stor arbetsyta där det istället går att zooma in och navigera runt bland informationen. Prezi startades i Ungern 2009.[389]

Geografiska informationssystem[redigera]

ArcGis är ett Geografiskt informationssystem (GIS) utvecklad av Esri Inc. I USA. Den möjliggör behandlingen och redovisningen av geografisk data som innehåller latitud, longitud och altitud. Programmet används så väl för kartering och analys av terräng i 3D.[390]

Planetarieprogramvaror[redigera]

Stellarium är fri programvara med öppen källkod som kan rendera en tre-dimensionell stjärnhimmel i realtid från angivna koorditinat. Det finns även en mobilversion, dock betalversion, som möjliggör användaren att identifiera stjärnorna i himlen med sin smartphone.[391]

Stellarium är en gratis app till iphone och android som gör det möjligt att få information om stjärnorna direkt i mobilen. Det går att peka med mobilen mot den delen av himlen som intresserar, och sky map visar då den delen i skärmen. [392] [393]

Videoredigeringsprogram[redigera]

Shotcut är en fri programvara med öppen källkod för videoredigering som lanserades 2011 av Meltytech LLC[394]. Applikationen kan installeras på både Mac (OSX) och PC (Windows 7+ 64 bit) samt Linux.[395]

Referenser/källförteckning[redigera]

  1. ”Coursera - Free Online Courses From Top Universities”. Coursera. https://www.coursera.org/. Läst 2015-06-03. 
  2. iversity.org . Läst 2015-11-23.
  3. Lomas, Natasha in Tech Crunch Online: Berlin-Based iversity Relaunches As MOOCs Platform, Sets Its Sights On Becoming The Coursera Of Europe. Läst 2015-11-23.
  4. ”Learn to code”. http://www.codecademy.com/. Läst 2015-06-04. 
  5. ”Webdesignskolan”. http://www.webdesignskolan.se/. Läst 2016-10-27. 
  6. https://www.codeschool.com
  7. ”Codecademy”. https://www.codecademy.com/learn. Läst 2016-10-08. 
  8. http://www.schoolsoft.se
  9. ”W3Schools”. http://www.w3schools.com/about/. Läst 2015-10-31. 
  10. Mall:Citation error. http://www.mattecentrum.se/. 
  11. ”Khan Academy”. https://www.khanacademy.org/about. Läst 2015-08-20. 
  12. ”Khan Academy”. https://www.khanacademy.org/about. Läst 2016-10-08. 
  13. ”Stack Overflow”. http://stackoverflow.com/company/about. Läst 2016-05-18. 
  14. ”Wikipedia”. https://en.wikipedia.org/wiki/Stack_Overflow. Läst 2016-05-18. 
  15. https://www.memrise.com/
  16. Mall:Citation error. https://www.ludu.co/. 
  17. www.lynda.com
  18. Mall:Citation error. http://www.mattecentrum.se/. 
  19. Mall:Citation error. http://www.matteboken.se/. 
  20. ”TED (Conference)”. https://en.wikipedia.org/wiki/TED_(conference). Läst 25 Juli, 2015. 
  21. https://www.edx.org/how-it-works
  22. https://www.coursera.org/
  23. ibnlive.com: GIMP, the free open source Photoshop alternative, turns 20. Läst 2015-11-23.
  24. "GIMP". Wikipedia. Läst 2015-11-23.
  25. Gimp.org. Läst 2015-11-23.
  26. "History". Krita.org. Läst 2015-11-23.
  27. "Krita". Wikipedia. Läst 2015-11-23.
  28. "Pixlr". Krita.org. Läst 2016-01-05.
  29. [[1]] Läst 2016-01-01.
  30. https://wetransfer.com/about Läst 2016-12-11
  31. Pluralsight.
  32. https://www.udemy.com/
  33. https://en.wikipedia.org/wiki/Udemy
  34. https://en.wikipedia.org/wiki/Google_Classroom
  35. ”Om Google Analytics Individual Qualification (IQ)”. Om Google Analytics Individual Qualification (IQ).. https://www.support.google.com/partners/answer/6089738?hl=sv&ref_topic=6089827. Läst 2016-01-06. 
  36. Evans, A., Martin, K. & Poatsy, M. A. (2016) Technology in action complete twelfth edition s.132 Harlow: Pearson
  37. Wikipedia (2015). Google Scholar. Tillgänglig: (2016-08-17) https://sv.wikipedia.org/wiki/Google_Scholar
  38. https://www.wolframalpha.com/about.html
  39. http://academicearth.org/
  40. https://www.duolingo.com/courses
  41. [2]
  42. [3]
  43. https://mva.microsoft.com/about
  44. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 160. Person Education Limited. Harlow 2016.
