Föräldraskap/Graviditeten

Från Wikiversity
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Föräldraskap Bli förälder? Graviditeten Förlossningen Första tiden Uppfostran Trotsålder - vad göra? Barn i tonåren Diskussion Utvärdering

Barnets utveckling i magen[redigera]

Början[redigera]

De första tecknen på att en kvinna är gravid är att hennes menstruation upphör, att brösten växer och blir spända, och att hormoncykeln ändras. En del blir trötta, andra blir illamående, och en del kräks regelbundet. Denna graviditet är dock inte synlig eftersom livmodern fortfarande ryms i lilla bäckenet, då embryot är så litet.

Synliga tecken[redigera]

Både fostret och livmodern börjar växa under den fjärde månaden, eftersom alla organ då anlagts. Om kvinnan då betraktar sig själv i profil kan hon se livmoderns övre kant. Mellan vecka 17 och 20 kan man känna fostrets första rörelser, har man fått barn innan kan man dock känna dem tidigare. Hunger och stress börjar bli vanligt.

Slutfas[redigera]

Under vecka 32 väger barnet omkring 1-1,8 kg, och är helt utan underhudsfett. Barnet har dock ökat snabbt i vikt och livmodern har som ett resultat pressat undan de andra organen under mellangärdet. Det kan göra att det är svårt att andas. Under den sista hälften av graviditeten ställer barnets huvud in sig för att födas, med huvudet först ner i bäckenet. Det kallas fixering, och kan lindra de ryggvärkar som vissa kvinnor upplever. Ryggvärken, och värk i ljumskarna eller skinkorna, beror på att hormoner påverkar fogarna i bäckenet under graviditeten; det kallas foglossning. De fogar som mjukas upp stelnar när barnet är fött. Till slut föder kvinnan barnet, med moderkaka och fosterhinnor.

Graviditetskomplikationer[redigera]

Hur man lindrar foglossningen[redigera]

  • Ligger du på sidan kan du ha en kudde mellan knäna.
  • Vila
  • Det finns speciella bälten man kan ha runt höfterna som stabiliserar bäckenet
  • Gravidkudde är jättebra. Den ser ut som en lång korv...

Halsbränna[redigera]

Halstabletter, gärna från apoteket. Det hjälper. Sedan finns det något man tuggar och sväljer som lägger sig som ett mildrande lager överst i magsäcken, det hindrar de sura uppstötningarna.

Illamående[redigera]

Prata med din barnmorska och be att få recept på Lergigan komp. Det är åksjuketabletter som hjälper mot illamående.

  • Trötthet
  • Ryggvärk
  • Dålig sömn
  • Nästäppa
  • Tungt att andas
  • Blödningar
  • Bristningar i huden på magen
  • Ont i brösten
  • Hemorojder, förstoppning - kostråd

Järnbrist[redigera]

Huvudartikel: Järnbrist

Hjälpmedel[redigera]

  • Graviditetskudde
    • Graviditetskudde är ett hjälpmedel som är speciellt utformat för att ge extra stöd när en gravid kvinna sover, för att göra sömnen lugn. Det kan även lindra de ryggbesvär som en graviditet kan medföra. De kan också användas som amningskuddar efter graviditeten.
  • Höftbälte
    • Höftbältet är ett hjälpmedel som spänns runt höfterna för att motverka smärtor i höft och rygg.
  • Värmekuddar
  • Massage

Vad kvinnan skall äta/ inte äta[redigera]

När du är gravid behöver du mer näring än vad du annars behöver, eftersom barnet tar en del av näringen. Du kommer behöva mer vitaminer och mineraler, men inte nödvändigtvis mer kalorier. Därför är det bra om man äter bra och näringsrik mat. Man ska försöka ha en varierad kost, för att få i sig olika näringsämnen. Det bästa att dricka till maten, och annars med, är vatten. Det är bra att försöka följa tallriksmodellen. Om man äter mat som är nyckelhålsmärkt får man mat med mindre fett, socker och salt men med mer fibrer.

Ät gärna:

500 g frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter fisk 2–3 gånger i veckan lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag potatis, bröd, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, i första hand fullkornsalternativ.

[1]

Ett exempel på kost som är rikt på både vitamin D, jod och selen, som är viktiga vitaminer och mineraler vid graviditet, är fisk och skaldjur. Feta fiskar, som exempelvis lax och makrill, innehåller dessutom omega 3. Det är därför bra att ofta äta fisk, mager och fet. Emellertid har några fiskar för höga kvicksilver-, dioxin- eller PCB-halter. Det gäller egenfångad fisk framförallt, och de bör undvikas.

Exempel på bra fisk och skaldjur är makrill, hoki, räkor, rödspätta, sill, torsk. Abborre, gädda, haj, tonfisk bör undvikas. Tänk även på att alla fiskar inte är bra för miljön.

