Hoppa till innehållet

Hjälp:Fördjupad redigering

Från Wikiversity
OBS: Använd sandlådan för att experimentera med att redigera sidor.

Alla av Wikiversitys artiklar är skrivna av dess läsare. Du kan också bidra och får gärna göra det. Du behöver inte ha något användarkonto utan kan börja ändra redan nu, till och med i den här sidan. Ändringarna blir synliga så fort du har sparat sidan.

För att redigera en sida:

  • Gå till den sida du vill ändra.
  • Klicka på fliken ”redigera”, som finns högst upp på varje sida.
  • Då visas en redigeringsruta med sidans text, som det går att skriva och ändra i. Det mesta i redigeringsrutan är vanlig text, men för fetstil, underrubriker och länkar mellan artiklarna använder man en särskild wikikod. På den här sidan förklaras all sådan wikikod.
  • När man redigerat klart klickar man på knappen ”spara”. Det är bra att använda knappen ”Visa förhandsgranskning” först för att korrekturläsa ändringarna, rätta eventuella misstag och sedan spara.

Om man vill skriva en kommentar om artikelns utformning eller innehåll klickar man på fliken ”diskussion”. Diskussionssidor redigeras på samma sätt som artikelsidan, men på diskussionssidan är man personlig och signerar sina inlägg.

För att prova, gå till Sandlådan som är speciellt avsedd för försök och experiment. Det är inte svårt.

Välkommen och lycka till!

Grunderna

[redigera]
  • Länkar till andra artiklar, wikilänkar, skapas genom att sätta dubbla hakparenteser runt sidans namn. Exempelvis [[Albert Einstein]]. Resultatet blir en länk till artikeln Albert Einstein, så här: Albert Einstein
  • Kursiv stil åstadkommes genom att omgärda ordet eller frasen med dubbla apostrofer: ''Docendo discimus''. Resultatet blir så här: Docendo discimus. Ovanför redigeringsrutan finns en knapp med ett I (för italics, kursiv stil) som man också kan använda.
  • Fetstil skapas genom att ordet eller frasen omgärdas med tredubbla apostrofer: '''Nomen Nescio'''. Resultat: Nomen Nescio. Ovanför redigeringsrutan finns en knapp med ett B (för bold, fet stil) som man också kan använda.
  • Kursiv fetstil skriver man genom att omge ordet eller frasen med femdubbla apostrofer: '''''så här'''''. Resultat: så här.
  • Att skapa en artikel som inte redan finns. Det bästa sättet att skapa en ny artikel är att börja med att skapa en länk från en annan relevant artikel. Om det inte finns någon artikel med namnet på länken blir länken röd, och klickar man på en röd länk kan man skapa en ny artikel. En annan enkel metod är att i sökrutan skriva namnet på den artikel man vill skapa; från sökresultatet (som talar om att artikeln inte finns) kan man sedan välja att skapa den nya artikeln.

Enklaste sättet att lära sig när de olika formaten brukar användas är nog att ta redan existerande artiklar som exempel.

Relativt lätt

[redigera]
Flera kolon efter varandra ger större indrag.
  • Skrivmaskinsstil (fixed width font) skapas genom att börja en rad med mellanslag.
Detta gäller för hela raden, och medför även annan formatering.
Man kan även placera texten innanför <code>dessa taggar</code>. Resultatet: dessa taggar
  • Punktlistor, som den här listan, skapas genom att raden börjas med en asterisk (*). Varje sådan rad blir en egen punkt.
    • Genom att använda flera asterisker efter varandra (**) får punkten större indrag.
  • Numrerade listor skapas genom att varje rad börjas med fyrkant (#).
  1. Fyrkanten måste vara först på raden. Skriv inget mellanslag före!
  2. Varje sådan rad får ett eget löpnummer.
  1. Kolon och indrag kan kombineras.
  • Stänga av wikikod gör man genom att omge dem med <nowiki> </nowiki>. Denna funktion är flitigt använd på den här sidan, för att åskådliggöra exempel.
  • Skriva under diskussionsinlägg gör man med fyra tilden, ~~~~. Se Wikiversitetet:Signera diskussionsinlägg!