  45. http://www.aass.oru.se/~tpy/
  46. https://techcrunch.com/2015/11/11/with-codingame-learning-to-code-becomes-a-game/
  47. https://www.weld.io/
  48. ”Screenleap”. http://www.screenleap.com/. Läst 2016-09-25. 
  49. ”Pubmed”. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/. Läst 2017-10-08. 
  50. https://quizlet.com/
  51. https://www.owasp.org/index.php/Main_Page
  52. https://www.schneier.com/
  53. http://www.digitaladraken.com/ Läst 2016-12-11
  54. https://digitalakademin.withgoogle.com/about Läst 2016-12-10
  55. https://health.ebsco.com/products/the-cinahl-database
  56. https://www.google.com/googlebooks/partners/
  57. https://www.google.com/googlebooks/library/
  58. Lagen.nu. (2016) hämtad 2016-08-03 från www.lagen.nu/2005:59
  59. Ramberg, C. (2014) Malmströms Civilrätt 23 upplagan. Stockholm:Liber
  60. http://www.apple.com/au/apple-pay/
  61. http://www.samsung.com/us/samsung-pay/
  62. https://bitcoin.org/
  63. ”Payson”. https://www.payson.se/sv/om-payson/. Läst 10 februari 2016. 
  64. ”PayPal”. https://www.paypal.com/se/home. Läst 5 april 2015. 
  65. ”WyWallet”. wywallet.se. http://wywallet.se/. Läst 2015-08-18. 
  66. ”Klarna Checkout”. https://www.klarna.com/se/foretag/klarna-checkout. Läst 2016-03-07. 
  67. ”SEQR”. https://www.seqr.com/se/om/. Läst 20/8 - 15. 
  68. ”Trygg E-handel”. http://www.tryggehandel.se/trygg-e-handel/om-trygg-e-handel/. Läst 31/10 - 15. 
  69. http://se.company.trustpilot.com/moreabout
  70. ”BankID”. https://www.bankid.com/om-bankid/detta-ar-bankid/. Läst 15-12-27. 
  71. ”BankID på flera sätt”. https://www.bankid.com/om-bankid/bankid-pa-flera-satt. Läst 15-12-27. 
  72. https://www.getswish.se/sa-fungerar-det/
  73. Mall:Citation error. http://www.postnord.com/sv/media/rapporter/e-handel/. Läst 2016-05-25. 
  74. ”Verified by Visa”. https://www.visa.se/mitt-visakort/visa-varje-dag/handla-sakert-med-ditt-visakort/verified-by-visa/. Läst 2016-10-11. 
  75. ”Verified by Visa Swedbank”. https://www.swedbank.se/privat/kort-och-betalningar/kort/handla-med-kort-pa-natet/verified-by-visa-mastercard-securecode/3d-fragor-och-svar/index.htm. Läst 2016-10-11. 
  76. https://www.klarna.com/se
  77. ”IT-brott”. https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/It-relaterade-brott/. Läst 2015-05-19. 
  78. ”Dataintrång brottsbalken 4 kap. 9 c §”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K4. Läst 2015-05-19. 
  79. ”Datorbedrägeri brottsbalken 9 kap. 1 § andra stycket”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K9. Läst 2015-05-19. 
  80. ”Sol-och-vårande”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sol-och-v%C3%A5rande. Läst 2016-05-18. 
  81. ”Sol-och-vårare använder sig gärna av internet”. http://www.dn.se/insidan/sol-och-varare-anvander-sig-garna-av-internet/. Läst 2016-05-18. 
  82. ”Vanliga nätbedrägerier”. https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Skydda-dig-mot-brott/Bedrageri/Vanliga-natbedragerier/. Läst 2015-11-07. 
  83. https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Gemensam/Nigeria-brev/
  84. Evans, A., Martin, K. och Poatsy, M. A.. Technology in Action Complete. 12 uppl. Essex: Pearson, 2015.
  85. Evans, A., Martin, K. och Poatsy, M. A.. Technology in Action Complete. 12 uppl. Essex: Pearson, 2015.
  86. Evans, A., Martin, K. och Poatsy, M. A.. Technology in Action Complete. 12 uppl. Essex: Pearson, 2015.
  87. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hackare
  88. ”Digital kompetens”. http://www.celainfo.se/index.202-1.html. Läst 2015-05-19. 
  89. ”Digital literacy”. http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002144/214485e.pdf. Läst 2015-05-19. 
  90. LaBerta, Catherine: Computers are your future (12), 2014. 
  91. 91,0 91,1 91,2 91,3 91,4 91,5 91,6 91,7 LaBerta: Computers Are Your Future, Pearsons Education International, 2012, 12th edition. 
