Lärande för hållbar utveckling/Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling introducerades av Lester Brown 1981. 1987 fick det internationellt genomslag i FN genom Brundtland kommissionens rapport Vår gemensamma framtid. Där har det följande definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Genom FN:s Riokonferens 1992 fick det ännu större genomslag genom planen för global hållbar utveckling, Agenda 21, och arbetet med lokala Agenda 21 som följde.

Man brukar ofta förtydliga att man med hållbar utveckling menar en utveckling som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. De tre aspekterna är nära sammanknutna som spetsarna i en triangel.

Arbetet med en global hållbar utveckling har under 2000 talet gått vidare med de sk Millenniemålen 2000 - 2015 och de Globala utvecklingsmålen 2015 - 2030.

Genom bl.a. arbetet med att ta fram de globala utvecklingsmålen till 2015 har nya definitioner föreslagits. Johan Rockström mfl har föreslagit att en utveckling inom planetära gränser också borde ingå. Organisationen Oxfam har utvecklat denna idé med att föreslå ett "socialt golv" och då har bilden av en munk (på engelska: doughnut) bildats. Denna "doughnutdefinition" lyfts ibland fram som ett alternativ till den från Brundtlandrapporten.

En uppdatering av läget när det gäller de planetära gränserna för 2014 finns publicerad i Johan Rockströms och Mattias Klums bok "Big World Small Planet" från 2015.

Länkar:

Länk till Stockholm Resilience Center. Här finns också uppdateringar av det senaste inom planetära gränser

BIld på "Doughnut definitionen"

Kompasser, indikatorer och principer

Efter att begreppet hållbar utveckling slagit igenom på 1990-talet efterfrågade man i det praktiska arbetet med samhällsutveckling efter riktlinjer eller "kompasser" för att kunna avgöra om olika beslut som skall fattas går i en hållbar riktning. Under den tiden som arbetet med lokala agenda 21 var aktivt i Sverige (1992-2000) kom det två sådana: Riktningsanalysen och Det Naturliga Stegets systemvillkor. Redan i slutet av 1980 talet hade den australiensiska agronomen Bill Mollison utvecklat och publicerat ett designsystem för hållbara bosättningar.

Riktningsanalys

Riktningsanalysen togs fram av Eva Grundelius som då var Svenska kommunförbundets miljöexpert. Den publicerades i skriften "Villkor för uthållig utveckling" och i en sk "minirapport" och spreds framförallt inom flera svenska kommuner. I riktningsanalysen ställer man sig 6 frågor:

1. Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
2. Ökas naturens resursuppbyggande kapacitet? Ökar naturens biologiska mångfald?
3. Skapas slutna kretslopp för materia?
4. Håller vi oss inom gränserna för vad naturen och människan tål?
5. Löser vi flera problem samtidigt i ett helhetsperspektiv utan att samtidigt skapa nya?
6. Tillämpar vi försiktighetsprincipen? Allt går inte att beräkna i förväg!

Om man kan svara "ja" på alla dessa frågor inför ett beslut man skall ta så vet man att det inte står i konflikt med uthållighet. Om inte så får man göra åtgärder i sina planer tills alla sex frågorna kan besvaras med "ja".

Det naturliga stegets systemvillkor (Hållbarhetsprinciperna)

När den svenske cancerläkaren Karl-Henrik Robert bildade organisationen "Det Naturliga Steget" i slutet av 1980-talet samlade han forskare för att ta fram en kompass för hållbarhet. Forskarna kom fram till fyra systemvillkor, eller "hållbarhetsprinciper" som man kallar dem nu, som skall vara uppfyllda för att en åtgärd eller beslut skall anses hållbar. Detta koncept blev sedan grunden för de kommuner som ville kalla sig "ekokommuner" och det spreds också inom företagsvärlden både i Sverige och Internationellt.

Enligt Det Naturliga stegets hemsida är hållbarhetsprinciperna följande:

"I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk....

1. ..koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler)
2. ..koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve)
3. ..undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem)
4. ..och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening"

Permakultur

1988 publicerade Bill Mollison sin första bok om permakultur. Permakultur går ut på att skapa gårdar och mindre samhällen som designas så de fungerar enligt naturliga principer. När man designar en permakulturgård utgår man från de sk permakulturprinciperna:

1. Anpassa designen utifrån de lokala förutsättningarna.
2. Varje "element" som tas in i designen skall ge till flera olika funktioner
3. Varje funktion skall stödjas av flera olika "element"
4. Sträva efter effektiv energiplanering
5. Använd biologiska resurser.
6. Ta vara på, lagra och se till att få så stor användning för energin som tillförs designen.
7. Använd småskaliga intensiva system
8. Försök att skapa mogna ekosystem
9. Stöd mångfald
10. Utnyttja kanteffekter. Den biologiska aktiviteten är ofta stor där två ekosystem möts.

FN:s 17 hållbarhetsmål

FN:s 17 hållbarhetsmål som togs i september 2015 kan man också säga är ett sätt att konkretisera vad hållbar utveckling är. De 17 målen är:

1. Utrota fattigdom i alla former, överallt
2. Utrota hunger, säkerställa tillgången till näringsrik mat och främja hållbara jordbruk
3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för människor i alla åldrar
4. Säkerställa utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
5. Uppnå jämställdhet för att alla kvinnor och flickor ska få större makt över sina liv
6. Säkerställa att alla människor har tillgång till rent vatten och sanitet
7. Säkerställa att alla människor har tillgång till säker och hållbar energi
8. Främja hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla människor till del och produktiv sysselsättning och anständiga jobb för alla.
9. Bygga upp hållbar infrastruktur, främja hållbar industrialisering som kommer alla människor till del och främja innovation
10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder
11. Göra städer och samhällen trygga och hållbara
12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.
15. Skydda, återställa och främja hållbar användning av ekosystem på land, hantera skogen hållbart, stoppa ökenspridning och markförstöring och hejda förlusten av biologisk mångfald.
16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, säkerställa rättvisa för alla och skapa effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer.
17. Stärka medlen för genomförande av hållbar utveckling och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Johan Rockström och Pavan Sukhdev presenterade i juni 2016 ett nytt sätt att presentera målen i form av en "tårta". Grunden är de fyra målen som gäller biosfären. Sen kommer de sociala målen och längst upp de ekonomiska.

Planetära gränser

Je senaste åren har bl.a. Johan Rockström och andra forskare introducerat begreppet "planetära gränser". Här finns några länkar som förklarar vad detta innebär.

Johan Rockström (chef för Stockholm Resilience Center och professor i miljövetenskap på Stockholmsuniversitet:

• Föredrag på svenska på Naturhistoriska Riksmuseet november 2014: Människorna och planeten
• Johan Rockströms sommarprat 12 juli 2015
• Johan Rockströms vinterprat 28/12 2015 där han summerar miljöåret 2015
• TED talk på engelska om bl.a. planetära gränser med svensk text: Let the environment guide our development