Medelsvårt

[redigera]

Mera om länkar

[redigera]
  • Wikilänka direkt till en underrubrik i en artikel: [[artikelns namn#delensnamn]]. Till exempel [[Rådjur#Fortplantning|Rådjurets fortplantning]] blir Rådjurets fortplantning, där länken går till delen Fortplantning i artikeln Rådjur.
  • Wikilänkar till andra Wikimediaprojekt såsom Wikisource eller Wikibooks gör man genom att skriva [[Wikimediaprojekt:Artikel]].
  • Externa länkar, länkar till vilken sida som helst på internet utanför Wikimedia-projekten, kan göras på två sätt:
  1. genom att sätta den mellan enkla hakparenteser, [http://www.google.se], eller
  2. genom att skriva in länkens URL utan några hakparenteser, http://www.google.se. http://-delen måste vara med, men å andra sidan syns hela adressen i artikeln vilket är praktiskt om sidan skrivs ut.

Bilder

[redigera]
  • Att lägga in en bild i en artikel när bilden redan finns på Wikimedia Commons är det enkelt: man skriver [[Fil:Bildensnamn.jpg|miniatyr|Bildtext]]. Filändelsen kan även vara ”.png” eller ”.svg” ifall det är en teckning eller karta. Var noggrann med stora och små bokstäver! Bilden a.jpg är inte samma som a.JPG.
    Miniatyr gör att bilden inte visas i fullstorlek. Om man klickar på bilden får man upp en större version av samma bild.
    Bildtexten är en beskrivande text som man skriver sist innanför hakparenteserna. Det går utmärkt att ha länkar i bildtexten.
  • Ladda upp nya bilder görs på Wikimedia Commons, inte här på Wikipedia.

Bilder kan placeras både till vänster och till höger och kan fås i olika storlekar. Se Wikipedia:Hur man lägger in bilder på en sida för en detaljerad genomgång.

Avsnitt, stycken, listor och rader

[redigera]

Se Wikiversitetet:Avsnitt, stycken, listor och rader!

Textformatering

[redigera]
  • ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.” –Albert Einstein

Att flytta sidor

[redigera]

Ibland händer det att artiklar ligger under fel titel. Det går ofta ganska lätt att rätta till; läs om hur man flyttar en sida.

Ganska svårt

[redigera]

Kategorier

[redigera]
  • Lägg till en artikel i en ämneskategori genom att lägga till texten [[category:kategorinamn]] (där kategorinamn är namnet på kategorin) i en artikel.
  • Sorteringsnyckel för artikeln används om man vill att artikeln skall sorteras annorlunda än efter dess artikelnamn. Använd [[category:kategorinamn|sorteringsnyckel]] (där kategorinamn är kategorins namn och sorteringsnyckel är sorteringsvärdet). Sidan kommer då att sorteras efter sorteringsnyckeln istället för artikeltiteln.
  • Länkar till kategorier fås genom att inleda med ett extra kolontecken (:) i uttrycket: [[:category:kategorinamn]].
  • Underkategorier får man genom att lägga kategorier (eller, i det här fallet, mer korrekt kategorisidor) i andra kategorier. Kategorisidor redigeras på samma sätt som vanliga artiklar. Lägg helt enkelt in [[category:kategorinamn]] i kategoriartikeln så läggs kategorin in som underkategori till kategorinamn.

Samtliga existerande kategorier finns upptecknade i Special:Kategorier.

Se även Wikiversitetet:Kategorisering och m:MediaWiki User's Guide: Using Categories.

Källhänvisningar och referenser

[redigera]

Se Wikiversitetet:Källhänvisningar. Källhänvisningar kan ofta behövas om man skriver om något som kan bestridas.