  92. http://www.ucl.ac.uk/cert/antiphishing/
  93. ”Kreativt skapande och upphovsrättslagen”. www.iis.se. https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/copyright-copyleft/kreativt-skapande-och-upphovsrattslagen/. Läst 2015-04-12. 
  94. "Kreativt skapande och upphovsrättslagen". www.iis.se. Läst 2016-07-15.
  95. ”Verkshöjd”. http://www.javascript.nu/copy.shtml. http://www.javascript.nu/copy.shtml. Läst 2015-08-02. 
  96. https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv Läst 2016-05-22
  97. ”Verkshöjd”. http://www.javascript.nu/copy.shtml. Läst 2015-08-02. 
  98. ”Hur länge är ett verk skyddat av upphovsrättslagen?”. http://www.javascript.nu/copy.shtml. Läst 2016-01-07. 
  99. https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
  100. ”Personuppgiftslagen - Datainspektionen”. www.datainspektionen.se. http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/. Läst 2015-04-24. 
  101. ”Personuppgiftslag (1998:204) - Sveriges Riksdag”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/. Läst 2015-11-25. 
  102. ”Vad menas med känsliga personuppgifter? - Datainspektionen”. www.datainspektionen.se. http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/vad-menas-med-kansliga-personuppgifter/. Läst 2016-01-03. 
  103. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
  104. ”Hur förhåller sig personuppgiftslagens regler till webbplatser som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen? - Datainspektionen”. www.datainspektionen.se. http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/hur-forhaller-sig-personuppgiftslagens-regler-till-webbplatser-som-omfattas-av-yttrandefrihetsgrundlagen/. Läst 2016-01-03. 
  105. ”Vad innebär undantaget för journalistiska ändamål? - Datainspektionen”. www.datainspektionen.se. http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/vad-innebar-undantaget-for-journalistiska-andamal/. Läst 2016-01-03. 
  106. Datainspektionen.se - Publicering på internet http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/ Läst: 2016-05-27
  107. http://www.regeringen.se/contentassets/b16563d102144523a1af80fb44321c43/dir.-201615-dataskyddsforordningen
  108. http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/
  109. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Offentlighets--och-sekretessla_sfs-2009-400/
  110. http://www.scb.se/sv_/Lamna-uppgifter/Foretagsundersokningar/Undersokning/?Parent=&St=2&Pid=311012
  111. ”Skolverket”. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/sociala-medier/fakta. Läst 2015-03-05. 
  112. www.monster.se
  113. https://www.academicwork.se/pul
  114. ”eBiz”. http://www.ebizmba.com/articles/social-networking-websites. Läst 2015-10-31. 
  115. ”wikipedia”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook. Läst 2015-10-31. 
  116. ”Company”. https://about.twitter.com/company. Läst 2015-11-16. 
  117. ”Twitter”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Twitter. Läst 2015-11-26. 
  118. ”Home page of Jarkko Oikarinen”. www.kumpu.org. http://www.kumpu.org/. Läst 2015-05-02. 
  119. <dev@quakenet.org>, Joe. ”QuakeNet IRC Network”. www.quakenet.org. https://www.quakenet.org. Läst 2015-05-02. 
  120. ”Tumblr”. https://www.tumblr.com/about. Läst 2015-12-27. 
  121. ”Imgur”. https://en.wikipedia.org/wiki/Imgur. Läst 2015-12-27. 
  122. https://en.wikipedia.org/wiki/Snapchat
  123. Instagram.
  124. http://blog.instagram.com/post/148348940287/160802-stories
  125. ”About Vine”. www.vine.co/. http://help.vine.co/aboutvine#basic. Läst 2016-01-03. 
  126. http://www.businessinsider.com/inside-pinterest-an-overnight-success-four-years-in-the-making-2012-4?IR=T
  127. http://fortune.com/2015/07/13/pinterest-ceo-ben-silbermann/
  128. http://www.engauge.com/assets/pdf/Engauge-Pinterest.pdf
  129. ”Leading social networks”. http://www.statista.com/statistics/272014/global-social-networks-ranked-by-number-of-users/. Läst 2016-01-07. 
  130. ”What is Skype?”. https://www.skype.com/en/about/. Läst 2016-01-07. 
  131. = Caller ID ”Mall:Citation error. https://www.skype.com/en/features/caller-identification/ = Caller ID. Läst 2016-11-12. 
