Kodväxling

Kodväxling används för att beskriva hur talare medvetet växlar mellan två språk (eller språkliga varieteter) medan kodöverskridande kan sägas innebära att talaren inte enbart medvetet växlar mellan två språk, utan kombinerar dessa för att skapa en ny språklig variation (Rampton 2005:266). Vidare kan kodväxling vara diskursrelaterad, vilket innebär en växling för att markera en förändring i diskurser såsom ett nytt ämne eller deltagarrelaterad (Rampton 2005:268). Ytterligare en distinktion kan göras mellan situationell och metaforisk växling, där den situationella växlingen orsakas av en förändring i den aktuella talsituationen och den metaforiska växlingen används av talarna för att uppnå vissa kommunikativa effekter såsom skapandet av gemenskap (Park 2002004:297-298). Hyeon-Sook Park som studerat kodväxling mellan svenska och koreanska, skriver till skillnad mot Rampton att kodväxling sker undermedvetet och spontant. Hon skiljer således kodväxling från diglossi både ifråga om talarnas medvetenhet om växlingen samt i vilken skala växlingen sker, då hon menar att kodväxling endast sker i en och samma kontext (Park 2004:298).

Varför talare kodväxlar har dock diskuterats av flertalet forskare som menar att det dels kan ses som en kommunikativ strategi men även som en symbol för gruppidentitet (Park 2004:299). Rampton menar att medan kodväxling används ofta av talare inom en grupp för att skapa och upprätthålla medlemskap i gruppen gentemot de andra och kan således sägas ha en inkluderande/ exkluderande funktion används kodöverskridande också av medlemmar som inte ingår i den språkliga gemenskapen (Rampton 2005:270). Kodöverskridande innebär att ett språk används av en talare som inte tillhör den språkliga gemenskapen och kan ses som ett överskridande snarare en ett upprätthållande av olika gruppgemenskaper. Således kan överskridandet tolkas som en form av motstånd mot etniska, kulturella och rasmässiga stereotyper (Stroud 2004:332). I kodöverskridande används olika språk för att skapa en social/ kulturell mening (förståelse) vilken är specifik för situationen och dess deltagare. Detta innebär att de överskrider de olika språkens betydelsepotential. Genom denna överskridning förhandlar deltagarna diskursivt de maktrelationer som finns inbäddade i olika språk och språkliga varieteter.

Rampton analyserar i sin bok Crossing kodöverskridande mellan Panjabi, Kreol och stiliserad asiatisk engelska bland tre grupper av ungdomar i Storbritannien (2005:47). Kan liknande former av kodöverskridande återfinnas i svensk kontext? Kan rinkebysvenska, miljonsvenska eller blattesvenska förstås inom ramen för kodöverskridande praktiker?

Språkbegreppet används ofta för att definiera nationella språk, såsom svenska, ryska eller arabiska medan begreppet socialt språk (social languages), dialekter, sociolekter används för att definiera varieteter av dessa språk. Alla människor använder och behärskar ett flertal olika sociala språk, vilket å ena sidan gör oss alla flerspråkiga samtidigt som å andra sidan ingen fullt ut behärskar alla sociala språk inom ett språk vilket gör att ingen kan vara en fullständig modersmålstalare (Gee 2005:105). Liknande tankar kring enspråkighetens och flerspråkighetens dubbelhet lyfts fram av den franska filosofen Jacques Derrida (1999:22).

Utifrån detta perspektiv är kodväxling en naturlig del av alla människors språkanvändning och ingenting som är typiskt för andraspråkstalare, då vi hela tiden växlar mellan olika språkliga variationer.