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E: "Solen.", sidan 23. Academic Press, 2005</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R: ”Månens storlek”, Scientific American, 46(78):46</ref>

== Källor ==
<references/>

Diffar

[redigera]

För att beskriva vilka redigeringar någon har gjort i en artikel, till exempel om det blir en konflikt eller om du vill konsultera någon, är det lättast att visa upp en diff, det vill säga skillnaden (differensen) mellan versionen innan och den aktuella versionen. Det gör man genom att gå in på sidans historik-flik, markera de versioner man vill jämföra, och sedan klicka på ”Jämför angivna versioner”.

Den URL-adress som kommer fram i adressrutan på din webbläsare kan du sedan kopiera och klistra in på en diskussionssida precis som vilken extern länk som helst, så här: Rättning av stavfel i Stålmannen-artikeln. (Den länken ser i verkligheten ut så här: [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=St%C3%A5lmannen&diff=941454&oldid=882137 Rättning av stavfel i Stålmannen-artikeln].)

Mallar

[redigera]

Mallar (tidigare kallat användardefinierade meddelandevariabler) är ett sätt att skapa standardiserade meddelanden eller andra textavsnitt som man vill ska förekomma i många artiklar, och är ett utmärkt sätt att göra det lättare att navigera mellan närbesläktade artiklar.

För att lägga in en mall som redan existerar, skriv {{mallens namn}}. När du sparar texten förvandlas mallen till den text som finns angiven i mallen. (I redigeringsläge kan du se vad en mall som finns i en artikel heter.)

En mall går lika lätt att redigera som vilken artikel som helst. Den finns då i namnrymden [[Mall:]]. Om du söker efter mallen om solsystemet skriver du alltså mall:solsystemet i sökrutan, utan mellanslag. (Du kan även leta direkt här: Wikiversitetet:Lista över mallar och här: m:Template_namespace.)

Man kan också använda parametrar som byts ut i ursprungsartikeln; se vidare i Wikipedia:Mallar.

Ladda upp bilder

[redigera]

Du kan ladda upp egna bilder, till exempel om du tycker att en artikel saknar en bra bild. Det görs till Wikimedia Commons. Så här gör du:

  1. Logga in på Wikimedia Commons. (Logga in här)
  2. Gå till Wikipedia Commons uppladdningssida.
  3. Använd Bläddra...-kommandot för att välja en fil på din hårddisk.
  4. Ge bilden ett tydligt, kort och unikt namn.
  5. Skriv (gärna på engelska) en tydlig beskrivning av vad det är på bilden, var du har hittat bilden och så vidare.
  6. Ange bildens licens. Eftersom Wikipedia är en fri encyklopedi får du inte ladda upp bilder som bryter mot upphovsrätten. Om du är osäker, läs gärna guiden Wikipedia:Ladda upp filer.
  7. Klicka på Ladda upp fil-knappen.
  8. Lägg bilden i en kategori genom att redigera bildens sida och skriva in [[category:enlämpligkategori]].

Innehållsförteckning

[redigera]

När en artikel har fyra eller fler rubriker får den automatiskt en innehållsförteckning. Om man vill ha en innehållsförteckning innan det finns fyra rubriker eller om man inte vill ha någon alls, kan man skriva:

  • __TOC__ — om man villlägga till en innehållsförteckning just här.
  • __NOTOC__ — om man inte vill ha någon innehållsförteckning.

Tidsaxlar

[redigera]

Timelines eller tidsaxlar kan representera grafik och består av ett skript. Detta skript byggs upp av en eller flera kommandon. Kommandona innesluts genom speciella tidsaxel-märken såsom

<timeline>
skript
</timeline>

Se även EasyTimeline och EasyTimeline Syntax.

Hieroglyfer

[redigera]

Hieroglyfer fås genom att innesluta glyfkoden i HIERO-märken såsom

Exempel Resultat
<HIERO>

B11
</HIERO>

B11
Se även m:MediaWiki User's Guide: WikiHiero Syntax och m:Egyptopedia, Wikipedia:Specialtecken

Avancerat

[redigera]

Tabeller

[redigera]

Uppbyggnad

[redigera]

Tabeller inleds med {| (klammerparentes och lodrätt streck) på en egen rad och avslutas med |} på en egen rad. Rader i tabellen skiljs åt med |- eller |---- på en egen rad.