  132. https://www.microsoft.com/sverige/lync/default.html
  133. https://discordapp.com/
  134. https://en.wikipedia.org/wiki/Slack_(software)
  135. http://observer.com/2014/03/mysterious-new-social-network-ello-promises-you-are-not-the-product/
  136. https://jodel-app.com/whats-jodel/
  137. ”Leading social networks”. http://www.statista.com/statistics/272014/global-social-networks-ranked-by-number-of-users/. Läst 2016-01-07. 
  138. ”200 million Chinese people use Tencent’s QQ… at the same time”. https://www.techinasia.com/qq/. Läst 2016-01-07. 
  139. ”QQ”. http://www.qq.com/. Läst 2016-01-07. 
  140. https://www.youtube.com/yt/press/sv/statistics.html
  141. http://www.bbc.com/news/technology-31549499
  142. https://www.theguardian.com/technology/2015/aug/26/youtube-gaming-live-website-apps
  143. ”Yelp”. https://www.yelp.se/about. Läst 16-10-11. 
  144. ”About Foursquare”. https://foursquare.com/about. Läst 2016-03-10. 
  145. ”Komma igång med Flickr”. https://www.fotoforalla.se/artiklar/skolor-och-tips/bildbehandling/233-sa-kommer-du-igang-med-flickr. Läst 2016-03-10. 
  146. http://ameblo.jp/
  147. https://www.twitch.tv/
  148. https://www.couchsurfing.com/
  149. ”WhatsApp Messenger”. https://www.whatsapp.com/features/. Läst 16-10-11. 
  150. www.periscope.tv
  151. ”Avatar”. http://www.teknikifokus.se/lar-dig-populara-it-termer-ett-urval-av-abc. Läst 2016-11-17. 
  152. https://telegram.org/faq
  153. https://sv.wordpress.com/
  154. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wordpress
  155. Mall:Citation error”. Flashback. https://www.flashback.org/. Läst 2016-01-06. 
  156. https://techworld.idg.se
  157. Mall:Citation error. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fragbite. Läst 2016-05-25. 
  158. http://forum.macworld.se
  159. http://www.hamsterpaj.net/om_hamsterpaj
  160. http://www.redditblog.com/2013/08/reddit-myth-busters_6.html
  161. http://www.similarweb.com/website/reddit.com#overview
  162. http://www.minhembio.com/text/vad_ar_minhembio
  163. http://www.sweclockers.com/forum
  164. http://www.minhembio.com
  165. http://www.webforum.nu/faq.php?faq=about_wf#faq_faq_information
  166. http://filmsamling.se/forum/
  167. http://familjeliv.se/forum/
  168. http://www.kolozzeum.com/forum/
  169. http://www.kolozzeum.com/forum/
  170. http://www.alltomtv.se/annonsera.php
  171. http://www.sweclockers.com/forum
  172. http://www.fz.se/forum
  173. http://www.utsidan.se/cldoc/about.htm
  174. http://www.dykarna.nu/info.asp
  175. ”Apple - Apple TV - HD-innehåll från iTunes och annat på din tv.”. Apple. https://www.apple.com/se/appletv/. Läst 2015-05-26. 
  176. http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/mediatechnologyandtelecoms/media/9076502/ITV-warns-Apple-not-to-brand-smart-television-iTV.html
  177. https://support.apple.com/sv-se/HT3187
  178. http://www.nytimes.com/2010/09/02/technology/02apple.html?_r=0
  179. http://www.imore.com/apple-tv-3
  180. http://www.99mac.se/forum/t/300626-ar-suget-efter-appletv-gen2-verkligen-storre-an-for-gen3
  181. http://macworld.idg.se/2.1038/1.615498/jailbreaka-apple-tv-3---hur-gor-jag
  182. http://macworld.idg.se/2.1038/1.519155/slapp-los-kraften-i-din-apple-tv-med-jailbreak
  183. https://en.wikipedia.org/wiki/Apple_TV
  184. http://www.apple.com/se/shop/buy-tv/apple-tv
  185. ”Chromecast”. www.google.com. https://www.google.com/chrome/devices/chromecast/. Läst 2015-05-29. 
