Bretonska/Realia
Bretagne
[redigera]Bretagne är en officiell region i Frankrike, och består av departementen Finistére, Morbihan, Côtes d'Armor och Ille et Villaine, med en total befolkning på knappt tre miljoner. Rennes är Bretagnes administrativa huvudstad, och är beläget i östra Rennes. En mer inkluderande och traditionell definition av Bretagne inkluderar även ett femte departement, Loire Atlantique, som även innehåller Nantes (Naoned på bretonska). Inklusive det femte departementet har Bretagne knappt fyra miljoner invånare. I tusen år var Nantes en av sätena för det bretonska parlamentet, och de facto huvudstad i det självständiga hertigdömet Bretagne.
Bretonska
[redigera]Bretonska är det enda keltiska språket som fortfarande talas på den europeiska kontinenten. Det är dock inte en avkomling av den antika galliskan, det keltiska språket i antika Frankrike och stora delar av Centraleuropa. Bretonska är snarare, som namnet antyder, en import från "Britannien" och har överförts till vad som nu är Bretagne under olika flykting- och immigreringsvågor från Storbritannien under 400- och 500-talet; folk som stördes av den anglosaxiska erövringen av Storbritannien under perioden. Bretonskan är fortfarande nära besläktad med walesiskan och korniskan[1] och mer avlägset besläktat till skotsk gäliska, iriska och manx.[2]
Under medeltiden, när Bretagne till och med var självständigt, började stora delar av den bretonska adeln och prästerskapet prata franska, på grund av dess större konkurrenskraft i Europa under perioden. Från den tiden blev även många städer fransktalande, dock inte uteslutande då bretonskan behöll sitt grepp om det agrikulturella inlandet och handelsmän och köpmän kunde inte ignorera det faktumet.
Från omkring år 1100 och framåt gav bretonskan långsamt mark till gallo och gjorde reträtt västerut. 1881 skall omkring två miljoner av de 3.2 miljoner invånarna ha talat bretonskan. 1914 skall 1.3 miljoner av de då 3,1 miljoner invånarna ha talat bretonska, samt att flera hundra tusen emigranter talade bretonska i Paris, norra Frankrike, Belgien, Kanada och USA, så att bretonskan hade ungefär två miljoner talare, och det är klart att bretonskan var det mest spridda keltiska språket 1900.
Få skulle ha förutspått att 1900-talet skulle beskåda den största minskning som någonsin erfarits i språkets 1 600 år långa historia. Idag talar omkring 400 000 bretonska i västra Bretagne, och ytterligare 50 000 till 100 000 i östra Bretagne.
Man måste komma ihåg att e stor del av östra Bretagne aldrig har varit bretonsktalande. I östra Bretagne (huvudsakligen i Rennes och Nantes) utvecklades latinet till gallo, ett språk som ansågs vara en parallell utveckling med franskan och inte en fransk dialekt.
Bretonsk litteratur
[redigera]- Första skriftliga fyndet av bretonska kommer från år 590 på ett manuskript kallat Leydemaniskriptet, en botanisk avhandling på bretonska och latin. 1.
- Catholicon, som skrevs av Jehan Lagadeuc 1464, är den första trespråkiga ordboken i världen (bretonska-franska-latin), och dessutom det första bretonska lexikonet och det första franska lexikonet. 2.
- Den första tryckta texten på bretonska, en pjäs, spelades 1530.
- Under 1800-talet upplevde den bretonska litteraturen något av en renässans och blomstrar fortfarande.
Keit ma vimp bev - Och nu? Död eller överlevnad?
[redigera]Bretonskaktivister har etablerat ett nätverk av bretonska skolor över hela Bretagne, som ökar snabbt. De har startat en bretonskspråkig TV-tjänst, flera bretonskspråkiga radiostationer, flera tidskrifter och böcker på bretonska trycks för att tjäna en ökande marknad. En ansträngning att stärka både ungas och vuxnas läs- och skrivkunnighet i språket har startats. Kommun efter kommun i Bretagne har antagit en policy av bretonsk-fransk tvåspråkighet. Ett råd har skapats i regionen - Ofis ar Brezhoneg - för att utfärda och sköta både status - och kapitalplanering för landet i framtiden.
Även om det kanske inte verkar så, så är östra Bretagne på många sätt lika viktigt för framtiden för bretonskan so västra Bretagne. På grund av den större urbaniseringen i centra som Nantes och Rennes, med omkring 2,5 miljoner av Bretagnes dryga fyra miljoner invånare, i motsats till västra Bretagnes 1,6 miljoner invånare. För bara 100 år sedan bodde 60% av befolkningen i Bretagnes västra delar. I längden måste bretonskan få ett grepp i områden som Rennes och Nantes om språket skall kunna sätta sig själv på samma nivå som franskan i vardagslivet i Bretagne.
Noter
[redigera]- ↑ Setu amañ eur ganaouenn e kerneveurek troet e brezhonek (En sång översatt från korniska till bretonska :
Kerneveurek (Cornish) Brezhoneg (Breton) Bryal ha mata... tressa... beswera... pympus... wheffes... seythes... "Bryal ha mata"... trede... pevare... pempvet... c’hwec’hvet... seizhvet... A dus us ena war an treth a wel an cogow-ma... An dud ez emañ war an trezh a well ar bagoù-mañ... Hag omdydhana oll an jeth heb let na pyn na pla... Hag em diduellañ holl an deiz hep let na poan na preder... Gwreugh perthy cof ahanan-ny a wyth ha deth ha nos,... Grit merci ouzh ac’hanomp-ni a vez ha deiz ha noz,... On parys prest erbyn an cry “Towl ros ! Towl ros ! Towl ros !”... Omp pared prest ouzh ar c'hri “Taol roued ! Taol roued ! Taol roued !”... Yn awel, glaw hag ergh ha rew an kerdyn ny a hal... En avel, glav hag erc’h ha rev ar c'herden ni a hal... Na bysow crom na breghow brew ny lest dhyn rag an whel... Na bizoù sor na brec’hioù brev ne dalc’h deomp ouzh an trevell... Ha why yn agas gwelyow tom ow cusca cudhys clos... Ha c’hwi en oc’h gweleoù tomm o kousket kuzhet klok... Gostyth on-ny dhe derros trom, rak carrek, mor ha fros... Kostez omp-ni d’an torosenn trumm, rak karreg, mor ha froud... Gwreugh dybry agas pysk ytho, y’n bosty po yn-tre... Grit debriñ oc’h pesk eta, en ostaleri pe en ti... Hag ewlbos ughel re’gas bo ! Ha byner re bo le ! Hag elboued uhel ho pefe ! Ha bihanoc’h ne devoe morse ! - ↑ Jämförelse av keltiska språk.
Denna sida är en översättning av en:Introduction to Breton/About Breton. |