Om du vill få i dig tillräckligt med näring men inte gå upp så mycket i vikt behöver du tänka på att inte äta mer läsk, godis, kakor, och så vidare, som bara ger onödiga kalorier och ingen näring. Ät regelbundet, med rutiner. Tänk dock på att en viss viktuppgång är viktig, det minskar risken för graviditetsdiabetes och högt blodtyck. Barnmorskan har nog mer information om hur mycket du bör gå upp i vikt. Om du inte går upp jättemycket kan det underlätta vid förlossningen. Du ska inte banta.

Tänk på att äta mat som är rik på vitaminer och mineraler, som vitamin D, omega 3, folat och järn, som är speciellt viktiga under graviditeten. Vitamin D kan man få från mjölk, fil och margarin samt fisk, ägg och solljus. Folat får du från ex. bönor, kikärtor, linser och grönsaker. Det rekommenderas ändå att du tar folsyretabletter 400 mikrogram om dagen, fram till vecka 12. Järn får man via kött, blod och fullkornsbröd. Järntabletter är ändå att rekommendera. Jod får man från salt.

Avstå helst från alkohol. Avstå även från lever och fiskleverolja. Leverpastej går dock bra. Drick måttliga mängder kaffe och svart te, inte mer än 300 mg om dagen, vilket motsvarar ungefär 3 koppar kaffe eller 6 koppar svart te.[1]

Juridik[redigera]

Fostret blir juridiskt ett barn under vecka 28. Foster som dör före vecka 28 räknas som spontanabort, även kallat missfall. Barn som inte visat livstecken efter vecka 22 räknas som dödfödda. Dessas föräldrar, eller föräldrar till barn som dött strax efter förlossningen, måste arrangera en begravning. Foster som föds innan vecka 22 rapporteras som levande fött barn, men som avlidet om det dör.[2]

Kvinnan får välja om hon vill avbryta eller fortsätta sin graviditet till vecka 18. Abort efter vecka 12 kallas "sen abort" där kvinnan måste genomgå en speciell behandling som kräver inläggning på sjukhus.

Reglerna på försäkringskassan, hur det fungerar med havandeskapspengen[redigera]

I vissa fall har du rätt att få havandeskapspenning. Det gäller om du har ett arbete du inte får utföra på grund av risker i arbetsmiljön, eller om du har ett fysiskt tungt arbete som minskar din arbetsförmåga och om du i dessa fall inte kan bli omplacerad till ett mindre riskfyllt arbete.

Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete betalas ut högst 50 dagar, dock tidigast från och med den 60:e dagen före beräknad förlossningsdag. Om du har ett arbete som du inte får utföra på grund av risker i arbetsmiljön kan du få havandeskapspenning så snart riskerna konstaterats.

Du ansöker själv om havandeskapspenning. Din arbetsgivare måste då intyga att du har ett arbete som du inte kan utföra på grund av att arbetet innebär risker för graviditeten.

Arbetsmiljö och graviditet från Stockholms Läns Landsting

Graviditet och arbete[redigera]

Resurser[redigera]

Utdrag[redigera]

När du har läst ovanstående, fundera över följande, och diskutera här:

Utöver cancerframkallande och andra skadliga ämnen innehåller tobaksrök också kolmonoxid. Nyare studier har visat att nikotin, som finns i tobaksbladen, är reproduktionsstörande. Tobakslagen anger att arbetsgivaren ansvarar för att ingen arbetstagare mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller liknande utrymme där arbetstagaren är verksam. Hög exponering för tobaksrök och nikotin kan orsaka sämre tillväxt hos fostret och även missfall.
Det är viktigt att göra en individuell bedömning av den totala psykiska belastningen och ta hänsyn till den oro för graviditeten som kvinnan kan känna på grund av arbetssituationen. Här måste man också ta hänsyn till riskerna vid ensamarbete. Man kan också behöva fastställa att den gravida kvinnan inte särbehandlas på ett kränkande sätt. Det finns dock inte några studier som visar tydliga samband mellan sådan psykisk belastning, som vanligtvis kan förekomma på en arbetsplats, och reproduktionsstörningar. Det kan ändå vara viktigt för den gravida kvinnan att få tid och möjlighet att återhämta sig. Stor psykisk belastning i samband med allvarliga krissituationer kan öka risken för för tidig födsel. Utredning och bedömning kan visa vilka åtgärder som behöver vidtas, t.ex. periodvisa anpassningsåtgärder.

Stora psykiska påfrestningar kan förekomma i situationer med hot och våld. Sådana situationer kan uppstå i samband med patient/klientkontakter inom vård och omsorg, inom socialtjänst och kriminalvård, vid räddningstjänst, vid väktartjänst etc. Våld kan också innebära en direkt risk för fostret, t.ex. vid sparkar mot magen. Vid risk för våld och hot om våld bör situationen för gravida kvinnor uppmärksammas särskilt. Den gravida kvinnans arbetsuppgifter kan behöva anpassas, t.ex. genom omplacering.