  186. https://sv.wikipedia.org/wiki/VLC_media_player
  187. https://mpc-hc.org/about/
  188. https://www.oculus.com/
  189. https://www.yahoo.com/news/daum-potplayer-review-051345579.html?ref=gs
  190. http://www.techtimes.com/articles/129950/20160203/vlc-the-world-s-most-popular-media-player-turns-15-years-old-here-s-why-you-should-download-it-now.htm
  191. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kodi
  192. http://www.winamp.com/index.html
  193. https://www.playstation.com/sv-se/get-help/help-library/apps---features/media-player/using-the-playstation-4-media-player/
  194. www.svtplay.se
  195. Readly. (2016) hämtad 2016-08-03 från se.readly.com
  196. https://www.spotify.com/se/
  197. http://www.reuters.com/article/us-spotify-future-idUSKCN0Y023B
  198. https://sites.google.com/site/minsidaomsoundcloud/vip-test
  199. [4]
  200. Storytel.se - Om storytel https://www.storytel.se/om-storytel Läst: 2016-05-27
  201. https://www.netflix.com/se/
  202. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidal
  203. http://www.pandora.com/
  204. https://en.wikipedia.org/wiki/Pandora_Radio
  205. https://en.wikipedia.org/wiki/Spotify
  206. https://www.telia.se/privat/tv/play-plus
  207. https://play.google.com/store/apps/details?id=com.deveryware.saip
  208. https://www.twitch.tv/p/about
  209. http://www.theverge.com/2014/8/25/6066295/amazon-reportedly-buying-twitch-for-over-1-billion
  210. http://viaplay.se/devices
  211. http://viaplay.se/allmanna_villkor
  212. http://www.apple.com/se/music/
  213. https://www.nextory.se/om-nextory-ab/
  214. http://popcorn-time.to/
  215. https://www.plex.tv/how-it-works/
  216. http://www.deezer.com/company/about
  217. http://www.sweclockers.com/nyhet/20985-google-oppnar-youtube-gaming
  218. http://support.bookbeat.com/hc/sv/articles/205505272-Vad-%C3%A4r-BookBeat-
  219. [5]
  220. http://www.cmore.se/artiklar/foretaget
  221. http://www.cmore.se/artiklar/vanliga-fragor/332/systemkrav-foer-c-more/
  222. https://fmtk.forsvarsmakten.se/
  223. ”Cyberkondriker”. http://www.teknikifokus.se/lar-dig-populara-it-termer-ett-urval-av-abc. Läst 2016-11-17. 
  224. ”Runkeeper - Track your runs, walks and more with your iPhone or Android phone”. runkeeper.com. http://runkeeper.com/. Läst 2015-08-03. 
  225. http://rokfri.1177.se
  226. ”S Health | Take the leap to better health and a better you | shealth.samsung.com”. shealth.samsung.com. http://shealth.samsung.com. Läst 2015-08-14. 
  227. Mall:Citation error”. Lifesum. https://lifesum.com/. Läst 2016-03-07. 
  228. LaBerta, Catherine: Computers are your future ”1”, Pearson Education Limited, 2014, 12, sid. 24. 
  229. https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/#2 hämtad 2-12-2016
  230. http://pausit.se/Hem.html
  231. ”Ny träningsapp - Casall T.O.D.”. healthaholic.se. http://healthaholic.se/traning/ny-traningsapp-casall-t-o-d. Läst 2015-08-17. 
  232. ”UP by Jawbone™ | A Smarter Activity Tracker For A Fitter You”. Jawbone. https://jawbone.com/up. Läst 2015-08-18. 
  233. ”Variaton”. http://www.av.se/teman/datorarbete/forebygg/arbetsorganisation/pauser/pauservariation.aspx. Läst 2015-08-20. 
  234. ”Pausprogram”. https://internwebben.ki.se/sv/pausprogram. Läst 2015-08-20. 
  235. = Zombies, run ”Mall:Citation error. https://play.google.com/store/apps/details?id=com.sixtostart.zombiesrunclient&hl=sv = Zombies, run. Läst 2016-01-11. 
  236. http://heavy.com/games/2016/07/pokemon-go-speed-limit-hatch-hatching-eggs-how-fast-can-you-go-travel-in-bike-train-car/
  237. http://www.pokemongo.com/
  238. https://theringer.com/pokemon-go-injuries-already-piling-up-250ec4c150bd#.dms8bd800
  239. http://getpauseapp.com/
  240. https://en.wikipedia.org/wiki/Ableton_Live
  241. https://sv.wikipedia.org/wiki/Audacity
  242. [6]
  243. http://www.apple.com/logic-pro/
  244. https://en.wikipedia.org/wiki/Logic_Pro
  245. [7]
  246. [8]
  247. ”NCH Software”. http://www.nch.com.au/wavepad/. Läst 2016-09-25. 
  248. http://www.cast-soft.com/wysiwyg-design/ hämtdatum = 2016-12-02
  249. http://www.cast-soft.com/wysiwyg-report/hämtdatum = 2016-12-02
  250. ”Hårddiskar”. https://www.komplett.se/k/kc.aspx?bn=10088. Läst 2015-04-19. 
