Uppgift - Panofskys metod

Från Wikiversity
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Uppgiften till "Varför är Gustav Vasa viktigare än Marie Curie" är att du själv gör en egen bildanalys med hjälp av Panofskys ikonologi. Välj porträtt av en man och en kvinna som varit varit viktiga i historien. Lägg gärna upp den här så att alla får ta del av vad du kommit fram till.

Några frågeställningar jag vill att ni utgår ifrån är:[redigera]

  • Vem utstrålar mest makt?
  • Vilka stora skillnader finns?
  • Vem hade ni hört mest om innan?


Här är en mall Panofskys ikonoliogiska metod skriven av Ylva Pettersson

Panofskys ikonologiska/ikonografiska metod[redigera]

Panofsky utgår i sin ikonografiska metod från tre nivåer.

På den första nivån, Primary or natural subjectmatter, granskas själva formen för innehållet i konstverket. Föreställer det en pipa, en skål vindruvor eller ett barn? För att kunna göra denna bedömning, som för det mesta är omedelbar, krävs bara att man är bekant med den yttre skepnaden, formen, på dessa vardagliga föremål. Därtill kommer att betraktaren även kan, omedelbart och utan ingående analys, avgöra uttrycket (expressional meaning) hos den form man ser. Huruvida barnet ser sorgset ut eller vindruvorna verkar färska. Denna uttolkning, som Boström menar bygger på inlevelseförmåga, tillhör också den första nivån enligt Panofskys modell. För att kunna handskas med denna nivå av ikonografin menar Panofsky krävs kunskap om stil-historia, varmed han avser en enkel kännedom om vilken yttre form föremål äger/eller har ägt i ett historiskt perspektiv. Man måste alltså känna igen föremålen, utan att, som D’Alleva uttrycker det, behöva vända sig till någon yttre källa.

På den andra nivån, Secondary or conventional subjectmatter, analyseras objektet vad gäller den kulturella kontexten, d.v.s. vilka vanor, normer och traditioner som ligger bakom framställningen. Man måste, för att kunna genomföra analysen på denna nivå, vara insatt i vilka allegorier, teman, berättelser och så vidare som används i en viss kultur för att frambära en viss betydelse. Hos Boström finner vi att Panofsky på denna nivå talar om ”Knowledge of literary sources”, alltså att man behöver vara förtrogen med de kulturella källorna för att förstå dessa teman och begrepp och att detta är av särskild betydelse då det gäller konstuttryck som inte hör hemma i ens egen samtid eller kultur. Panofsky uttrycker detta som att man måste ha kunskaper om typ-historia.

På den avslutande, tredje nivån, Intrinsic meaning or content, ska man försöka utröna konstverkets inre mening. Genom att känna till kulturella symptom, hur man genom symboler och underliggande tonarter uttrycker rådande psykologiska, filosofiska och kulturella tendenser, ska man kunna känna igen, eller identifiera, underliggande värden som kan bygga på överförningar som konstnären själv är/var omedveten om. Här krävs alltså, förutom förtrogenhet med kulturella sammanhang och symboler, även insikter i allmän psykologi. Enligt Boström kan detta uttryckas som att Panofsky menar att ikonlogisk analys på denna nivå kräver kunskaper om kulturella symptom och symbolers historia, d.v.s. hur man i olika historiska eller kulturella sammanhang gett form och uttryck åt mänskliga tendenser. Pankofsky ansåg att ikonografin hörde hemma inom humanioran och att ovanstående var en schematiska förenkling som kunde utgöra mall för ett verktyg, som dock inte ursäktade ett förenklat förhållningssätt till konsten.

Redovisning[redigera]

Redovisa din analys med hjälp av en text eller en screencast som du lägger in här