De flesta gravida mår bra av att arbeta och fortsätter att arbeta fram till förlossningsdatumet. Men en del har inte möjlighet att arbeta hela graviditeten.
Arbeten som är förbjudna enligt lag när du är gravid
  • Nattarbete - i vissa fall
  • Arbete med röntgenstrålning - över en viss dos
  • Blyarbete
  • Gruvarbete under jord
  • Dykarbete
  • Rök- och kemdykning
  • Arbete med vissa biologiska ämnen.

Vad skall man tänka på när det gäller träning?[redigera]

Gravida kvinnor bör röra på sig minst varje dag. Eftersom den gravida får mer tyngd att bära på är muskelträning bra; olika sorters träning är ett bra sätt att förbereda för graviditetens påfrestningar. Träningen gör dessutom att du blir piggare, att hjärtat och lungorna arbetar bättre, att du får en förbättrad syreupptagning och ämnesomsättning, att risken för förstoppning, illamående och ryggbesvär blir mindre, att du sover bättre, att svullnaderna minskar, att blodcirkulationen ökar, att din form blir bättre, att du får lättare att orka med allt, och slutligen, att det är lättare efteråt att komma tillbaka i form igen.

Du bör inte ha som mål att gå ner i vikt eller så, utan bara träna för välmåendet. Kontakta barnmorskan så fort något känns konstigt. I de allra flesta fall kan du träna samma sak som innan graviditeten, men det finns sådana som är speciellt anpassade för gravida. Undvik ryckiga och snabba rörelser.

Exempel på bra träning är promenad, cykling (som inte belastar knäna, stå dock inte upp), simning (som är skonsamt och rogivande; helst mellan 18 och 25 grader), vattengympa (speciellt lämpat då det är lättare att röra kroppen i vattnet, och därför påfrestar du inte lederna lika mycket), dans, styrketräning (dock med lättare vikter; öka inte din muskelstyrka, utan behåll den du har; träna inte magmusklerna för mycket) och gympa (utan hopp). Stretcha inte för mycket.

Avslappning är bra när man är gravid. Gå gärna en kurs i meditation, yoga eller qi gong.[3]

Läs även om träning efter förlossningen!

Vad behöver man förbereda innan barnet kommer?[redigera]

Mediciner, hur påverkas fostret?[redigera]

Läs följande länk.

Fundera sen över följande citat:

Ett foster är biologiskt förbundet med modern genom moderkakan, genom vilken fostret får allt det behöver. Problemet med att en gravid kvinna tar medicin, är främst att läkemedelsämnen kan passera genom moderkakan och in i fostrets blodomlopp.
Fostrets utveckling är indelad i tremånadersperioder som kallas trimestrar. Viss medicin kan vara farlig att ta under första trimestern, men säker under andra och tredje trimestern - eller tvärtom. Detta beror på vilket ämne det rör sig om, dess verkan samt vilken utvecklingsfas fostret befinner sig i.
All medicinering under graviditet måste föregås av en bedömning av för- och nackdelar. Detta beslut bör helst tas i samråd med medicinskt utbildade personer, till exempel ens läkare. Om fördelarna är större än nackdelarna kommer man att rekommendera medicinering. Om fallet är det motsatta måste man överväga om det finns andra lösningar.
Produkter som innehåller paracetamol är säkra under alla tre trimestrarna under förutsättning att de tas i normala doser. Typiska produkter med paracetamol är: Alvedon och Panodil. De har använts vid graviditet i många år utan att orsaka problem. Produkter som innehåller acetylsalicylsyra och andra så kallade NSAID-produkter, såsom ibuprofen, är inte att rekommendera. Man skall framför allt undvika dem under den sista trimestern, eftersom de kan påverka tidpunkten för födseln och orsaka blödningar hos såväl moder som foster.
Produkter som inehåller antihistaminer i tablettform eller liknande är säkra om man kan få vägledning av sin läkare. Produkter som acrivastin, cetirizin, desloratadin, ebastin, fexofenadin, loratadin och mizolastin, bör dock generellt undvikas, eftersom man inte har tillräcklig kunskap om de här ämnena. Det rör sig om produkterna Aerius, Clarityn, Kestine, Mistamine, Mizollen, Telfast, Verzal och Zyrtec. Lokalverkande medel för näsan som innehåller natriumcromoglicat kan mycket väl användas. Det rör sig om produkter som Hexacroman, Kombicrom, Lecrolyn och Lomudal.

När du läst och funderat över dessa citat, diskutera gärna dem här!

Länkar till Wikiresurser[redigera]

Webresurser[redigera]

Referenser[redigera]

  1. 1,0 1,1 ”Råd om mat till dig som är gravid”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/gravida/. Läst 2011-03-30. 
  2. ”Folkbokföring”. Spädbarnsfonden. http://www.spadbarnsfonden.se/Page.asp?PageId=309. Läst 2011-03-31. 
  3. Roos, Ingrid (2009-04-07). ”Motion under graviditeten”. Vårdguiden. Stockholms Läns Landsting. http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Livsstilsfragor/Motion-under-graviditeten/. Läst 2011-03-31.