  251. http://www.seagate.com/gb/en/solutions/solid-state-hybrid/
  252. http://searchstorage.techtarget.com/definition/RAID
  253. http://www.ibas.no/teknisk-ordbok/
  254. http://www.pcmag.com/article2/0,2817,2370235,00.asp
  255. ”Ljudkort”. https://www.komplett.se/k/kl.aspx?bn=11211. Läst 2014-04-23. 
  256. ”Så väljer du rätt ljudkort - 26 tips visar vägen”. http://m3.idg.se/2.1022/1.554038/sa-valjer-du-ratt-ljudkort--26-tips-visar-vagen?queryText=externt%2520ljudkort. Läst 2015-08-17. 
  257. LaBerta, Catherine: Computers are your future ”2”, Pearson Education Limited, 2014, 12, sid. 97. 
  258. LaBerta, Catherine: Computers are your future ”2”, Pearson Education Limited, 2014, 12, sid. 97. 
  259. LaBerta, Catherine: Computers are your future ”4”, Pearson Education Limited, 2014, 12, sid. 216. 
  260. ”Köpguide datorkomponenter - Speldator - OC.nu”. www.oc.nu. http://www.oc.nu/kundtjanst/overclockers-tipsar/kopguide/kopguide-datorkomponenter/. Läst 2015-05-18. 
  261. ”Central Processing Unit”. Wikipedia. http://en.wikipedia.org/wiki/Central_processing_unit. Läst 8 april 2015. 
  262. La Berta, Catherine: Computers Are Your Future, 12th edition, 2014. 
  263. La Berta, Catherine: Computers Are Your Future, 12th edition, 2014. 
  264. 264,0 264,1 264,2 Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :3
  265. ”Computer Memory”. Wikipedia. http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_memory. Läst 8 april 2015. 
  266. https://www.google.com/intl/sv/drive/
  267. ”Solid State Drive”. Wikipedia. http://en.wikipedia.org/wiki/Solid-state_drive. Läst 8 april 2015. 
  268. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 84. Person Education Limited. Harlow 2016.
  269. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 85. Person Education Limited. Harlow 2016.
  270. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 86. Person Education Limited. Harlow 2016.
  271. ”USB Forum”. http://www.usb.org/home. Läst 21 feb 2015. 
  272. https://en.wikipedia.org/wiki/USB
  273. https://en.wikipedia.org/wiki/USB_Type-C
  274. ”HDMI.org”. http://www.hdmi.org/learningcenter/faq.aspx. Läst 2016-01-07. 
  275. ”Macworld.com - What you need to know about Thunderbolt”. http://www.macworld.com/article/1158145/thunderbolt_what_you_need_to_know.html. Läst 2016-01-07. 
  276. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 88. Person Education Limited. Harlow 2016.
  277. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 88. Person Education Limited. Harlow 2016.
  278. Datorchassi.
  279. 279,0 279,1 Laberta, Catherine, Computers are your future, (12) 2013, s. 122-133.
  280.  Laberta, Catherine, Computers are your future, (12) 2013, s. 133-135.
  281. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 73. Person Education Limited. Harlow 2016.
  282. https://en.wikipedia.org/wiki/Network_interface_controller
  283. https://en.wikipedia.org/wiki/MAC_address
  284. http://www.tweaktown.com/reviews/7350/nzxt-grid-v2-digital-fan-controller-review/index.html
  285. Mall:Citation error. http://tarna.fhsk.se/it/distans11/tarmarher/webbcam.html. Läst 2016-08-16. 
  286. http://cctvinstitute.co.uk/network-attached-storage/
  287. Mall:Citation error. http://www.ddwei.info/17/2012/11/Skillnaden-mellan-anti-virus-och-brandvUgg.html. 
  288. Mall:Citation error. http://www.ddwei.info/17/2012/11/Skillnaden-mellan-anti-virus-och-brandvUgg.html. 
  289. Mall:Citation error. http://windows.microsoft.com/sv-se/windows/what-is-system-restore#1TC=windows-7. 
  290. http://www.teknikifokus.se/lar-dig-populara-it-termer-ett-urval-av-abc
  291. http://dator8.info/18/2014/06/biometriska-tekniker-for-autentisering.html
  292. https://en.wikipedia.org/wiki/Multi-factor_authentication
  293. [9]
  294. [10]
  295. https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/it-sakerhet-for-privatpersoner/virus-trojaner-och-maskar/
  296. https://www.symantec.com/security_response/writeup.jsp?docid=2000-121815-2258-99
  297. Evans, Alan m.fl.: Technology in Action, Pearson, 2015, sid. 381. 
  298. http://spiham.se/gymnasiet/sakerhet.html
  299. Evans, Alan, Martin, Kendall och Poatsy, Mary Anne. 2015. Technology in Action Clomplete, Global Edition. Pearson Education Limited. E-bok.