Varje cell i en tabellrad inleds på en egen kodrad med | (lodrätt streck) eller på samma rad som föregående cell i raden med ||. Rubrikceller anges med ! (utropstecken).

Exempel
{|
 ! Rubrik 1 !! Rubrik 2
 |-
 | A        || B
 |-
 | C
 | D
 |}
Resultat;
Rubrik 1 Rubrik 2
A B
C D

Att justera wikikoden så att kolumnerna hamnar i linje med varandra (som Rubrik 2 och B i exemplet ovan) kan göra wikikoden mer läsbar, men påverkar inte resultatet.

Varje cell kan föregås av HTML-attribut eller stilattribut som styr textens utseende i cellen. Dessa skiljs från cellens innehåll med | (lodrätt streck). Attribut för hela tabellen kan anges på samma rad som tabellen inleds.

Avancerat exempel
{| class="sortable wikitable"
 |+ Titel
 ! Rubrik 1 || Rubrik 2
 | Ickerubrik
 | rowspan="3" style="vertical-align: bottom" | Flerradscell
 |-
 | A || B || style="text-align: right;" | 10
 |-
 | C
 | D
 | style="text-align: right;" | 1000
 |-
 | colspan="4" style="background-color: silver;" | Flerkolumnscell
 |}
Resultat
Titel
Rubrik 1 Rubrik 2 Ickerubrik Flerradscell
A B 10
C D 1000
Flerkolumnscell

Klassen wikitable definierar ett standardutseende som används av de flesta tabeller på Wikipedia för att åstadkomma en enhetlig utformning. Klassen sortable gör att läsaren kan sortera tabellens innehåll efter valfri kolumn. Exempeltabellens stilattribut anger att all text ska vara kursiv och centrerad i tabellcellerna om inget annat anges. Genom att tabellens höger- och vänstermarginaler sätts till automatisk maximal bredd centreras tabellen på sidan.

En titelrubrik, som normalt visas centrerad över tabellen, kan anges. Detta görs med syntaxen |+ (lodrätt streck och plustecken).

Notera att Rubrik 2 blir en rubrik trots att cellen föregås av lodräta streck, inte utropstecken, eftersom det inledande utropstecknet påverkar hela kodraden. Det finns dock inget som säger att varje tabellrad måste skrivas antingen på en enda kodrad eller med varje cell på en egen rad. I exemplet används båda metoderna för rubrikraden, vilket gör att Ickerubrik kan skrivas utan att göras till rubrik.

Notera också att syntaxen för att skilja stilattribut är densamma oavsett om man anger flera tabellceller på samma rad eller varje cell på en rad för sig. Cellen inleds med sedvanlig avgränsare beroende på vilket skrivsätt man valt, stilattributet anges och ett enkelt lodrätt streck markerar cellinnehållets början. Attributen för enskilda celler prioriteras högre än standardattribut för hela tabellen, vilket här illustreras av att siffercellerna är högerställda.

colspan och rowspan anger hur många kolumner bred respektive hur många rader hög cellen ska vara.


Se även: Wikiversitetet:Tabeller, m:Help:Tables, World Wide Web Consortiums stilattributreferens för tabeller

HTML-inslag

[redigera]

Ibland träffar man på HTML i redigeringsläget. Det är <speciella ord eller formler> inom vinkelparenteser som påverkar den övriga textens utformning eller flöde. I Wikiversitetet:Lista över taggar finns förklaringar till de HTML-uttryck som förekommer på Wikipedia.

Verktyg

[redigera]

Du som använder Mozilla Firefox kan installera Wiki Toolbar för att redigera wikisidor.

Övrigt

[redigera]

I de olika namnrymderna är tekniken precis densamma, men mål och förhållningssätt kan skilja sig lite. Se till exempel