  300. http://reverseengineering.stackexchange.com/questions/1696/what-are-the-differences-between-metamorphic-oligomorphic-and-polymorphic-malwa
  301. http://reverseengineering.stackexchange.com/questions/1696/what-are-the-differences-between-metamorphic-oligomorphic-and-polymorphic-malwa
  302. http://reverseengineering.stackexchange.com/questions/1696/what-are-the-differences-between-metamorphic-oligomorphic-and-polymorphic-malwa
  303. http://www.spamid.net/?spam=definitions
  304. http://betanews.com/2016/10/26/how-to-fix-the-dirty-cow-vulnerability-on-raspberry-pi/
  305. http://computersecurity.wikia.com/wiki/Grayware
  306. 306,0 306,1 Evans, A; Kendall, M, & Poatsy, MA (2016). Technology in Action. Pearson Education. 
  307. https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox_OS
  308. https://www.mozilla.org/en-US/firefox/os/
  309. http://www.engadget.com/2016/02/04/mozilla-gives-up-on-firefox-os/
  310. ”Star Trek: Apple's First Mac OS on Intel Project”. http://lowendmac.com/2014/star-trek-apples-first-mac-os-on-intel-project/. Läst 2015-05-25. 
  311. ”Linux — Svenska Linuxföreningen”. svenskalinuxforeningen.se. http://svenskalinuxforeningen.se/nyborjare/linux. Läst 2015-05-25. 
  312. https://distrowatch.com/dwres.php?resource=about
  313. ”Microsoft.com - Windows historia”. http://windows.microsoft.com/sv-se/windows/history#T1=era0. Läst 2016-01-07. 
  314. https://en.wikipedia.org/wiki/Unix
  315. http://www.zdnet.com/article/useful-command-line-tips-for-programmers-and-mac-managers/
  316. https://www.apple.com/media/us/osx/2012/docs/OSX_for_UNIX_Users_TB_July2011.pdf
  317. http://techcrunch.com/2013/06/10/os-x-mavericks/
  318. http://www.apple.com/se/ios/
  319. http://www.android.com/history/#/marshmallow
  320. Mall:Citation error”. Chromium OS. https://www.chromium.org/chromium-os. Läst 2016-03-07. 
  321. [11]
  322. [12]
  323. LaBerta, Catherine: Computers are your future (12), 2014. 
  324. Inc., The Tor Project,. ”Tor Browser”. www.torproject.org. https://www.torproject.org/projects/torbrowser.html.en. Läst 2015-08-23. 
  325. http://www.brightplanet.com/deep-web-university-2/deep-web-a-primer/
  326. http://www.eniro.se/hjalp/cookies/
  327. https://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/new/
  328. http://browsersverige.se/
  329. https://sv.wikipedia.org/wiki/Opera_(webbl%C3%A4sare)
  330. https://sv.wikipedia.org/wiki/Safari_(webbl%C3%A4sare)
  331. https://sv.wikipedia.org/wiki/Google_Chrome Läst: 2016-08-18
  332. http://it-ord.idg.se/ord/chrome/ Läst: 2016-08-18
  333. http://gs.statcounter.com/#desktop-browser-ww-monthly-201608-201608-bar Läst: 2016-08-18
  334. http://it-ord.idg.se/ord/internet-explorer/ Läst: 2016-08-18
  335. https://sv.wikipedia.org/wiki/Internet_Explorer Läst: 2016-08-18
  336. http://gs.statcounter.com/#desktop-browser-ww-monthly-201608-201608-bar Läst: 2016-08-18
  337. https://en.wikipedia.org/wiki/Microsoft_Edge
  338. http://torchbrowser.com
  339. https://duckduckgo.com
  340. http://it-ord.idg.se/ord/sokmotor/ Läst: 2016-08-18
  341. http://gs.statcounter.com/#desktop-search_engine-ww-monthly-201608-201608-bar Läst: 2016-08-18
  342. LaBerta, Catherine: Computers are your future (12), 2014. 
  343. LaBerta, Catherine: Computers are your future (12), 2014. 
  344. LaBerta, Catherine: Computers are your future (12), 2014. 
  345. Mall:Citation error”. Statcounter. http://gs.statcounter.com/?PHPSESSID=j6fjc5ke0jihaavplgp3fkiko0#desktop-browser-ww-monthly-201412-201511. Läst 2015-12-26. 
  346. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dom%C3%A4nnamnssystemet
  347. https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/dns-internets-vagvisare/sa-fungerar-dns/
  348. https://sv.wikipedia.org/wiki/IP-adress
  349. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi
  350. http://www.digitaltrends.com/mobile/light-bulb-li-fi-wireless-internet/
  351. https://sv.wikipedia.org/wiki/RSS
  352. https://support.mozilla.org/sv/kb/Popup-fönster#w_vad-acr-popup-fainster
  353. Evans Alan, Martin Kendall, Poatsy Mary Anne. Technology in Action twelfth edition sida 127. Person Education Limited. Harlow 2016.
  354. Mall:Citation error”. http://www.sas.com/en_us/insights/big-data/what-is-big-data.html. SAS Institute. http://www.sas.com/en_us/insights/big-data/what-is-big-data.html. 
  355. http://www.kb.se/bibliotek/Metadata/
  356. Mall:Citation error”. http://iotsverige.se/internet-things-2/. Internet of things Sverige. http://iotsverige.se/internet-things-2/. 
  357. Mall:Citation error”. https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/affarssystem. e-conomic. https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/affarssystem. 
  358. ”Affärssystem”. https://exicom.se/affarssystem-2/. Exicom. https://exicom.se/affarssystem-2/. 
  359. ”Projektstyrning”. https://exicom.se/projektstyrning/. Exicom. https://exicom.se/projektstyrning/. 
  360. ”Projektmodell”. https://exicom.se/projektmodell/. Exicom. https://exicom.se/projektmodell/. 
  361. ”Tidrapporteringssystem”. https://exicom.se/tidrapporteringssystem/. Exicom. https://exicom.se/tidrapporteringssystem/. 
  362. http://www.solidworks.se/sw/6453_SVE_HTML.htm
  363. ”Microsoft Office”. https://products.office.com/sv-se/. Läst 2016-10-27. 
  364. Evans, Alan m.fl.: Technology in Action, Pearson, 2015, sid. 156-157. 
  365. https://www.atlassian.com/software/confluence
  366. https://products.office.com/en-us/powerpoint
  367. https://support.office.com/sv-se/article/Grundl%25C3%25A4ggande-uppgifter-i-Excel-2010-be9e91b6-4ecb-4faa-8ae9-37e8974a1f8b?ui=sv-SE&rs=sv-SE&ad=SE&fromAR=1#__toc256078345
  368. https://msdn.microsoft.com/sv-se/library/office/ee861528.aspx
  369. https://products.office.com/sv-se/outlook/email-and-calendar-software-microsoft-outlook
  370. https://en.wikipedia.org/wiki/Microsoft_OneNote
  371. Evans, A., Martin, K. & Poatsy M.A. (2016) Technology in action complete twelfth edition. Harlow: Pearson
  372. ”Svenska Libre Office, Förstasidan”. The Document Foundation. https://sv.libreoffice.org/. 
  373. 373,0 373,1 373,2 ”Svenska Libre Office, Om”. The Document Foundation. https://sv.libreoffice.org/om/. 
  374. https://en.wikipedia.org/wiki/Apache_OpenOffice, läst 05-08-2016
  375. https://www.openoffice.org/product/index.html, hämtad 05-08-2016
  376. https://www.openoffice.org/product/index.html, hämtad 05-08-2016
  377. https://www.openoffice.org/product/impress.html
  378. Google.se - Google dokument https://www.google.se/intl/sv/docs/about/ Läst: 2016-05-27
  379. https://www.adobe.com/se/products/illustrator.html?promoid=KLXLT Läst: 2016-06-13
  380. ”Adobe Illustrator”. http://www.adobe.com/se/products/illustrator.html. Läst 2016-10-27. 
  381. http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfria-moten/adobe-connect/?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.se%2F
  382. https://www.adobe.com/se/products/photoshop.html?promoid=KLXLS Läst: 2016-06-13
  383. https://www.adobe.com/se/products/indesign.html Läst: 2016-06-13
  384. https://www.adobe.com/se/products/indesign.html Läst: 2016-06-13
  385. https://www.adobe.com/se/products/indesign.html Läst: 2016-06-13
  386. https://sv.wikipedia.org/wiki/Adobe_Dreamweaver
  387. ”Wikipedia”. https://en.wikipedia.org/wiki/Adobe_Premiere_Pro. Läst 2016-09-25. 
  388. http://www.adobe.com/se/products/photoshop-lightroom.html?promoid=V2XYKZY6&mv=other
  389. Prezi - About Us. www.prezi.com. Läst 2016-07-15.
  390. https://sv.wikipedia.org/wiki/ArcGIS
  391. https://en.wikipedia.org/wiki/Stellarium_(computer_program)
  392. http://android-apk.net/app/sky-map/536492883/
  393. https://itunes.apple.com/se/app/sky-map/id536492883?mt=8
  394. https://en.wikipedia.org/wiki/Shotcut
  395. https://www.shotcut.org/download/